Ett möjligt sätt att inspirera till forskning kring genuskon- struktioner samt kvinnor och män i historien är att skapa en plattform på internet och knyta samman arkiv och samling- ar på kulturarvsinstitutionerna i Malmö.98 Plattformen skul-
le kunna utgöra något nytt baserat på de resurser som redan finns i arkiven och samlingarna. Inspiration finns att hämta hos Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg, Arbetarrörel- sens arkiv i Stockholm och Kvinfo i Köpenhamn, men Mal- mö-versionen skulle kunna bidra med nya problematiserande berättelser om genus, staden och stadens historieskrivning.
På kvinnohistoriska samlingen på Göteborgs Universitets- bibliotek www.ub.gu.se/kvinn/ har man byggt kvinnohistoris- ka portaler; om arbete och försörjning, rösträtt och kvinno- rörelse, utbildning, fredsrörelse99 och kopplat dessa med hjälp
av länkar till sina samlingar, fotografier och till lästips. Äldre
98 Stockholmskällan (www.stockholmskallan.se) visar olika sorters material och handlingar från arkiv, bibliotek och museum som rör Stockholms historia under olika århundranden. Men jag kan inte se att man har utgått från något eller några teoretiska perspektiv. 99 T ex Andersson, Irene, Kampen för fred, 2008. http://www.ub.gu.se/
nationella kvinnotidskrifter är delvis digitaliserade. På så sätt blir Kvinnohistoriska samlingarna användbara för forskare, studenter och elever på gymnasiet samt en intresserad allmän- het. På Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm (Sö- dertörn) www.arbark.se/en/collections-and-resources/worlds- of-women finns en länk som knyter till ytterligare en länk om kvinnor i världen ”Worlds of Women”. På arkivets hemsida går det att klicka sig fram till information om de egna samlingar- na, relevanta uppsatser samt litteratur. Resultatet blir synlighet och en väg ut i omvärldens arkivsamlingar upplagda på inter- net. Profilen är kvinnor och arbete samt organisering. I Köpen- hamn finns Kvinfo, http://forside.kvinfo.dk, som har en mer omfattande och samlande profil kring ”kvinde- og kønsforsk- ning”, historia och historieskrivning. Här har man arbetat med stora digitaliseringsprojekt som Kvinnobiografiskt lexikon och en äldre tidskriftssamling där också artiklar är sökbara, vilka ligger i menyn under länken Dansk Kvindehistorie. Däremot har man inte så mycket länkar till ett svenskt material, trots att kontakter över Öresund har förekommit. Länkar till danskt relevant material för Malmö skulle man kunna lägga in i en Malmö-baserad plattform.
Vad är då det ”nya” en plattform i Malmö skulle kunna bidra med? I bästa fall skulle dess profil kunna vara av både samlan- de och inspirerande karaktär, men också kritiskt diskuterande. Den skulle tillföra synlighet, kunna kopplas till en jämställd- hetssatsning i staden och kunna vara en dialogpartner i det stadshistoriska fältet. Forskning utifrån olika vetenskapsteore- tiska val skulle kunna synliggöras, som kvinnohistoria, masku- linitet, genuskonstruktioner, intersektionalitet och genealogisk metod med nutidsfrågor i fokus, som ser människor som his- toriskt konstruerade i skiftande och föränderliga kontexter och sammanhang. En diskussionspartner inom genus- och stads- historia att räknas med.
”Stockholmskan” – Utställning om ”Mal
möitiskan”?
Bild 7. Stockholmskan. Svenska Dagbladet 1991-06-04.
En utställning med namnet ”Stockholmskan” öppnades på Stockholms stadsmuseum i november 1991.100 Det är mer än
20 år sedan den slog upp portarna och ambitionen var att visa förändring av kvinnors villkor i en stadshistorisk ram. Kan den fortfarande inspirera?
Bild 8. Skellefteskan. Norra Västerbotten 1992-02-19.
100 Öberg, Lisa, Forselius, Tilda Maria & Högberg, Lena (red), Stock-
holmskan: en utställning om kvinnan och staden i ett hundraårsperspek- tiv : visas på Stadsmuseet 22 november 1991 till 31 maj 1992, Stock-
holms stadsmuseum, Stockholm, 1991. Det går att köpa en pdf-fil av dokumentationen av utställningen. Tidningsklippen är hämtade från denna.
