Flera av de studier som beskrivits i föregående avsnitt utgör underlag till och ger förslag på utbildningsprogram och kampanjer riktade till etniska minoriteter. Överlag pekar forskningen på ett stort behov av information för att öka trafiksäkerheten för utlands- födda. Nedan följer dels förslag på åtgärder som ges i olika studier, dels exempel på faktiska kampanjer och åtgärder som genomförts i syfte att förbättra trafiksäkerheten för etniska minoriteter i olika samhällen.
Utlandsföddas egna perspektiv – ökad kunskap
Lewis (1997) förespråkar en mera noggrann undersökning av målgruppen och rekom- menderar att trafikexperter tar kontakt med minoritetsgrupper för att fråga dem hur de själva ser på trafiksäkerhet och hur de tycker man ska arbeta med detta. Behovet av ökad kommunikation med etniska minoritetsgrupper betonades också i studien av NHTSA (1995). Resultat från fokusgrupper indikerade t.ex. att information rörande
familjen ökade t.ex. möjligheterna till att få män att ändra förarbeteende om de insåg att deras körsätt påverkade familjens trafiksäkerhet.
Ytterligare ett exempel på hur man genom direktkontakt med olika grupper kan nå ut med viktig information visade sig i en australiensisk undersökning (Derewlany, 1991). Undersökningen baserade sig på diskussionsgrupper med latinamerikaner, araber, italienare, vietnameser, kineser och koreaner. Attityder till och kunskaper om säkerhets- utrustning i bil diskuterades. I resultaten framkom bl.a. att deltagarna ogillade
broschyrer med information som kom från statligt håll, men att man var positiv till in- formationskampanjer riktade till skolbarn.
Ett amerikanskt projekt, med syfte att sprida information till mexikanska amerikaner visade vikten av kunskaper om de berördas kulturer. Som metod använde man sig av ett spel som liknade en välkänd mexikansk form av bingo, vilket visade sig vara mycket fruktbart som ett sätt att förmedla budskap om trafiksäkerhet (TSC, 2003).
Riktade informationskanaler
I Dallas, USA, genomfördes en försöksverksamhet med syfte att öka användningen av skyddsutrustning för barn. Målgruppen var latinamerikanska föräldrar. Projektet in- leddes med fokusgrupper bland latinamerikaner, varpå man utifrån den insamlade infor- mationen utformade målgruppsanpassade program. Aktiviteter och informationssprid- ning skedde därefter i närområdet, t.ex. på lokala hälsocenter och i kyrkor. Barnbil- stolar, välsignade av kyrkans präster, delades ut i samband med föräldrautbildningar och genom utbildningar fick föräldrarna också lära sig hur man installerar bilbarnstolen på rätt sätt. Projektet blev mycket lyckat och användningen av skyddsutrustning för barn ökade från 19 procent till 72 procent (Istre m.fl., 2002).
Betydelsen av riktad information framkommer också i en studie som bland annat tar upp exempel på olika informationskampanjer, t.ex. ”El Protector”. Denna kampanj startade i Kalifornien och ligger nu till grund för flera trafiksäkerhetsprogram i andra amerikanska stater. Via utvalda latinamerikanska poliser spred man trafiksäkerhetsinformation till skolor, kyrkor och flyktingförläggningar. Många tips lämnas avseende information till latinamerikaner i USA: Anpassa mediet efter mottagaren. Använd många olika kanaler för att sprida informationen. Försök förmedla budskapet via det latinamerikanska sam- hället hellre än att det uppfattas som information från någon högre myndighet. Utnyttja lokala nätverk och se till att samhällets formella eller informella ledare, såsom religiösa ledare eller medicinska auktoritärer, blir delaktiga i budskapet. Arbeta nära dessa nyckelpersoner. Använd invånarna som utbildare och även på bilder i t.ex. annonser. Utbilda övriga (som arbetar med att förmedla information) i kulturella skillnader och lär dem att respektera dessa genom att t.ex. visa särskild respekt för äldre och kvinnor, inte angripa manlighet, inte genera personer inför deras familj, speciellt inte män, inte upp- träda för familjärt gentemot kvinnor och flickor, undvik att vara för teknisk, tala istället från hjärtat samt undvik tillvägagångssätt som hotar gruppens livsstil (NHTSA, 1995). En svensk studie har undersökt hur olika länder hanterar trafikinformation till immi- granter, bl.a. med anledning av immigranters ovana vid det nya landets trafikregler. I studien ingick 15 EU-länder samt Norge. Resultaten visade att de flesta länder visser- ligen hade informationskanaler till immigranter gällande trafiksäkerhet, men att detta arbete ofta var ostrukturerat och saknade förankring på högre nivå i samhället. Studien visade också att immigranter sällan erhöll information från traditionella informations- kanaler (van Dyck & Bosseart, 2006).
Språkets betydelse
Att språket i sig, utan egentlig koppling till etnisk bakgrund, kan ha betydelse för huruvida utlandsfödda har möjlighet att ta till sig information om de normer, regler och värderingar som gäller för det land som man lever i har framkommit även i andra studier (Agran m.fl., 1998; Gustafsson m.fl., 2003; Walker, 1991). Agran m.fl. (1998) poängterar t.ex. att när det gäller etniska minoritetsgrupper med låg utbildningsnivå eller låg läskunnigheten borde man använda sig av enkla budskap. I dessa sammanhang borde exempelvis information om trafiksäkerhet ges på annat sätt än i skrift. I studien om den latinamerikanska befolkningen i USA (NHTSA, 1995) betonas vikten av att vara noga med översättningar till andra språk av befintligt material på engelska samt att tänka på att ordens betydelse kan variera i ett och samma språk beroende på från vilken del av världen man kommer. Språket bör användas så som de lokala invånarna använder det och det kan vara lämpligt att ta hjälp av personer som behärskar den lokala varianten av språket.
En svensk studie har undersökt bilbältesanvändning i olika områden inom Stockholms län under olika perioder. Resultaten visade att bilbältesanvändningen hade ökat markant i vissa områden där informationen fanns på olika språk. I studien påpekas vikten av insatser på lokal nivå – där enskilda individers engagemang ansågs avgörande för effekten av insatsen – (Frejd, 2006).
Tvingande åtgärder
Amerikanska studier har visat att tvingande åtgärder såsom böter för att inte ha använt bilbälte kan vara ett effektivt sätt att öka bältesanvändningen. Detta framkom t.ex. i en studie av Benjamin, Price och Reinfurt (1995), där även etniska skillnader visade sig ha betydelse för hur mottaglig man var för tvingande åtgärder. ”Svarta” förare hade lättare för att acceptera denna typ av åtgärd än förare från andra etniska grupper. En annan förklaring till att ”svarta” följer lagarna handlar mer om risken att upptäckas av polis än om acceptans. Det visade en studie av Wells, Williams och Farmer (2002), där man fann att ”svarta” förare uppfattade det som att de i större utsträckning än ”vita” blev bötfällda, dvs. att lagar tillämpades olika beroende på etnisk bakgrund (”race/ethni- city”). Beteendepåverkan med anledning av tvingande åtgärder tas också upp i studien av Derewlany (1991). Resultat från diskussionsgrupper med etniska minoriteter visade att införandet av lagar om användning av säkerhetsutrustning (bilbälte, bilbarnstol) ökade motivationen till användning av utrustningen.