Metoddiskussion

Denna studie använde sig av en rad olika metoder för att på ett mera grundligt sätt belysa problemområdet. En styrka med detta förfaringssätt är att det ger en

mångfacetterad bild av frågeställningarna samt att luckor i en studie kan kompenseras av styrkan i en annan. För- och nackdelar med de metoder som har använts diskuteras i detta avsnitt.

Litteraturstudien

Resultaten från litteraturstudien visade att det är svårt att jämföra olika studier som behandlar etnicitet relaterad till trafiksäkerhet. För det första varierar lagar och normer mellan olika länder, vilket man i studierna inte alltid tar hänsyn till. För det andra an- vänds olika begrepp för att beskriva den målgrupp man studerar – begrepp som inte alltid definieras. Begreppen tenderar ofta att bli schablonmässiga (t.ex. immigrants/im- migranter, ethnicity/etnicitet, race, black/white/hispanic/asian, foreign born/utlands- födda, invandrare, ursprungsland och modersmål). Det är heller inte alltid klart om studierna handlar om personer som bott i landet i flera generationer eller om de är nyanlända. För övrigt har man bara i ett fåtal studier tagit hänsyn till målgruppens demografiska och socioekonomiska bakgrund samt attityder och normer, vilka är faktorer som brukar kopplas till risktagning. De resultat som presenteras i litteratur- studien bör därför förstås utifrån ovanstående svagheter. I de studier som behandlar etnicitet och trafiksäkerhet finns dimensioner av intresse vad gäller tänkbara åtgärder för att öka trafiksäkerheten för utlandsfödda i Sverige. Exempel på sådana är språkets betydelse, kulturella värderingar och socioekonomiska faktorer inom olika grupper. Registerstudie

I registerstudien definierades utlandsfödda som personer födda i annat land men som är folkbokförda i Sverige. Medborgarskap har däremot inte haft betydelse för klassifice- ringen. Eftersom det finns många skillnader mellan utlandsfödda och svenskfödda var det viktigt att den svenskfödda populationen stratifierades med avseende på kön, ålders- grupp och kommungrupp. Detta har med stor sannolikhet minskat risken för att de upp- mätta skillnaderna mellan grupperna beror på att t.ex. vissa utlandsfödda är yngre än andra. Att ytterligare stratifiera med avseende på andra variabler eller med finare

indelning av variablerna åldersgrupp eller kön kan vara önskvärt men är troligen mindre lämpligt med tanke på dels att antalet observationer per stratum därmed minskar, vilket minskar möjligheterna att finna skillnader som är signifikanta, dels att jämförelser blir mer komplexa.

Den zonindelning från tidigare forskning som har utnyttjats verkar ha fungerat tillfreds- ställande utifrån studiens syfte. Resultaten för de olika zonerna har i flera fall skiljt sig åt, dock finns för några zoner relativt få observationer, speciellt när uppdelning görs på flera variabler. Sammanslagning av zoner skulle öka antalet observationer, men

samtidigt innebär det att man då slätar ut eventuella skillnader mellan de zoner som ingår i de nya zongrupperna. Om en finare indelning av de olika variablerna är önskvärd skulle en tänkbar lösning vara indelning i tre kategorier: svenskfödda personer, personer födda i zon 1 respektive personer födda i zon 2–8. Anledningen är att värdena för zon 1 oftast skiljer sig från övriga zoner genom att mera likna värdena för svenskfödda.

Att ha tillgång till uppgift om antalet körda fordonskilometer har varit värdefullt. Ett problem som förekommer är dock att man inte vet vem som kör de bilar vars kilometer- uppgifter har använts. Uppgifterna har hanterats som om alla som körde en bil som tillhörde en förare född i en viss zon själva också är födda i samma zon och är av samma kön. För att detta ska vara helt korrekt krävs i samband med analyser där kör- sträcka ingår att även övriga variabler som ålder, kön och inkomst stämmer med den som är registrerad som ägare för fordonet. Detta är säkerligen inte fallet för t.ex. hushåll med flera förare till en och samma bil och där endast en av personerna är utlandsfödd. I den logistiska regressionen visade sig ett flertal variabler ha samband med olycksrisk oavsett zontillhörighet. Det ska observeras att även om analyserna har visat ett samband är det inte säkert att variabeln mäter vad man har avsett. I fallet med utbildning vet vi t.ex. inte om det är just själva utbildningen som är orsaken till skillnad i olycksrisk för olika utbildningsnivåer. Variabeln kan lika väl fånga upp någon annan egenskap som den är starkt korrelerad med (t.ex. yrke, inkomst) som även den kan vara en bidragande faktor till de uppmätta skillnaderna.

