3.6.1 Reliabilitet & Validitet
För att avgöra fallstudiens trovärdighet väljer vi att titta på reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär hur vi mäter det vi studerar och validitet rör vad vi mäter i undersökningen. Det finns både intern och extern reliabilitet och validitet (Bryman & Bell 2017, ss. 68-70; LeCompte &
Goetz 1982, ss. 35–53; Rienecker & Stray Jørgensen (2017, s. 275).
Med reliabilitet menas om det mått vi använt oss av, för att undersöka OI och IK, är pålitligt eller stabilt (Bryman & Bell 2017, s.671; Christensen et al. 2016, s. 286). Menat huruvida resultatet från vår undersökning blir densamma om undersökningen skulle genomföras på nytt (Bryman & Bell 2017, s. 68; Christensen et al. 2016, ss. 286, 303). Med hänsyn till att vi genomförde intervjuer vilka baserades på ett tids- och rumsmässigt specifikt sammanhang och då verkligheten är föränderlig (de företeelser som mäts eller registreras kan förändras från år till år) blir reliabiliteten diskutabel. Alltså kan vi inte säga att hållbarheten i det resultat vi fått av studien är helt giltigt för liknande studier (Bryman & Bell 2017, s. 70; Christensen et al.
2016, s, 303). Däremot kan vi påstå att vi genom användandet av stängda frågor i enkäten och de preciserade svarsalternativen säkerställer en hög reliabilitet på enkätfrågorna (Bryman &
Bell 2017, s. 174).
Enligt LeCompte och Goetz (1982, s. 32) och Christensen et al. (2016, s. 303) styrks även den interna reliabiliteten genom forskarens oberoende. Vi anser, likt ovan, att vi i högsta möjliga mån minimerat vår egen påverkan men att den mänskliga faktorn aldrig är noll. Vår egen påverkan, med hänsyn till den mänskliga faktorn, på intervjuerna och intervjuernas specifika sammanhang gör att det för andra forskare är svårare att exakt replikera intervjuerna och därmed uppnå samma resultat vid upprepad undersökning. Detta motverkas genom att vi använde oss av en intervjuguide vilken andra forskare kan ta användning av (Bilaga 8.5).
Om vi ser till replikerbarheten på hela vår studie anser vi den vara hög – den externa reliabiliteten är hög. Det vill säga att vår studie i hög grad kan göras om, repeteras och replikeras vid ett senare tillfälle (Bryman & Bell 2017, ss. 68-69, 379; LeCompte & Goetz 1982, s. 32 Christensen et al. 2016, ss. 286, 303). Detta på grund av vår tydliga metodredogörelse, våra
operationaliserade begrepp och därmed flertalet indikatorer samt att vi har vår intervjuguide och vår enkät som bilagor (Bryman & Bell 2017, s. 68, 174; Bilaga 8.4, 8.6).
Ytterligare använde vi forskare oss av samma kodningsschema för att stärka både inter- och intrabedömarreliabiliteten (intern reliabilitet) (Bilaga 8.5; Bryman & Bell 2017, s. 300). Detta betyder att vi som kodare var konsekventa i vår kodning i den mån det gick. För att ytterligare stärka denna typ av interna reliabilitet valde vi att genomföra den första kodningen gemensamt och därefter se över varandras kodning vilket medförde att båda forskarna sett och godkänt varje intervjus kodning.
Med validitet innebär generellt i vilken utsträckning vårt mått på begreppen skildrar verkligheten (Bryman & Bell 2017, s. 674; Christensen et al. 2016, ss. 286, 304). Det handlar även om en bedömning av om de slutsatser som dragits från studien hänger ihop eller inte.
Precis som i reliabilitet finns det olika indelningar av validitet: intern och extern validitet.
Validitet berör alltså begrepp som tillförlitlighet, överförbarhet och generalisering (Bryman &
Bell 2017, ss. 69-70; Christensen et al. 2016, ss. 304-305).
