tiva metodik ger goda förutsättningar att med god precision kart- lägga kommunernas näringsliv med utgångspunkt från specificerade investeringsbehov. Trots att endast en mindre andel av företagen besvarat enkäten har studien likväl karaktären av totalunder- sökning. Det faktum att proceduren som föregick utskicket tydligt identifierat ett urval av potentiella leverantörer innebär också att de företag som inte kom med i urvalet med mycket stor sannolikhet inte kommer att vara aktuella för leveranser till investeringen. Bland de återstående 500 företagen i urvalet kan det också finnas företag som inte heller anser sig vara aktuella som leverantör. Detta kan förmodligen delvis förklara varför inte alla företag i urvalet besvarat enkäten. Efter att företagens upp- giftslämnare tagit del av investeringens behovsområden kan många ha gjort bedömningen att företaget inte kan leverera önskade varor eller tjänster. Därför har de valt att inte heller besvara enkäten. Sammantaget ger detta en god grund för uppfattningen, att alla företag som är intresserade av att få leverera till investeringen och har en verksamhet som passar investeringsbehoven också är representerade bland de svarande i enkäten. Därför finns det fog för att tala om totalundersökning i detta sammanhang.
Slutförvarsinvesteringen
Slutförvarsinvesteringen består av fyra separata delar som till- sammans bildar den återstående länken i det svenska kärntekniska systemet. Vid sidan av kärnkraftverken, slutförvaret för radioaktivt driftavfall (SFR) och det centrala mellanlagret för använt kärn- bränsle (Clab) byggs slutförvaret i vilket det använda kärnbränslet långsiktigt ska förvaras. Förutom slutförvaret byggs även en ”kapselfabrik” och en inkapslingsanläggning som något senare följs av en utbyggnad av SFR. ”Kapselfabriken” är till för slut- bearbetning av kapselkomponenter och montering av kapslar.
Sammantaget uppskattas de totala kostnaderna för slutförvaret, inklusive nämnda sidoinvesteringar, uppgå till cirka 14 miljarder kronor. I denna summa ingår kostnader för undersökningar, byggnation, drift och förslutning av slutförvaret.
De analyser som görs här omfattar emellertid inte spridnings- effekter av samtliga dessa delar, utan framställningen fokuserar framför allt på detaljprojektering, byggnation samt installationer av utrustning i anslutning till slutförvaret, ”kapselfabriken” och
SFR.3Investeringskostnaden för denna del av projektet uppgår
till 4,5 miljarder kronor fördelat över tidsperioden 2006 till 2030. Slutförvaret kostnadsberäknas till 3,86 miljarder kronor, utbygg- naden av SFR till 445 miljoner kronor och ”kapselfabriken” till 200 miljoner kronor. Utslaget på detaljprojektering, byggnation och installationer av utrustning beräknas kostnaderna uppgå till 298 miljoner kronor, 2,67 miljarder kronor respektive 1,54 miljarder kronor. De kostnader som överstiger 4,5 miljarder kronor hänförs huvudsakligen till inkapslingsanläggningen samt drift och för- slutning av slutförvaret.
Fastän det ännu inte är beslutat var slutförvaret kommer att lokaliseras föreligger det inte en total ”vinna eller försvinna”- situation för de två kommunerna. Utbyggnaden av SFR kommer per definition att äga rum i Östhammars kommun eftersom slutförvaret för radioaktivt driftavfall redan finns där. En liknande koppling finns till Oskarshamn där det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle är beläget. De har ännu inte fattats beslut om ”kapselfabrikens” lokalisering, men det finns fördelar med att lägga den i närheten av inkapslingsanläggningen som SKB före- slår att bygga i anslutning till Clab (Oskarshamn). Mot bakgrund av denna asymmetri hade det varit önskvärt att kunna särskilja de tre olika delprojekten (slutförvaret, utbyggnaden av SFR och ”kapselfabriken”) vid beräkningen av de lokala socioekonomiska spridningseffekterna. Tillgängligt datamaterial gjorde det emeller- tid inte möjligt att analysera investeringens behovsområden (se definition nedan) uppdelat på de tre delprojekten. Denna om- ständighet betyder att de nedan redovisade resultaten i viss ut- sträckning överskattar de lokala spridningseffekterna för både Oskarshamn och Östhammar eftersom samtliga delprojekt är med- tagna i kalkylerna. Detta problem bör dock inte tillskrivas allt- för stor betydelse då kostnaderna för utbyggnaden av SFR och inkapslingsanläggningen motsvarar 10 respektive 4 procent av totalkostnaden för de tre delprojekten. Den stora investeringen i sammanhanget är slutförvaret som kommer att lokaliseras i endera kommunen.