I Norra Västerbotten, med utgivningsort Skellefteå och pub- licerad 1992-02-19, såg kommentaren på utställningen ut på ovanstående sätt. Det troligen inte så allvarligt menade för- slaget om ”Skellefteskan” fick mig att fundera över begreppet ”Malmöitiskan”, vilket sällan representerar en kvinna i Mal- mö utan relateras till språket i Malmö.101 Däremot hittade jag
begreppet ”Malmöiten”, som ett samlingsnamn för mindre porträtt i Elbogen, Malmö Fornminnesförenings medlems- blad, på 1970-talet. Av 16 porträtt är 2 kvinnor.102
Utställningen ”Stockholmskan” kan inspirera på andra sätt än att mana till efterföljd. En upprepning är inte önskvärd efter- som det kvinno- och genushistoriska området utvecklats sedan 1990-talet. Ändå kan utställningen fungera som en inspiration för Institutet för studier i Malmös historia när det gäller am- bitionen att fungera som en samtalsarena och att dokumentera vad som görs i det sammanhanget. Utifrån dokumentationen som Stockholms stadsarkiv gjorde verkar en av vinsterna med utställningen i Stockholm ha varit just detta, det visar inte minst mängden av föredrag, filmer, teaterproduktion, vandringar och guidade visningar. Liknande inslag delvis utifrån en annan tek- nologi finns också idag i utställningen ”Tidernas stad”. Ut- ställningar i olika former är kostnadskrävande och en antologi byggd på en eller flera konferenser om kvinnor och mäns levda liv och erfarenheter, genusrelationer och konstruktioner av kön i Malmö - en urban miljö - under 1900-talet eller efter kri- get vore en mer framkomlig väg. I det stadshistoriska fältet har förvisso konferenser med teman om kvinnor och stadshistoria hållits tidigare, som till exempel Lars Nilsson (red), Kvinnan och staden: rapport från en stadshistorisk konferens i Stockholm den 30
101 Se sökord: ”Malmöitiskan”. http://www.malmo.se/Medborgare/ Kultur--noje/Arkiv--historia/Kulturarv-Malmo.html (Hämtad 2012-10-14).
102 Se t ex nr 907, 912, 915, 921, 924, 925, 931, 934, 936, 944, 948, 952 (Hilma Kockum), 954, 957, 970, 974 (Anna Stenberg), 1971-1977, nummer i Elbogen, Malmö Kulturhistoriska förenings årsskrift, 2008.
november 1995, Stads- och kommunhistoriska institutet, Stock- holm, 1998.
Idag tror jag det istället vore fruktbart att diskutera texter som syftar till att förnya och förändra, komplettera eller kontras- tera bilden av Malmös historia utifrån den senare genusteoretis- ka utvecklingen inom fältet. Ytterligare aspekter att ta upp är vad som finns i arkivens samlingar och tankar kring nya insamlingar och dokumentation. I detta sammanhang är det intressant vad föreningar och organisationer har dokumenterat i samband med de egna aktiviteterna. Spår av ett sådant arbete är synligt i en skrift av Erland Jacobson, Att dokumentera verkligheten. Arbetar- rörelsens arkiv 50 år, 1991.103 Under rubriken ”Kvinnor forskar
om kvinnor” visas ett fotografi med tre kvinnor som träffades varje tisdag och som deltog i ett projekt om de socialdemokratis- ka klubbarnas historia i Skånedistriktet.
Bild 9. Karin Nilsson, Margit Strandqvist och Henny Jönsson träf- fas oftast en gång i veckan på Arbetarrörelsens arkiv i Malmö och studerar protokoll, tidningsurklipp, bilder och annat som berättar om kvinnor som gjort betydande samhällsinsatser i det tysta. Deras forskning ska sammanställas med andra skånekvinnors. Jacobson, Erland, Att dokumentera verkligheten. Arbetarrörelsens arkiv 50 år. 103 Skriften kan laddas ner i digital form: http://www.a-arkiv.se/pdf/
Projektet hade initierats av Anna-Greta Skantz. Kvinnorna på fotot hade alla varit medlemmar i Malmö socialdemokra- tiska kvinnoklubb och i klubbarbetet lyssnat på många be- rättelser om kvinnor som engagerade sig för både familj och samhällsfrågor, trots att levnadsvillkoren många gånger inte var de lättaste. Vad kom de fram till? Vad blev det av detta initiativ? Det är ett spår som vore roligt att följa upp.
Andra kvinnohistoriska initiativ redovisade den nybildade Kvinnohusgruppen 1979 i ett ”Förslag till brev till Malmö kommun”. Gruppen pläderade för ett kvinnohus. En lägen- het på 3 rum och kök på Hyregatan 7 i Malmö hade ny- ligen hyrts. Gruppen bestod av ett 80-tal medlemmar, som hade ”studiecirklar i kvinnohistoria, kvinnolitteratur, foto, olika basgrupper och en nystartad sånggrupp”…. Centralt i argumenteringen för ett kvinnohus var vikten av att skapa en ”mötesplats för alla kvinnor”.104 Papperna i den tunna ar-
kivvolymen är dokument från en emancipatorisk social rö- relse. Vilka var de som deltog? Vad arbetade de med? Vilka strategier valde de? Varför var kvinnohistoria intressant att studera? Hur har de socialdemokratiska kvinnoklubbarna och Kvinnohusgruppens verksamheter gett avtryck i histori- eskrivning om Malmö? Muntlig historia – intervjuer - skulle kunna kasta ljus över en del av frågorna.
104 Kvinnohusgruppen i Malmö 1979-1989, Handlingar av skilda slag, F1:1, Skånes arkivcentrum, Lund.