Sydsvenska Dagbladet är ytterligare en aktör i staden när det gäller att skapa eller reproducera berättelser och bilder av Malmö. Under våren 2012 diskuteras just ”bilden” av Malmö i hög grad på tidningssidorna. Det är inte bara stadens historia som fogas in i berättelserna utan även nutida liv i staden, del- vis som en analys av problem. Men framför allt ligger fokus på stadens framtid där man ser ett behov av nya berättelser. Den 23 mars 2012 skriver Sydsvenska Dagbladet följande: ”Bilden av Malmö behöver kompletteras. Med start idag kommer vi därför att ägna Malmö särskild uppmärksamhet de komman-
85 Sökningarna gjordes i december 2012.
86 Se t ex Svensson, Per, ”Stadens själ i sökarljuset”, Sydsvenska Dag-
bladet 2013-02-10.
87 Se t ex följande artiklar i Sydsvenska Dagbladet: Andersson, Martin ”Historien om Malmö finns runt hörnet” 2011-09-06, Jurjaks, Ar- vid, ”Fler sidor om Malmö” 2011-12-1.
de veckorna.” Resultatet blir serien ”Hur mår du, Malmö?”:88
Samtalet pågår även i texter utanför seriens ram, till exempel samtal om Malmös rykte.
Epiteten om Malmö är många, här är några: Under den samlande rubriken ”Malmös rykte” intervjuas fyra män i Syd- svenska Dagbladet om staden som Brottsstad, Tråkstad, Kul- turstad och Miljöstad och de ger förslag på hur staden skall bli av med negativa etiketter, en kamp som förts under 150 år.89
Från den politiska debatten, i budgetarbetet i kommun- fullmäktige, kommer efter artikelserien fyra andra etiketter, Framgångsstaden, Problemstaden, Förändringarnas stad och Skattebetalarstaden.90 Upptakten för artikelserien om Malmös
mående är Malmömötet, 2012-04-11, och för första gången sedan starten 1977 skall mötet handla om just Malmö och dess framtid, skriver Heidi Avellan, politisk redaktör. Med or- den ”Sveriges Chicago eller staden som uppfinner framtiden?” bjuder hon in till mötet.91 Politiker och näringslivsrepresen-
tanter skall diskutera frågor om arbetsmarknad, skola, brotts- lighet, stadsmiljön och Malmös varumärke. Redan i mars har en samtalserie om Malmö inletts i staden och rubriken i Syd- svenska Dagbladet är ”Så kan Malmö lära av Chicago”.92
Hur gick tankarna i artikelserien ”Hur mår du, Malmö?” Vilka perspektiv är synliga i berättandet, och är genusper- spektiv ett av dem? Sammanfattningsvis kan sägas att det inte
88 http://www.sydsvenskan.se/hurmardumalmo (24/3, 25/3, 28/3, 1/4, 2/4, 3/4, 4/4, 5/4, 7/4, 8/4, 10/4, 12/4, 14/4).
89 Bergström, Britt-Marie, ”Recepten mot Malmös negativa stämp- lar”, Sydsvenska dagbladet 2012-03-03.
90 Westerberg, Olof, ”Fyra bilder av Sveriges stad”, Sydsvenska Dagbla-
det 2012-06-12.
91 Avellan, Heidi, ”Malmömötet handlar om Malmö”, Sydsvenska
Dagbladet 2012-03-14.
92 Persson, Andreas, ”Så kan Malmö lära av Chicago”, Sydsvenska
finns något uttalat genusperspektiv i artikelserien, förutom att Rakel Chukri i en text även tar upp feministiska inslag bland olika kulturella uttolkare av staden.93 Generation är däremot
en tydlig ingrediens i berättelserna, och då i bemärkelsen ungdom. Unga män, och relationen far och son betonas. Det ligger en ton av hot mot staden i serien. ”Hotet” handlar om kriminalitet och brottslighet, att inte klara skolan. Ett recept mot hotet kan vara en positiv pappa-bild, positiv maskulinitet, menar man. Kvinnor ges tillfälle att uttala sig och då mest om skola, förskola och socialtjänst. Men Malmö har en ung befolkning Det blir därför viktigt med ungdomars förebilder och att låta individer får komma till tals. I talet om förebilder intervjuas både unga män och unga kvinnor.
Etnicitet är det mest framträdande perspektivet, men det är inte särskilt djupt diskuterat. Det handlar om komple- mentära extraskolor i staden på helgdagar med engagerade föräldrar, som står för ett eget kulturperspektiv men i övrigt håller sig till den svenska läroplanen för innehåll och läxhjälp. Klassperspektivet förläggs till Almgården, med vita fattiga barn, problematiska hemförhållanden och dåliga skolresultat.
Berättelsen berör också rum i staden, gemensamma platser porträtteras. Olika checkpoints – gränsövergångar uppmärksammas och att det kan krävas kompetens för att röra sig i staden. Motsatsparen ”otrygghet/trygghet, indu- stri/kunskap, hippt/ohippt, gammalt/nytt undersöks. En mötesplats kan vara fotbollsstadion. Ett tydligt budskap är att det inte hjälper att skapa projekt mot segregering med målet integrering, som i Rosengård. Inte ens kul- turprojekt hjälper, berättelserna innehåller reportage om kulturskola i Sofielund, om teaterprojekt och om Moris- kan. Slutsatsen är att kultur kan vara en mötesplats – inte en lösning.