Arbetet med slutförvaret planeras pågå under hela perioden, medan de andra två investeringarna görs under kortare perioder. Inkapslingsanläggningen byggs under en femårsperiod i början av 2010-talet. Utbyggnaden av SFR kommer däremot att ske under två faser där den första äger rum i slutet av 2010-talet och den
3Anledningen till att just dessa investeringsprojekt ingår i analysen har att göra med tillgänglighet till data. Under den tid som vi arbetat med denna under- sökning har vi inte haft tillgång till data om de övriga investeringsprojekten.
andra i mitten av 2020-talet. Investeringskostnaderna förväntas inte att bli jämnt fördelade över den kommande 25-årsperioden. I början och slutet av perioden kommer investeringskostnaderna att uppgå till ungefär 50 miljoner kronor per år. I mitten av 2010-talet då aktiviteterna är som mest intensiva upphandlas
varor och tjänster för 500 till 800 miljoner per år (se figur 1)4.
Slutförvarsinvesteringen omfattar upphandling av många olika varor och tjänster. I samband med planeringen av slutförvaret har dessa varor och tjänster grupperats i 25 olika behovsområden. Tabell 1 visar de olika behovsområdena och hur investerings- kostnaden fördelas dem emellan. Bergarbeten utgör den största posten med en investeringskostnad om 1,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en tredjedel av totala investeringskostnaden. Den valda slutförvarsmetoden (KBS-3), som innebär att det använda kärn- bränslet lagras i kopparkapslar nedsänkta i tunnelgolv på 500 meters djup i berggrunden, medför med nödvändighet omfattande berg- arbeten. Det innebär att investeringens tyngdpunkt i stor utsträck- ning kommer att ligga inom dessa verksamheter. Andra stora behovsområdeskategorier är processystem/specialutrustning, konstruktionsmaterial, byggarbeten samt detaljprojektering/- teknisk konsultverksamhet. Dessa fyra behovsområden tillsam- mans står för en lika stor andel av den totala investeringskost- naden som bergarbetena gör. Förutom dessa större behovsområden finns ett tjugotal mindre områden definierade. Exempelvis behövs IT-utrustning i form av datorer, servrar och nätverk till ett planerat belopp om 10 miljoner kronor. I vilken utsträckning de lokala företagen har kapacitet att möta efterfrågan undersöks genom kartläggning av näringslivet i kommunerna.
4Denna beskrivning förutsätter att alla nödvändiga tillstånd ges som planerat.
Figur 1. Upphandlingsbehov för slutförvarsinvesteringen över tid.
0 200 400 600 800 1 000 2006 2010 2015 2020 2025 2030 Miljoner kronor
Ett problem med det datamaterial som stått till förfogande för analysen är att det inte beskriver i vilken ordning olika behov uppkommer. I stället för att göra egna mindre väl grundade antag- anden om upphandlingslogistik, har vi valt att utgå från att samtliga behovsområden är proportionellt fördelade över tiden i enlighet med den totala investeringskostnaden per år (se figur 1). Detta är förvisso ett mycket grovt antagande och förmodligen inte i överensstämmelse med hur den faktiska upphandlingen kommer att ske, men vi tror likväl att detta fyrkantiga, men transparenta, antagande är att föredra när inte mer exakta data föreligger.