När det gäller personer lagförda för trafikbrott finns fenomenet att ju längre tid man varit i Sverige desto större är risken att man har lagförts minst en gång. På samma sätt missgynnas de som haft körkort längre tid jämfört med dem som nyligen tagit körkort. Detta förhållande ska alltså hållas i åtanke när resultaten studeras.

Enkätstudie

På grund av det stora bortfallet i enkätstudien är det svårt att uttala sig om hur allmän- giltiga resultaten är när det gäller att predicera förhållandena för varje zon. Resultaten från enkätstudien kunde inte förklara varför vissa grupper enligt registerstudien löpte större risk i trafiken. En möjlig förklaring kan vara att de som inte har svarat på enkäten är mer benägna att bete sig enligt respektive scenarie än de som har svarat. En annan förklaring kan vara val av beteende och att hastighetsbrott ingick i ett av scenarierna. Det är mycket möjligt att de felhandlingar som vissa utlandsfödda begår är av en annan art. En jämförelse mellan studier från Sverige, Australien, Kina och Storbritannien visade t.ex. att omkörning i innerfilen var den vanligaste förseelsen bland australiensi- ska och kinesiska förare medan svenska bilförare överskrider hastighetsbegränsningarna betydligt oftare än bilförare från andra länder (Stradling, Parker, Lajunen, Meadows och Xie, 1998). Många svar skulle ges på en 7-gradig skala. Om det finns systematiska skillnader i beteende mellan zonerna när det gäller hur man fyller i sådana svar, t.ex. avseende hur nära ytterligheterna man vill lägga sina svar, kan skillnader i medelvärde mellan olika zoner bero på detta. Ett annat problem som kan förekomma är att respon- denter anpassar sina svar genom att ge det svar de tror att vi vill få. Även i det fallet är det tänkbart att eventuell anpassning kan variera systematiskt mellan olika zoner. Intervjustudie

Beträffande intervjustudien är det viktigt att komma ihåg att resultaten inte är generali- serbara. Däremot kan intervjuerna ge uppslag till frågor som kan vara viktiga att studera närmare. Det är vidare svårt och vanskligt att utifrån det begränsade antalet intervjusvar se vad som kan härledas som specifikt för den utvalda gruppen, nämligen iranska män: skiljer sig egentligen svaren från dessa informanter från den syn som skulle framträda

En annan forskningsfråga som uppstått är hur mycket de intervjuade personerna faktiskt anpassar sina svar till att säga vad de tror att vi som intervjuare ”vill höra”. Man vill inte framstå som en icke trafiksäker förare. I intervjuer av detta slag finns alltid en risk att informanterna, medvetet eller undermedvetet, inte är helt ärliga i sina svar, oavsett om det är utlandsfödda eller svenskfödda som intervjuas. Liknande problem kan även finnas i enkätstudien.

Tidigare register- och enkätstudier, liksom den registerstudie som presenteras i denna rapport, visar att det är unga män från Mellanöstern och Nordafrika som är mest

överrepresenterade i den svenska olycksstatistiken. Det är emellertid viktigt att notera att unga män är överrepresenterade även i andra målgrupper än utlandsfödda och alltså inte endast i sammanhang där man ser till kulturell bakgrund. Mot bakgrund av

olycksstatistiken är det givetvis intressant att studera just unga män från alla länder i denna zon, och inte som i intervjustudien medelålders män från ett enda land. Detta skulle dock kräva ett stort antal intervjuer, vilket inte varit möjligt inom ramen för detta projekt. Män valdes för att de har högre olycksrisk än kvinnor. Åldersgruppen 30–65 år valdes för att finna personer med erfarenhet av bilkörning i såväl födelselandet som det nya hemlandet. Ett enda land valdes, för att de intervjuade skulle ha en så homogen bakgrund som möjligt, avseende hemlandets regler och normer. Iran valdes

slumpmässigt av de två födelseländer i zonen som hade störst representation i Sverige. I studien intervjuades sju personer. För- och nackdelar med att ha ett lågt antal in- formanter kan diskuteras. Kvale och Torhell (1997) menar att det är kvaliteten och inte kvantiteten som är det väsentliga i kvalitativa intervjuer och att många undersökningar hade vunnit på om intervjuerna varit färre och mer tid lagts på fördjupad analys av intervjuerna.