På grund av att vår studie är baserad på ett urval och en population vilken motsvarar en specifik organisation kan vi inte generalisera resultatet utöver denna population (Bryman & Bell 2017, s. 180). Eftersom vi gjorde ett urval baserat på en viss organisation och på grund av att endast 53 svar registrerades, kunde vi endast generalisera gentemot medlemmarna i denna organisation. Vi kan i och med ovanstående omständigheter därmed inte genomföra någon statistisk generalisering utan vi visar istället på en teoretisk och en analytisk generaliserbarhet vilket betyder att vår studie bidrar till en utveckling i teorin och därmed bidrar till en grad av extern validitet (Bryman & Bell 2017, ss. 180, 207, 393-394; Christensen et al. 2016, ss. 304-305). Med hänsyn till att vi genomfört en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskning stärker vi generaliserbarheten och överförbarheten - alltså den externa validiteten (Bryman &
Bell 2017, s. 603; Christensen et al. 2016, ss. 55, 286, 304-305).
Med intern validitet menas till vilken grad studien är överensstämmande med verkligheten. Det vill säga hur tillförlitligt och representativt materialet är (LeCompte & Goetz 1982, s. 32;
Christensen et al. 2016, s. 304). För att visa på en stark intern validitet använde vi oss av respondentvalidering för att försäkra oss om att resultatet stämde överens med vad som sagts under intervjuerna (Bryman & Bell 2017, ss. 174, 380-381). Menat att vi efter varje intervju valde att rapportera resultatet tillbaka till respondenten vilket på så vis gav personen en möjlighet att bekräfta att det som sagts har tagits med på ett korrekt sätt. Respondentvalidering är däremot inte riskeliminerande för att respondenten talar sanning, bara att det som sagts av respondenten i fråga har tolkats rätt (Bryman & Bell 2017, s. 380). Vår bedömning är däremot att det inte föreligger några skäl till att respondenterna ska ha talat osant då medverkande i intervjuer var efterfrågat.
Som ett resultat av att respondenterna i intervjuerna fick prata öppet genererades en bred nyans av svar vilket gjorde att vi kunde samla in den data vi ansåg krävdes för att visa på de underliggande processerna i organisationens interna kommunikation. Vi har då genom denna öppenhet fått en trovärdighet och med andra ord en grad av inre validitet (Christensen et al.
2016, ss. 304).
Objektivitet är även det ett kriterium för att uppnå en hög inre validitet (Bryman & Bell 2017, ss. 70, 380). Vid intervjuer finns det en inneboende risk för subjektivitet vilket var något vi forskare tog i beaktning (Bryman & Bell 2017, s. 382; Christensen et al. 2016, s. 179).
våra reflektioner och tankar ofta framkom i diskussioner vilka landade i olika ställningstaganden och därmed eliminerade eventuell subjektivitet i den mån det var möjligt.
Att vi var två vid varje intervju minimerade även risken för att missa någon fråga, några direkt fel samt att våra egna värderingar och tankar skulle reflekteras i intervjuerna (Bryman & Bell ss. 382-383).
Vid sidan av objektiviteten finns även äkthet. Autenticitet, som det även kallas, uppfylls dels genom att studien har sensitivitet kring den sociala kontext i vilken den studeras och dels via ett tydligt forskningsområde med en betydelse för teoribildningen (Bryman & Bell 2017, ss.
382-382). Att studien har sensitivitet visas genom att den hjälper medverkande respondenter att få en bättre förståelse för sin sociala situation, att de kan förändra sin situation samt att de får möjlighet till teori för att vidta åtgärder (Bryman & Bell 2017, ss. 382-382). Vi anser oss därför ha en hög grad av äkthet.
I vår metod använde vi oss även av triangulering. Detta innebar att vi genom enkäten jämförde medarbetarnas svar och uppfattningar med chefernas åsikter från intervjuerna (Bryman & Bell 2017, ss. 382, 598; Christensen et al. 2016, ss. 55, 286, 304). Användningen av både en kvalitativ och en kvantitativ metod i vår studie gav oss möjligheten att förstå olika nivåer av den sociala komplexa verklighet som ett företag innebär (Bryman & Bell 2017, s. 382; Kanter 1977 se Bryman & Bell 2017, s. 382). Detta medförde att kvaliteten på vår undersökning är högre än om vi använt oss av endast en metod (Bryman & Bell 2017, s. 598; Christensen et al.
