FREDRIK ANDERSSON
INSTITUTIONEN FÖR EKONOMISK HISTORIA UMEÅ UNIVERSITET
I föregående års årsbok gjorde jag en historisk analys av befolk- ningsutvecklingen i de båda kärnkraftskommunerna Oskarshamn
och Östhammar före och efter investeringen i kärnkraft.1Studien
visade på att man kunde identifiera en tydlig lokal socioekonomisk effekt av investeringen, framför allt vid tiden för byggande och igångsättande. Men den visade också att det krävdes en breddning av jämförelserna för att kunna säga mer om den specifika betydel-
sen av kärnkraften för kärnkraftskommunerna.2Det förflutna har
framför allt två saker att säga om utvecklingen i framtiden. För det första kan man genom att observera processen som lett fram till nuläget säga något om vilka trender som funnits och vilka sannolika riktningar den kommande utvecklingen kan ta. För det andra kan storleken på den förändring som skett i det förflutna säga något om graden av de förändringar som kan väntas i fram- tiden. Denna artikel handlar därför om att i ett historiskt perspektiv bedöma det socioekonomiska utfallet av investeringarna i kärn- kraftverken i Oskarshamns och Östhammars kommuner. Syftet är att säga något om vilka effekter som kan uppkomma av en framtida investering i ett slutförvar.
Att spå framtiden utifrån kunskapen om vad som varit är emeller- tid en under alla omständigheter vansklig uppgift. Till det kommer
1Fortsättningsvis avser begreppet ”kärnkraftskommun” Oskarshamn och Östham- mar, vilka är de orter som ska studeras. Således räknas inte Varberg (Ringhals) eller Kävlinge (Barsebäck) som kärnkraftskommuner i detta sammanhang. 2 Fredrik Andersson, ”Kärnkraftsinvesteringar och lokal befolkningsutveckling” i
Samhällsforskning 2005. Betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle, Stockholm: SKB (2005)
särskilda svårigheter att bedöma det socioekonomiska genomslaget av en investering i en storskalig tekniskt komplicerad industriell verksamhet. På ett sätt är det självklart att en investering kommer att påverka det lokala näringslivet och arbetsmarknaden. Det är dock inte lika självklart när dessa effekter uppkommer eller hur stora och långvariga de blir. Samtidigt är det svårt att isolera effekterna av en specifik investering från övriga faktorer som kan påverka en orts utveckling. För att ytterligare komplicera bilden är genomslaget av investeringar inte konstant över tid. Genom- slaget av en investering kan variera dramatiskt mellan olika tid- punkter beroende på teknisk förändring, ekonomisk omvandling eller förändringar i samhällsstrukturen. Ett annat metodproblem är att sambandet mellan tillgång på arbete och val av bostadsort förändrats över tid. Ju närmare nutid vi kommer desto svagare blir sambandet mellan industrisysselsättning och en orts befolk- ningsutveckling. Det beror exempelvis på förbättrade möjligheter till pendling, eller att framväxten av de offentliga välfärdssystemen kan verka dämpande på trycket att flytta. På samma sätt kan valet av bostadsort även styras av livsstil, där människor väljer bostads- ort efter möjligheterna att träffa likasinnade och umgås i miljöer
de föredrar, snarare än av rena försörjningsskäl.3Tidsfaktorn blir
problematisk oavsett om man försöker prognostisera en utveckling framåt, som i de kulturgeografiska delarna av det samhällsveten- skapliga forskningsprogrammet, eller om man ser bakåt för att bedöma det historiska genomslaget för en investering. Särskilt i en historisk studie finns det en inbyggd osäkerhetsfaktor med risk för anakronistiska, eller ohistoriska, tolkningar av de observerade fenomenen.
Ett sätt att minska ned osäkerhetsfaktorerna i bedömningen av det socioekonomiska genomslaget är att utgå från olika former av jämförelser för att identifiera och isolera de specifika effekterna av
just investeringen i kärnkraft.4Jämförelserna har i detta samman-
hang gjorts på tre plan. För det första genom att jämföra kärn- kraftskommunerna med varandra för att försöka se gemensamma mönster i hur den lokala ekonomin reagerar på en kärnkrafts- investering. Det kontrasteras i sin tur mot utvecklingen i liknande orter i deras närhet, de så kallade referenskommunerna Västervik och Tierp, vilka i allt annat lika och borde kunna ha en liknande
3Detta diskuteras bland annat av Richard Florida, som pekar på hur sociala faktorer som kreativitet och öppenhet, spelar roll för de amerikanska städernas utveckling. Se Richard Florida, Den kreativa klassens framväxt, Stockholm: Daidalos (2006). Se även Lundholm E et al, 2004. Forced or Free Movers? The Motives, Voluntariness and Selectivity of Interregional Migration in the Nordic Countries. Population, Space and Place, 10, 59–72.
4Den valda komparativa metoden är i sig relativt deskriptiv. Det finns dock andra metoder som skulle kunna användas för att studera samma frågeställningar. Bland annat skulle man kunna tillämpa en mer utvecklad kvantitativ metod, för att med exempelvis en multivariat analys få en uppfattning av olika faktorers relativa inverkan på befolkningsstrukturen.
utveckling. Denna nivå av jämförelser är ämnad att ge en klang- botten som kan belysa om det går att identifiera socioekonomiska effekter av kärnkraftsinvesteringen och om det i så fall finns några specifika drag i den. För det andra har kärnkraftsinvesteringarnas socioekonomiska genomslag jämförts med effekterna av invester- ingar i branscher med en liknande karaktär. Jämförelseobjekten här är vattenkraften och gruvindustrin. De branscherna delar flera egenskaper med kärnkraften som storskaliga tekniskt avancerade investeringar, vilka till sin karaktär är bundna till en plats. För det tredje har kärnkraftskommunerna jämförts med större grupper av kommuner. Genom att se på hur kommunerna som fick kärnkraft utvecklades i samband med investeringen jämfört med medelstora kommuner i allmänhet, och industrikommuner i synnerhet, kan man se i vilken grad kärnkraftsorterna avviker från utvecklingen i stort.
Upplägget av denna artikel är att redovisa resultatet av dessa tre nivåer av komparationer utifrån befolkningsförändringar på
kommunnivå i ett tidsmässigt långt perspektiv.5Betoningen
ligger på jämförelser mellan kommuner som på olika sätt delar egenskaper med de båda kärnkraftskommunerna. Först dock en kort diskussion om vad vi vet om den socioekonomiska utveck- lingen i Oskarshamns och Östhammars kommuner sedan kärn- kraften etablerades där.