93 Chukri, Rachel, ”Malmö från den ljusa sidan”, Sydsvenska Dagbladet 2012-03-24.
Malmö relateras till andra områden och städer. Staden jäm- förs med Backa i Göteborg och dess kriminalitet. Den jämförs med Leicester i England – en multikulturell stad som fungerar. I den sistnämnda rustar kommunen upp fastigheter och kulturer lever sida vid sida. Ändå är miljön i Leicester sliten och det rå- der hög arbetslöshet, men framgångsreceptet är frivilligkrafter. Malmö jämförs med Köpenhamn och dess gängvåld och mord som klaras upp i större utsträckning än i Malmö. Budskapet är att det går att göra något.
Näringsliv och företrädare för arbetsmarknaden i Mal- mö betonar att berättelsen om en kunskapsstad, Västra ham- nen, fungerade för att främja inflyttning, men inte nu längre. Malmö är i första hand en handels- och servicestad, skriver Thomas Frostenberg, journalist inom näringslivsområdet som uppmärksammar genusperspektivet även i andra artiklar ut- anför serien. Som exempel nämner han i denna artikel Empo- ria som en av stadens största arbetsplatser. Där fanns manlig arbetskraft under färdigställandet men Emporia har sedan blivit mer kvinnodominerat. I två reportage från företaget På- gen, intervjuas far och son.
Avslutningsartikeln i serien handlar om att formulera en annan och bättre berättelse, än den om en kunskapsstad, en stad i kris eller en gangsterstad. Staden skall läkas och nu be- hövs berättelsen om den Socialt hållbara staden. 7 personer på olika positioner i staden intervjuas (6 män och 1 kvinna). De är i stort sett överens om att vissa delar av staden präglas av fattigdom, förlorad skattekraft, otrygghet och dåliga skol- resultat. I den nya berättelsen måste medborgarna känna igen sig och då är det viktigt med en ”sann berättelse”. Attraktivi- tet skall skapas genom att tillgodose basala behov som arbete, skola, bostäder, kommunikationer och trygghet. Visionen är hälsa, tillit, välbefinnande, fördelning av makt och resurser. Hela Malmö skall inkluderas, alla skall ges förutsättningar att klara skolan, försörja sig, bo bra och trivas i sin stad. Receptet
är att bygga i socioekonomiskt utsatta områden, gärna med ekologiskt hållbart byggande, och att skapa en social investe- ringsfond på 50 miljoner. Under intervjuerna kommer ytter- ligare en bild av Malmö fram, en parafras på Parkernas stad, nämligen Paradoxernas stad. Heidi Avellan kommenterar efter seriens slut under rubriken ”Berätta mera, berätta nytt” att berättelsen om ”staden utan klyftor” nu behövs och hon efterlyser ”handfast arbete i vardagen”.94
I Sydsvenska Dagbladets berättelser om Malmö är en under- liggande maskulinitetsproblematik synlig, kopplad till skola, familj och försörjning och framtid. Berättelserna handlar ofta om män, med teman som unga män och far och son. Det är ofta män som uttalar sig, men inte alltid. Vad betyder detta för berättelserna om Malmö ur ett genusperspektiv? På vilka sätt har kvinnors arbetsliv och problematik i staden bäring för framtidsberättelsen? Sydsvenska Dagbladet lyfter under hösten 2011 och våren 2012 upp teman kring kvinnors verksamhet i Malmö. Det rör unga kvinnor på Lindängen95, feminism,
8:e mars-firande, jämställdhet på museum och kommunens jämställdhetssatsning, kvinnofridprogram och kvinnojoursar- bete. Dessa artiklar kan vara ingångar till möjliga historiska studier, vilket kommer att betonas i kapitel 5 i den här rap- porten.
Historiska berättelser i sig problematiseras i en intervju med Danmarks dåvarande kulturminister Uffe Elbæk då han i Sydsvenska Dagbladet reflekterar över frågan: ”Vad är det för Danmarksberättelse som man får ta del av när man besöker Nationalmuseet? Hittar man kvinnornas, arbetarnas, minori- teternas berättelser där?” Han svarar nekande på den frågan och när det gäller honom själv som homosexuell finner han
94 Avellan, Heidi, ”Berätta mer, berätta nytt”, Sydsvenska Dagbladet 2012-04-28.
95 Stadler, Lena, ”Tonårstjejer ställer ut sina liv”, Sydsvenska Dagbladet 2012-09-14.
endast två fotografier från det första partnerskapsbröllopet i världen på museet.96 Som handfast arbete i vardagen kring ge-
nusperspektiv går det att läsa journalisten Martin Anderssons texter i Sydsvenska Dagbladet under de samlande rubrikerna ”Det försvunna Malmö” och ”Malmöfrågan”. Det kan handla om gårdar och gator där både kvinnor och män är namngivna och ibland finns representerade på fotografier.97
96 Fürstenberg, Claes, ”Ministern som gjorde rent bord”, Sydsvenska
Dagbladet 2012-02-25.
97 Andersson, Martin, ”När landsvägen gick genom Slottstaden”, Syd-
svenska Dagbladet 2012-03-23. Två andra artiklar av nämnde jour-
nalist i Sydsvenska Dagbladet är från senare datum, ”Kvinnorna satte prägel på Mariedalsgråden” 2012-10-02 och ”Rena cirkusen ända sedan 1930-tal” 2012-10-14.