Iransk trafikkultur kontra svensk trafikkultur

Informanterna ger en samstämmig bild av hur de uppfattar trafikkulturen i deras födel- seland Iran. De jämför den iranska trafikkulturen med sina erfarenheter av svenska trafikförhållanden och i detta sammanhang beskrivs de båda länderna i det närmaste som varandras motsatser. Informanterna beskriver och försöker förklara orsakerna till skillnaderna mellan länderna, och här framkommer flera aspekter som spelar in och som ibland också är sammanhängande. Nedan beskrivs dessa skillnader, där informanterna utgår från sina egna upplevelser och uppfattningar av trafikförhållanden i Iran och Sverige.

Olika trafikregler

En konkret skillnad mellan de två länderna är att trafikregler kan se olika ut för en specifik trafiksituation. Flera av de intervjuade nämner t.ex. reglerna för hur man kör i en cirkulationsplats. Medan man i Sverige har väjningsplikt när man ska köra in i en cirkulationsplats, måste de som är inne i en cirkulationsplats i Iran vänta och släppa fram de fordon som står i begrepp att köra in. Även när det gäller hastighetsbegräns- ningar finns skillnader. I Iran får man köra i 120 km/h på motorväg, men även på bredare vägar som inte är motorväg, berättar en informant. En av de intervjuade menar att Iran också ett trafiksystem i södra Iran och ett annat i norra Iran. Detta har sin förklaring i att engelsmännen präglat trafikkulturen i södra Iran, vilket däremot inte är fallet i övriga delar av landet:

IP3: Först jag måste berätta lite om historien. [berättar om oljan i Iran, olika länders inblandning.] Och därför finns det i Iran två helt olika kulturer när det gäller bilkörning. Till exempel när jag säger rondell... /.../

IP3: Javisst. I södra Iran, vi körde precis som engelsmännen. Så när vi åkte till andra delar av Iran, det blev mycket jobbigt. Man går inte ut ur rondellen, man går runt ett par varv och sen hittar man någon utväg ...

Lagefterlevnad och kunskaper om trafikregler

En annan stor skillnad mellan länderna avser efterlevnaden av de regler som finns i respektive land. Informanterna kommer gång på gång in på att bilister i Iran inte följer de regler och lagar som gäller. Skillnaden mellan Sverige och Iran ses här som stor, i det att man menar att lagefterlevnaden i Sverige är hög:

IP3: Där i Iran finns ingen gräns för hastighet. Man kan köra som i Tyskland. Det finns skyltar, hit och dit, men ingen som...

I: Men det finns väl begränsningar? IP3: Ja, på skyltar, ja...!

Informanterna påtalar också vid flera tillfällen att bristande lagefterlevnad i Iran medför stora trafikproblem och kaotiska trafiksituationer. Följande informant gör här en kopp- ling till den okunskap om lagars innebörd som han menar är vanligt bland förare i Iran:

IP1: Tyvärr, det är så att deras utbildning och kunskaper om lagar... ”Vad är det för nåt? Varför jag ska följa den här lagen?” Det är det som är dåligt. Det är därför det är så mycket trafikskador och mycket folk dör ju i trafiken i Iran. /.../ Information, folkutbildning i Iran är väldigt lågt. Det är det som orsakar att folk följer inte lagarna och de skadar sig själva och blir stressade, trötta.

Levnadsförhållanden

Flera av de intervjuade ser trafiksituationen i Iran i ljuset av de levnadsförhållanden som överlag råder i hemlandet. Många har långa resvägar mellan arbete och hem. Det är dessutom vanligt att man har flera arbeten. Detta avspeglar sig i en hetsig och stressig trafikmiljö, som gör att förare inte alltid följer trafikregler och som kan medföra riskfyllda chanstagningar:

IP4: Mycket folk, mycket stress. Dom kan inte köra sex timmar bakom bilar. Dom tröttnar på bilar, dom vill köra om och det blir krock. /.../ Dom väntar inte så länge. Dom hittar en väg för att köra [förbi de andra bilarna]. Dom tror ’jag kan köra’. Det blir stress, dom har inte tålamod den här tiden.