2016, ss. 286, 304).
3.6.2 Teoretisk mättnad
Den teoretiska mättnaden begränsades av att det fanns ett bestämt antal personer vilka var av vikt att intervjua i relation till studiens syfte. På grund av att studien genomfördes på ett företag och genom åtta intervjuer kan vi inte påstå att vi uppnår en teoretisk mättnad (Bryman & Bell 2017, ss. 409, 542; Christensen et al. 2016, ss. 304-305).
3.6.3 Möjliga felkällor
Vi anser att det alltid finns en risk med en enkät i att respondenterna tolkar frågorna fel eller på olika sätt men även att respondenterna svarar snabbt eller slarvigt vilket kan medföra att svaren bidrar till ett slumpmässigt eller skevt resultat. En webbenkät innebär också att en person kan ge flera svar vilket är en möjlig felkälla (Bryman & Bell 2017, ss. 632-633). En annan viktig felkälla att ta i beaktning vid en webbenkät är att det kan bli ett större bortfall i en enkät jämförelsevis med intervjuer. Problemet kan då bli att resultatet blir missvisande då vi inte kan visa att de som inte valde att svara på enkäten skiljer sig från de som är representativa i resultatet (Bryman & Bell 2017, ss. 240-241; Christensen et al. 2016, ss. 138-143). Då undersökningen sker på ett företag finns risken att medarbetarna ger svar som de tror förväntas av dem eller att de avstår deltagande (Christensen et al. 2016, s. 37). Det informationsmejl som bifogades med enkäten var en åtgärd för att försöka minimera bortfallet.
Ljudinspelning av intervju är en möjlig felkälla då det kan vara svårare med ljudupptagning via internet vilket gör att det inte blir lika lätt tydligt vid transkribering (Bryman & Bell 2017, s.
623). På grund av att vi med hänsyn till utomstående faktorer genomförde intervjuerna online var det ibland svårt att utläsa vissa ord eller fraser vilket kan ha gett missvisande
information. Det finns även risk att vi kan ha tappat bort intressanta och användbara data (Christensen et al. 2016, ss.162-166). Ytterligare en faktor som kan ha lett till fel i bearbetning av data och tolkning under analysarbetet är den mänskliga faktorn (Bryman & Bell 2017, s.
208). Våra subjektiva åsikter och erfarenheter kan ha bidragit till att vi drog förhastade eller för långtgående slutsatser (Bryman & Bell 2017, s 393). Detta har vi dock motarbetat genom en rad olika tillvägagångssätt (3.4.1 Reliabilitet & validitet).
Därutöver är det virus som sprids genom världen under tiden för vår studie en möjlig felkälla.
Viruset medförde att landsgränser stängde, människor sattes i karantän och beordrades därför att jobba hemma. Allt detta bidrog till att företaget BAEu inte längre kunde producera produkter i samma utsträckning. Således blev den ekonomiska synvinkeln för tuff och de var tvungna att permittera samtliga medarbetare. Detta bidrog i sin tur till att vi behövde vara snabba med att sprida enkäten vilket då kan ha bidragit till att produceringen av enkätfrågor påskyndades. Det kan också ha bidragit till att respondenterna svarar annorlunda än vad de hade gjort om de inte befunnit sig i en kris och en osäkerhet.
3.6.4 Etiska överväganden
Enligt Bryman och Bell (2017, ss. 141, 146-155) Samt Christensen et al. (2016, ss. 34-43) finns det ett antal etiska krav som måste tas hänsyn till i en undersökning. Dessa krav är:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets- och anonymitetskravet, nyttjandekravet, ingen form av vilseledande eller undanhållande av information samt att ingen av deltagarna ska ta skada av undersökningen.
