Historiska stadvandringar ökar i populäritet och i samband med dessa produceras historiska berättelser. I boken Gå till his- torien. Tretton vandringar för dig som vill upptäcka Malmö, Roger Johansson (red)67, kan den som vill själv vandra runt i Malmö
utifrån olika teman. Ett tema har rubriken ”Från sillagumma till chokladböna”. Hur ser genusperspektivet ut i den vandring- en och hur ser det ut i de övriga? I kapitlet med gumman och bönan lyfts förutom namn på enskilda kvinnor, deras villkor, sysselsättningar och kvinnoarbetsplatser samt spår av levda liv fram. Anna Sundman Marknäs skriver till läsarna att hon har velat ”… ge glimtar ur historien och bilder ur enskilda kvinno- liv för att ge er ett annat Malmö än Jörgen Kocks, Frans Suells eller August Schmitz.”68 Genren stadsvandring är beroende av
att man på vandringen skall kunna nå byggnader och platser på rimligt promenadavstånd. Författaren har satt in enskilda
66 Svensson 2011, s 292.
67 Johansson, Roger, (red), Gå till historien. Tretton vandringar för dig
som vill upptäcka Malmö, Malmö 2008.
68 Sundman Marknäs, Anna, ”Från sillagumma till chokladböna”, Johansson (red), 2008, s 108.
namngivna kvinnor och kvinnor som representerar kollektiv i sammanhang som rör civilstånd, försörjning, utbildning och organisering, ibland även i kontrast till villkor för män eller tidens syn på manliga respektive kvinnliga uppgifter. Marknäs text rör både det medeltida Malmö och 1800-1900-talen. Det presenteras här som innehållsord i ett sammandrag:
Fiskargummor och särskilt Johanna Olsson från Limhamn, spinnhus-brott-straff-tidig manufaktur, Anne Peders- datter Liliefeldt-kvinnors civilstånd-arv-rättigheter,
Maria Stenkula, Elin Lunnerqvist, Tekla Åberg, Eva Bunth – skolor-utbildning-lärarinnors löner, Agnesgatan, torg-
handel-handelsverksamhet, nunnor, Carrine Niellsdoter, Marine och Mette-brott-straff, bidrag till änkor via kollekt, kvinnliga präster, Ebba Olsson, Johanna Persson 16 år-själv- mordsförsök-tobaksarbete, Malmö Yllefabrik-oorganisera- de tegelarbeterskor-mekanisering-genusarbetsdelning-låga kvinnolöner, Kvinnliga arbetareförbundet-Elma Sundqvist/ Danielsson-kvinnliga diskussionsklubbar-kvinnoklubbar- kvinnofrågan, Mazetti-dubbelarbete-Barnasyl-barnkrubbor- Mjölkdroppen-arbetsskyddslagar-hemmafruar, Herta
Wirén-kamp för kvinnors rättigheter-kommunalpolitiker, sillagumma.
I det här kapitlet är kvinnor synliga. Men när ett kapitel i en antologi skall representera kvinnor i staden på en lång tidsax- el, från medeltid till en del av 1900-talet, kan det bli svårt med fördjupningar. Teman som emellertid blir tydliga i detta avsnitt är olika arbetsplatser och i viss mån försörjningsmöj- ligheter i staden.
I några av de andra tolv vandringarna finns emellertid kvinnor eller kvinnors villkor med droppvis, men jag vill sär- skilt lyfta fram ett par vandringar som jag funnit intressanta ur genussynpunkt. I avsnittet om det medeltida Malmö nämns flera kvinnors namn och läsaren får kunskap om olika kvinnors
livsvillkor, vilket är positivt.69 Texten om arbetarrörelsen ger
Elma Sundqvist/Danielsson, om inte en hel sida, så drygt en halv sida plus bild. En stor del av denna text handlar om hennes skarpa iakttagelser gällande att vara kvinna i en manlig arbe- tarrörelse, vilket på sitt sätt är intressant.70 I vandringsdelen om
Limhamn finns flera hustrur nämnda vid namn, en Perssons änka, döttrar och en dotterdotter, samt en notering om att män och kvinnor organiserade sin fottvagning i brödraförsamlingen var för sig.71 Men jag vill också uppmärksamma en typ av sam-
manhangs-stereotypisering av unga kvinnor i boken. Tre unga kvinnor från 1900-talet nämns explicit i boken, en namngiven och två utan namn, i samband med självmordsförsök, att hittas naken död tillsammans med arkitekt Arwidius (också han död) på ett hotellrum och prostitution i Pildamsparken. Hade unga kvinnor kunnat lyftas fram med namn i mer positiva samman- hang också?72 Unga män (och äldre) däremot är stjärnor på
musikscenerna, som i avsnittet om popmusikens Malmö. Här får några kvinnor också plats men de är stora stjärnor, inga lokala förmågor. Däremot förstår läsaren att det har funnits ”vackra kvinnor i Malmö”, eftersom Doug Sahms när han steg av tåget 1998 sade sig ha blivit inspirerad av dem. Det kan ju tolkas som en hyllning till kvinnor men inte kvinnliga indivi- der. Just den här frågan har inte ställts: Har det aldrig funnits några kvinnor i samband med popens musikscener i Malmö?
