Hav i balans samt levande kust och skärgård

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård innebär att Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.30 _{Havs-, kust- och}

skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv ska värnas.31

De flesta av Sveriges skärgårdar har hyst bofast befolkning sedan lång tid, vilket är en förutsättning för att hålla skärgården levande. Jord- och skogsbruket i skärgården har betydelse för landskapets natur- och kulturvärden samtidigt som dessa näringar ger den bofasta befolkningen möjlighet att bo kvar i skärgården. Några av havets viktiga livsmiljöer är blåstångsbältet, ålgräsängarna, hårdbottnarna och de grunda mjukbottnarna.32

Naturvårdsverket har vid sin utvärdering av målet 2020 upp- märksammat utvecklingen av byggandet inom kustområdena. Enligt verket ökade den totala längden havsstrandlinje i Sverige som är på- verkad av bebyggelse mellan 2015 och 2018 med knappt tre procent. 2018 var 12 420 kilometer havsstrand i Sverige påverkad av be- byggelse. Det motsvarar 28 procent av den sammanlagda svenska havsstrandlinjen, se figur 4.2 nedan.33

30 _{Prop. 2000/01:130 s. 112.} 31 _{Ds 2012:23 s. 71.} 32 _{Prop. 1997/98:145 s. 73.}

33 _{Naturvårdsverket, Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020 – Med} fokus på statliga insatser. Rapport 6919, s. 269.

Figur 4.2 Havsstrandlinje påverkad av bebyggelse 2015–2018

Källa: Naturvårdsverket (2020).

Av de byggnader som uppförs inom 100 meter från havsstrandlinjen är merparten enligt utvärderingen så kallade komplementbyggnader, exempelvis garage, förråd eller sjöbodar. Det byggs även bostäder. Av totalt drygt 8 000 nya byggnader som uppfördes längs strand- linjen 2018 var 444 bostäder, se figur 4.3 nedan.34

Figur 4.3 Antal byggnader inom 100 meter från havsstrandlinjen fördelat på byggnadstyp 2014–2018

Källa: Naturvårdsverket (2020).

Grunda kustnära miljöer har betydelse för den biologiska mångfalden

Grunda kustområden med mjukbottnar, ålgräsängar och mussel- bankar är mycket produktiva och har betydelse som födoområden och uppväxtområden för fiskar och ryggradslösa djur.35 _Miljömålet

34 _Ibid.

innebär att grunda kustnära miljöer ska präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.36 _{I grunda kustnära miljöer återfinns bland}

annat ängar av kransalger och kärlväxter som är betydelsefulla för många ekosystemtjänster. Dessutom kan ängarna fungera som kolsänka genom att de tar upp koldioxid och på så sätt bidrar till att motverka klimatförändringar.37

Grunda, vågskyddade miljöer med mjukbotten (till exempel sand-, ler- och gyttjebottnar) tillhör de mest produktiva miljöerna längs Sveriges kuster. Områdena har en hög biologisk produktion av en stor mängd växter och bottendjur och är viktiga födosöks-, lek – eller uppväxtområden för många olika fiskarter som torsk, abborre och gädda. Områdena är också viktiga för olika arter av marina och limniska kärlväxter som ålgräs och nate, vilka tillför fysisk struktur till en annars kal mjukbotten.38 _{Vegetationsskotten minskar också}

vattenrörelsen och ökar sedimenteringen av organiskt material, samtidigt som rötterna stabiliserar botten och minskar uppgrumling av sedimentet.

Tillsammans höjer detta vattenkvaliteten lokalt och leder till långtidsinlagring av kol och näringsämnen i sedimentet.39 _Hög

vattenkvalitet och liten uppgrumling är också attraktiva vatten för friluftsliv och bad. Samtidigt skapar de grunda vattenmiljöerna förutsättningar för andra friluftsaktiviteter som fritids- och sport- fiske. Sammantaget förser dessa grunda, vågskyddade vikar och sund med dess vegetation människan med flera viktiga ekosystemtjänster såsom ökad biologisk mångfald, ökad produktion av kommersiella fiskarter, klarare badvatten och minskade klimateffekter och över- gödning.40

36 _{Regeringens skrivelse 2017/18:265 s. 69–70.}

37 _{Naturvårdsverket, Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020 – Med} fokus på statliga insatser. Rapport 6919, s. 262–263.

38 _{Sundblad och Bergström 2014. Kraufvelin m.fl. 2017, Inventering och modellering av fisk-} och kräftdjursamhällen i Kosterhavets nationalpark, Länsstyrelsen Västra Götalands län,

Rapport nr. 2017:22. Pihl m.fl. 2006, Shift in fish assemblage structure due to loss of seagrass

Zostera marina habitats in Sweden. 39 _{Havsmiljöinstitutet 2019, s. 21–22.}

40 _{Rönnbäck m.fl. 2007, Ecosystem goods and services from Swedish coastal habitats: identi-} fication, valuation, and implications of ecosystem shifts. Cole och Moksnes 2016, Valuing multiple eelgrass ecosystem services in Sweden: fish production and uptake of carbon and nitrogen.

Exploatering av grunda mjukbottnar är ett problem

Enligt Naturvårdsverkets årliga utvärdering 2020 tyder mycket på att grunda områden (0–6 meters vattendjup) är de som är mest på- verkade. Utvärderingen visar bland annat att utbredningen av ålgräs- ängar minskar och sedan 1980-talet har uppskattningsvis 12 500 hektar försvunnit på västkusten. När ålgräset helt försvunnit försvåras både naturlig återkolonisering och restaurering. Kostnaderna för för- lorade ekosystemtjänster i form av minskad produktion av torsk, övergödning och grumligare vatten med försämrat siktdjup upp- skattas till minst fyra miljarder kronor. Orsaker till att ålgräsängarna minskar är bland annat övergödning och överfiske, men även exploa- tering genom exempelvis utfyllnader i hamnar, bryggor och muddring. Bryggor påverkar ålgräsängarna negativt genom skuggning. Grunda kustnära miljöer är ett av de mest produktiva och värdefulla områdena längs kusterna och samtidigt de mest populära platserna att bygga bryggor och hamnar i. Grunda kustnära vågskyddade miljöer är speciellt känsliga för effekter som båtlivet orsakar.41

Enligt en rapport från Havsmiljöinstitutet har exploateringen av bryggor vid Sveriges kust mer än fördubblats mellan 1960 och 2016.42 _{En majoritet av alla bryggor finns i Stockholms och Västra}

Götalands län. Enligt en studie från Västra Götalands län fanns 96 procent av alla bryggor över grund mjukbotten. Inom grunda väderskyddade områden sker en årlig ökningstakt av antal och längd på bryggor med 1,7 respektive 1,8 procent, vilket i dag motsvarar en ökning med drygt 900 bryggor med totalt 21 kilometers längd per år inom denna miljö. Dessa vågskyddade grundområden utgör till ytan en fjärdedel av kustens totala grundområden, men innehåller drygt 60 procent av alla bryggor med avseende på längd.

41 _{Naturvårdsverket, Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020 – Med} fokus på statliga insatser. Rapport 6919, s. 262–263.