Informationskravet
Efter initial kontakt med vår kontaktperson på företaget bestämdes det att vi skulle delta på ett ledningsmöte för att ge information om examensarbetet. På mötet beskrev vi grundläggande vad syftet med studien var och varför vi ville utföra både intervjuer och enkäter samt vilka som så småningom skulle ta del av datan. Vi har även utformat ett informationsbrev vars syfte var att informera om vårt arbete på företaget och vad datan skulle användas till (Bilaga 8.3). Det har inte förekommit någon vilseledande information eller falska förespeglingar. De som valde att delta på intervjuerna fick ett mejl skickat till sig som förklarade intervjusituationen, dess innehåll samt vad vi kom att ställa för frågor. Vi ville att deltagarna skulle ta del av vad det var vi undersökte för att de själva skulle kunna förbereda sig kring frågorna för att ge så uttömmande svar som möjligt.
Samtyckeskravet
Deltagandet i undersökningen var frivilligt. Ledarna, vilka fick en förfrågan om intervju, fick själva välja att avstå eller delta. I enkäten tillfrågades inte respondenterna om deltagande innan enkäten skickades ut. Det var däremot frivilligt att svara på enkäten. I det informationsbrev som bifogades beskrevs att deltagande var frivilligt, att enkätsvaren är anonyma samt att ingen personlig information krävdes (Bilaga 8.3).
Konfidentialitets- och anonymitetskravet
De uppgifter som framkommit i undersökningen har behandlats med största möjliga konfidentialitet för att obehöriga inte ska kunna ta del av informationen. Alla enkätsvar och intervjuer var anonyma, alltså kan svaren inte spåras till specifika personer eller roller på företaget. Enkätfrågorna och intervjufrågorna var endast relaterade till ämnet och vi
även att presentera resultatet från ledarnas intervjuer som ett gemensamt svar genom ett ledarperspektiv och de benämndes alltså ingen specifik person eller roll i analysen. Resultatet från enkäten gick inte heller att koppla till specifika individer. Detta för att säkerställa total anonymitet och att ingen av deltagarna skulle ta skada av undersökningen.
Nyttjandekravet
Databearbetning och dataspridning var begränsat till oss som forskare, fåtalet opponerande studenter, vår handledare och vår examinator. Menat att den insamlade informationen enbart har använts i forskningssyfte. Efter avslutad undersökning raderades alla uppgifter och data för att inte kunna spridas till obehöriga eller användas i annat syfte än studien.
3.6.5 Begränsningar för studien
En annan begränsning vilken kom att ha betydelse för vår undersökning var att under undersökningens gång började en samhällsfarlig sjukdom att spridas runt om i världen. Denna sjukdom, kallad Covid-19 (Coronaviruset), blev klassat som ett internationellt hot mot människors hälsa. Därav ställdes större sammankomster in, länder sattes i karantän och företag beslutade om striktare res- och besöksförbud (Folkhälsomyndigheten 2020; BraunAbility Europe 2020). Under studiens utveckling förvärrades virusets framfart i världen vilket medförde att landsgränser stängde och människor världen över sattes i karantän (Larsson 2020).
BAEu var, på grund av de ekonomiska svårigheterna vilka viruset skapade, tvungna att permittera samtliga medarbetare. Detta påverkade oss genom att vi inte fick möjlighet till att fysiskt besöka BAEu:s kontor samt behövde påskynda arbetet med enkäten och dess datainsamling. Vi blev genom detta vidare begränsade då vi endast kunde utföra intervjuerna online samt att hela datainsamlingsprocessen tog längre tid då vi endast kunde använda mejl och telefon som kontaktmedel.
Resultat
Det här kapitlet belyser resultat från både del 1 och del 2 av studien. Del 1 är den kvalitativa delen av vår undersökning vilken fokuserade på intervjuer genom ett ledarperspektiv. Del 2 fokuserar istället på ett medarbetarperspektiv med en medarbetarenkät som insamlingsmetod.