69 Reisnert, Anders, “Det medeltida Malmö”, Johansson (red), 2008. 70 Berggren, Lars & Johansson, Roger, ”I arbetarrörelsens spår”, Jo-
hansson (red), 2008, s 141.
71 Lundin, Johan, ”Limhamn – en stad i staden”, Johansson (red), 2008. 72 Se Sundman Marknäs, s 116, Tykesson, Tyke, ”Arkitekturens Mal- mö”, s 238, och Björk, Fredrik, ”Malmös gröna rum”, s 155, alla i Johansson (red), 2008.
Ett annat sätt att hantera denna frånvaro vore ju att med några medvetna ord visa på maskuliniteter och manlighetskon- struktioner inom detta fält, vilket skulle kunnat lyfta texten.73
Vidare kan urval och tolkningar riskera att bli grunda när texter från förgången tid citeras utan att de problematiseras. Ex- empel finns i studien om modernitetens uttryck i Malmö, där författarna gör en rundtur och ibland illustrerar med citat ur en bok om Malmö från 1954. Kvinnor kategoriseras som ”pinuppor och virkande tanter i underkjolar” (i sammanhanget nämns också ”muskelgudar”) eller som (sjuk-) systrar och läsaren får en bild av nattsköterskan som håller den manliga patientens hand i sin. Vari ligger moderniteten undrar jag som läsare? Troligen i byggnader, fritidsliv och det nya sjukvårdssystemet medan urvalet av de sam- tida genusstereotyperna kring kropp, sysselsättning och yrke inte kommenteras eller kan problematiseras i termer av modernitet.74
Idén att ta upp modernitetens texter är fruktbar, men om man lägger ihop de negativa kvinnorepresentationerna i de historiska texter som jag lyft fram i vandringsboken så vidgar det inte kom- plexiteten i genusperspektivet. Effekterna blir snarare att stereo- typerna förstärks. Idag är det svårt att reproducera stereotyper när det gäller etnicitet i historieskrivning utan att problematisera. Hur är det med att reproducera historiska och kategoriserande uttryck när det gäller genus utan att problematisera? Frågan bör ställas.
Slutsatsen blir att boken om stadshistoriska vandringar är en bok som har kvinnor och genus som tilläggskapitel. Men som jag visat ingår representationer av kvinnor och kvinnors levnadsvillkor i relation till ett par olika teman och i någon mån till män och föreställningar om manlighet även i andra kapitel i boken.
Historieberättande om staden görs också i bilder. Projektet Rädda Malmöfilmen och Sydsvenska Dagbladets bildarkiv har