Vägarna och bilarna

Informanterna tar också upp vägarnas skick. Man menar att i Sverige är vägarna bra och väl underhållna, medan de i Iran kan vara i dåligt skick. Vidare är Iran ett bergigt land, vilket försvårar byggandet av raka motorvägar. Flera av informanterna påpekar att bilismen i Iran ökat markant under senare år, medan vägnätet inte har anpassats till detta faktum. Några av de intervjuade påtalar också att det inte finns någon besiktning av fordon i Iran, eller i alla fall undermålig sådan, vilket också har betydelse för trafik- säkerheten. I Iran är dessutom många bilar av äldre modell och det är dyrt med reserv- delar och däck.

Det omöjliga i att följa lagar och regler

De iranska levnadsvillkor och den iranska infrastruktur som informanterna beskriver kan knytas an till det faktum att man i Iran, enligt informanterna, inte följer lagar och regler i samma utsträckning som man anser att svenskfödda förare gör i Sverige. Samtliga informanter ger här samma bild av trafiksituationen i Iran. De uttrycker detta som något mycket negativt eftersom det skapar trafikkaos och olyckor. Här kan man av intervjumaterialet uttyda att förutsättningarna för lagefterlevnad ses som bättre i

Sverige.

För att överleva som bilist i Iran tvingas man, enligt informanterna, bryta mot reglerna. Flera av de intervjuade påtalar att det kan vara direkt farligt att följa lagar och regler i Iran, liksom att det kan förhindra framkomligheten. Istället för att vara laglydig för- värvar man som förare i Iran en utpräglad förarskicklighet: man måste hela tiden vara beredd på att agera och manövrera bilen utifrån vad som kan hända i trafikmiljön. Avstånden mellan bilarna är ofta korta, bilar svänger utan att ge tecken och bilar backar längs med enkelriktade gator:

IP1: Det är den enda lagen som gäller i Iran, man manövrerar sig genom trafiken! [skratt] /.../ Att manövrera bilen, det... Iranska förare, dom är bra faktiskt. Dom är jätteduktiga. Men att följa lagen, det är dom jättedåliga på! [skratt] Den biten som kompletteras. /.../ Där [i Iran] man kör olagligt. Här [i Sverige] man vet hur man ska köra. Anpassa sig. Men du kan inte... du har inte den möjligheten. Då måste man ommöblera hela trafiken.

Det som gör en iransk förare skicklig är att han eller hon kan reagera och agera efter hur andra i Iran kör. Att ha snabba reaktioner och att veta att allt ändras mycket snabbt blir i sådana sammanhang av stor betydelse för trafiksäkerhet och framkomlighet, menar in- formanterna. I Sverige utgår föraren istället från att det inte sker några större överrask- ningar i trafiken, eftersom man förlitar sig på att alla medtrafikanter följer regler och lagar, menar några informanter. Här märks en eventuell antydan till kritik: i och med att man utgår från att alla ska följa lagen blir man också mindre uppmärksam. Detta kan innebära risker om någon trots allt medvetet eller omedvetet bryter mot regler:

IP4: Man litar... Jag måste tänka på andra bilar också. Till exempel i Iran, ska en bil komma och köra om och gör fel... det kommer en annan bil och han vet att den där bilen gjorde fel. Han stannar eller saktar. Men här i Sverige, om du kör fel och kör om och det kommer en annan [mötande] bil, han tänker ’det är min väg, han måste göra...’. Dom tänker ’det är min väg, varför han kommer....!’. Låter inte den där bilen komma fram. /.../ Men i Iran kör dom så, alla tänker ’vad ska hända?’.

Slutligen ger en av informanterna en beskrivande och sammanfattande bild av svårig- heterna att följa lagar och regler i samband med bilkörning i Iran:

IP4: Dom iranska reglerna, dom har tavla [vägskyltar]... allt. Reglerna här i Sverige, i alla länder, likadant. Hastighetstavlor har dom också, men det går inte i Iran.

I: Att följa?

IP4: Följa regler. Annars dom inte hinner till jobbet. Dom kör mycket fort. Vänster, höger... bilarna... nära varandra. Dom kör tätt! Till exempel för några år sen, åkte vi till Iran. Jag kunde inte sitta bredvid i bilen. Jag blev så...! Min fru säger ’snälla, snälla sakta!’. Dom berättar att om vi ska köra sakta så blir det krock med bilen. Det går inte. Till exempel på en smal väg och så kommer tusen personer. De springer. Du måste springa med dom! Annars...! De trampar dig, du ramlar ner. Du måste gå samma väg!