73 Berggren, Lars och Greiff, Mats, ”Popmusikens Malmö”, i Johans- son (red), 2008.
74 Berggren, Lars och Johansson, Roger, ”Jakten på det moderna”, i Johansson (red), 2008, s 270 och 274.
gjort mycket för att bevara film till eftervärlden och levande- göra bilder ur det förflutna. Berättelserna utgörs av olika kro- nologiska tidsperioder eller tematiseringar – dock ofta inom någon avgränsad tidsperiod. Utbudet är tämligen stort och jag har valt att titta på dvd:n ”På vakt. Malmö och Skåne under andra världskriget”, utgiven av Bilder i Syd AB, 2011. Urva- let i denna är fotografier kopplade till Sydsvenska Dagbladets bildarkiv. En berättarröst kompletterar stillbilderna. Det är en dramatisk tid och materialet har tillkommit inom genren för nyheter och andra reportage i dagspress. I just denna dvd fö- rekommer, intressant nog, en kommentar som antyder att en händelse som visas har följts upp i senare tid och att synen på densamma har förändrats. Det handlar om hur man idag ser på finska krigsbarn. I min ”läsning” av dvd:n har jag skiljt på i vilka sammanhang kvinnor respektive män representeras. Det är en förenklad genusanalys, men den ger ändå ett mönster för genusordning för tiden under andra världskriget. Eftersom jag inte har tillgång till allt bildmaterial, kan jag inte säga nå- got om vad som har valts bort.
När det gäller kvinnors synlighet i denna film har jag an- tecknat att det handlar om följande:
Mode, torghandel, kafferep för soldater, gas- och livsmedels- ransonering, insamlade av glas och annat, riksmarschen 10 km, skytteföreningen - kvinnor, fältjulklappen, över 1000 barn om- händertagna på barnhem, Frälsningsarméns barnhem, många barn föddes, familjer 5-7 barn, rubriken ”Rekordmamman i Fo- sie” 18 barn - (man har letat upp och i nutid samtalat med tre syskon som berättar om den tidens syn på preventivmedel, plats- bristen hemma, att vara extramamma för syskonen, att tvätta varje dag osv), kvinnor ut i arbetslivet, brist inom industrin, verkstadssektorn och tjänstesektorn, kvinnor i militären i lottak- åren och Röda korset, barnomsorgen ej utbyggd, kostnad 50 öre per barn/dag, kvinnor skulle inte arbeta om de fick barn, 90 nya
sjuksköterskor utbildades, kvinnorna dåligt betalda, outbildade män anställdes på sjukhusen, kvinnor ställde upp i jordbruket och fick 59 öre (män 95), publik på den nya stadsteatern, flykting- ar Finland (kommentar: efteråt har det diskuteras hur bra det varit), Röda Korssystrar, ”Ängeln från Lübeck”- vacker, kallades ängel, hjälpte svenska flyktingar hem och det är kvinnor som syns på bilderna.
När det gäller mäns synlighet har jag antecknat att det handlar om följande:
Kroppsarbete, uniformer, sandsäckar, riksmarschen 15 km, skytterörelsen – män, insatser med livet som insats – sjömän, handel, fiske, dramatik, räddade besättningen ett fartyg, minor, desarmering – livsfarligt uppdrag, äventyr på isflak, kalla vint- rar, is-sport – män, backhoppning, konståkning, ut till havs, ungdomar och arbetslösa män ut på isen – fiska, sjöräddning, 8 räddades, flera olyckstillbud, insamlingar för att hjälpa hans familj, luftvärnsplitter farligt, män i uniform, störtade flygplan och män, olycka – 4 avled, nödlandningar på Bulltofta, män ställde upp i jordbruket 95 öre (kvinnor 59), MFF, fotboll, pu- blik på den nya stadsteatern.
Jag har inte räknat bildutrymme i antal sekunder och minuter, men mitt intryck är att manliga verksamheter fick betydligt mer utrymme. Det kan ju ha att göra med att bildmaterial- et är kopplat till en särskild sorts dramatik under ett pågå- ende krig. Kvinnor i arbetslivet var synliga men inte särskilt mycket, löneskillnader och utbildning och olika aspekter av beredskapsarbete uppmärksammades. Det handlar dock mer om kvinnors hjälpande hand i traditionellt omsorgsarbete än tillfälligt arbete i folkhushållningen under kriget. Arbete med barn och hälsa konstrueras som kvinnoområden. Mäns kroppar och involvering i farligheter kopplade till kriget samt till sport och äventyr är tydliga teman. Rubrikerna för kvin- nor handlar om en ängel och en rekordmamma.
Under arbetet med projektet har jag träffat på en tämligen stor demonstration av husmödrar på Möllevångstorget 1942 som handlade om bristen på sill. Den händelsen innefattar också dramatik men har inte kommit med i den ovan nämnda dvd:n. Men förutom att dvd:n ger uppslag till forskning och uppsatsämnen är de två inslagen, kommentaren om de finska flyktingbarnen och intervjun med de tre tillbakablickande syskonen tänkvärda ur ett historiskt berättelseperspektiv.