Böter och straff

En anledning till varför lagar och regler följs i Sverige är att man annars riskerar straff och böter, menar några av informanterna. Detta står i motsats till förhållandena i Iran, där polisen sällan kontrollerar körkort, hastighet, onykterhet eller bältesanvändning. I de fall kontroller görs kan den iranska polisen mutas av föraren, menar en av infor-

manterna:

IP2: Här i Sverige respekterar man lagarna mer.

I: Vad beror det på, tror du? Är det straffen eller är det information, eller...? IP2: Kultur eller... sånt. Och straff. Också kultur. Där nere, man kan låta polisen, om man gör nåt fel, och sen man... [visar hur man ger pengar]. Slippa ta straffet. Men här kan man inte göra så, inte så vanligt i alla fall.

Politisk aspekt

Några av de intervjuade menar att den låga lagefterlevnaden i Iran även kan ha en politisk innebörd. I ett land där många upplever sig övervakade och styrda av dem som har makten blir bilkörningen ett sätt att opponera, att själv kunna bestämma över sitt liv:

I: Varför finns dessa skillnader [lagefterlevnad i Iran resp. Sverige], tror du? IP5: /.../ Kanske det är nån sorts... säg till exempel det finns problem med regering och därför försöker folk hitta nåt sätt för att visa ’okej, vi är inte nöjda’. Kanske det kan vara en orsak, men det är inte helt rätt.

Följande informant har ett historiskt perspektiv, med utgångspunkt i tidigare kolonise- ringar av Iran, vilket också kan ha kommit att prägla bilisters beteenden i trafiken. Även här framkommer att körbeteendet kan ses som ett sätt att protestera mot rådande poli- tiska förhållanden:

IP3: Om jag pratar om två länder, Iran och Sverige... två tusen år och framåt. I Iran, först kommer araber, i sexhundra år dominerade dom samhället. Sedan kom mongoler. Och som behärskade hela samhället i sjuhundra år. /.../ Och sen kommer massor med olika [ej hörbart], afghaner som dominerade Iran i hundra år och som... För att överleva, det som jag pratar om, det är en filosofi. /.../ Och folk, för att överleva, måste ljuga.

I: Anpassa sig?

IP3: Hela tiden! Man måste ha dubbelmoral. En ute och en inne, man måste ljuga hela tiden för att överleva. [Talar om angiveri efter revolutionen i Iran] /.../

I: Kan man göra en koppling här till trafiken?

IP3: Javisst! Därför det är för oss mycket lättare att göra fel. Vi struntar i alla. Det är jag som gäller. När till exempel vi kör i trafiken. /.../ Farten, hastigheten, kommer från folket. Mot regeringen, mot samhället, egentligen. /.../

I: Jag vet inte om jag har missuppfattat, men att man kör fort, att man dricker... Man gör det här för att trotsa, att det är ett sätt att visa sitt avstånd... IP3: Till exempel, ja.

I: Avstånd till makten? IP3: Javisst.

Kulturella skillnader

Kan de av informanterna beskrivna skillnaderna mellan trafikbeteenden i Sverige respektive Iran ha sin grund i etniska dimensioner i etnicitet, dvs. specifika kulturella skillnader? Här finns en variation i svaren. Några menar att kulturella skillnader finns, men de flesta uttrycker en tveksamhet till detta. I dessa sammanhang, då informanterna ställer sig något tveksamma, hänvisar man till och utgår från trafikförhållandena i Iran: informanterna ser här flera olika men sammanhängande aspekter som förklarar för- hållanden och trafikantbeteenden, men som nödvändigtvis inte har sin utgångspunkt i specifika etniska skillnader hos den iranska befolkningen. Följande citat får ge en sammanfattande bild av den komplexitet som informanterna belyser:

IP5: Jag menar det finns många orsaker varför folk inte följer reglerna. Det är en sida. Andra sidan kanske är att okej, ibland det finns inte möjlighet att följa reglerna. Till exempel finns det inga standardvägar, motorvägen är inte så bra och såna saker. Och därför kanske det finns många olika orsaker för att... samla ihop för att svara på den här frågan. Det är inte så lätt...