Homosocial reproduktion - uteslutandet kan vara en nödvändighet

Flera av våra respondenter lyfter fram mångfald gällande medlemmarnas kompetens som en viktig komponent att ha i åtanke när man sätter ihop en grupp människor som skall arbeta tillsammans. Finn (2018) tycker att det är viktigt att gruppen består av personer med varierande erfarenheter och kunskap från olika typer av arbetsområden, och att utbildning inte alltid är det viktigaste vid val av medarbetare, utan att det är viktigare att dessa besitter vissa egenskaper och personligheter som gynnar projektet och som driver arrangemanget i mål. Att det finns en drivkraft hos medarbetarna är något han tycker är viktigt, även om den kan te sig i växlande former. En viss utbildning, tidigare erfarenheter eller meriter kan å andra sidan i vissa fall prioriteras i samband med rekrytering, vid tilldelning av vissa speciella områden där sådant kan vara till en fördel för evenemanget och projektgruppen. Där dessa kan ses som representanter för gruppen och inneha en form av ägandeskap av frågor i sin grupp. Även Jaana (2018) tycker att det är viktigt att tänka på hur gruppens dynamik kommer att se ut, att mångfald och olika erfarenheter bör räknas in i bilden vid rekrytering. Hon anser att det kan vara bra att vissa medarbetare har tidigare meriter sen innan, och att det kan hjälpa gruppen att se saker ur olika perspektiv. Men även att det finns personer som kanske inte har så mycket erfarenhet men som däremot har en vilja och kompletterar med sin nyfikenhet. Även Estelle (2018) lyfter fram personlighet och värderingar som viktigt vid arbete tillsammans på evenemang. Hon tror att det är arbetssättet och sammanhanget som tilltalar henne snarare än arbetsuppgifterna, och framförallt den mentala inställningen hos människor som arbetar med sånt här är någonting som hon dras till. Hon uttrycker det som att Alla är där för att “kötta”, det finns ingen som är där för att slappa liksom, då är man ju på helt fel ställe.

Estelle (2018) tror att det behövs en större andel drivna personer som arbetar med ett evenemang än vad det behövs på till exempel ett kontor. På evenemang menar hon att det behövs personer som är handlingskraftiga och vill göra saker, att personer tar egna initiativ och vill lösa saker tillsammans, snarare än att enbart lyssna på direktiv tror hon bidrar till att det blir ett bra samarbete i gruppen, vilket hon menar är det som en vill åt i denna typ av grupper. De upplevelser om bra samarbete som uppstår snabbt som hon lyfter fram har präglats av att alla gör det de ska. Förutom driv tror hon att prestigelöshet är en bidragande faktor till att grupper fungerar väl under dessa omständigheter. Hon menar att det inte skall spela någon roll vilken titel personen har, en ska oavsett fortfarande kunna ställa sig på botten och göra skitgörat, för att det är det som behövs just där och då för att driva det framåt. Även Jaana (2018) anser att det kan vara bra att medarbetarna besitter en inre drivkraft. Hon tror att det gör arbetet mindre påtvingat och skapar en helt annan energi i arbetet.

Då rekrytering upplevs baseras på individers egenskaper och personligheter snarare än faktisk kompetens, kan leda till homosocial reproduktion, då både personer som rekryterar, och övriga inom organisationen har en bild av hur en idealisk medlem av organisationen skall vara. Begreppet homosocial reproduktion brukar vanligtvis användas för att förklara varför män är överrepresenterade på höga positioner i organisationer och samhällslivet. Rosabeth Moss Kanter (1977) förklarar i ​Men and Women of the Corporation hur makten reproduceras mellan chefer som att ​“Managers tend to carefully guard power and privilege for those who fit in, for those they see as their kind.” ​(ibid, 48). Teorin utgår från att män och kvinnor ges olika förutsättningar i organisationer, beroende på vilket kön som sitter på toppositionerna, men homosocial reproduktion går att utläsas i andra identifikationer än kön, som exempelvis liknande bakgrunder, utbildning eller sociala koder. Detta innebär att man uppfattar personer som är lika en själv som mer kompetenta, då liknande erfarenheter och språk som formats av ens tidigare erfarenheter resulterar i en smidigare kommunikation. Homosocial reproduktion har visat sig ha stor betydelse vid rekrytering, då inte bara kön är avgörande för vem som väljs, utan även faktorer såsom gemensam utbildning, kontaktnät, kunskaper och erfarenheter kring den aktuella branschen, image och utseende, fritidsintressen och personlighet spelar in på vem som anses mest kompetent (Eriksson-Zetterquist och Styhre 2007, 55-56).

Samtliga av våra respondenter lyfter fram inre drivkraft och motivation som viktigt och en indikator på att personen kommer att göra bra ifrån sig, för att de ​vill ​det​. ​Samtidigt berättar de själva om hur de börjat arbeta på evenemang för att de ​ville vara en del av sammanhanget.

Samtliga berättar hur de gillar arbetsformen och att arbeta i ett högt tempo med nya människor, och att de även värdesätter dessa preferenser hos medarbetare i grupper. Estelle (2018) uttrycker det som att hon ​inte jobbar för att vara ledig, utan jobbar för att hon vill jobba. Hon tror att detta personlighetsdrag kan vara en gemensam nämnare hos personer som håller på med evenemang, att många gör någonting för att det är annorlunda, kul eller nytt, och även socialt. Även Ally (2018) berättar hur hon generellt tycker att det är kul att jobba, och då kan hon lika gärna jobba på festival. Hon säger också att hon tycker att det är en rolig arbetsform, där det händer mycket saker och det går snabbt.

Processen att välja personer som likt en själv besitter en inre drivkraft och en vilja till att arbeta kan leda till att man finner en gemenskap sinsemellan och att kommunikation och samarbete därmed ter sig enklare, än med de individer som besitter annorlunda egenskaper.

Kanter (1977, 49) menar att chefsyrket är präglat av osäkerhet och genom att välja bort de individer som är annorlunda kan man minimera osäkerheten, då man har lättare att förutse handlingarna hos den individ som är mest lik en själv. Detta skapar en trygghet i att individen kommer att agera på rätt sätt i sin arbetsroll, det vill säga på samma sätt som en själv hade gjort, då man besitter liknande värderingar (ibid). När Ally (2018) rekryterat för en organisations räkning har hon rekryterat med organisationens bästa i åtanke, där det är viktigt att de anställda har vissa egenskaper. Organisationens syn på hur medarbetare på dessa områden skall vara reproduceras i att de väljer personer som delar denna syn. Risken för att konflikter skall uppstå under arbetet minskar då, och därmed har den homosociala reproduktionen i form av beteenden och egenskaper bidragit till att projektet kan gå i hamn.

Flera av våra respondenter och även vi själva anser att kommunikation är någonting av det viktigaste för att en grupp skall fungera under arbetet med ett evenemang. Estelle (2018) berättar att hon upplever det som att personer som arbetar med den här typen utav arbete är bra på kommunikation, och Albert (2018) menar också att det går att lära känna varandra och nå ett avancerat stadie av kommunikation genom att till exempel förstå varandra genom enbart blickar förvånansvärt fort under arbetet, man förstår samma signaler. Han tror att detta

kan leda till att det blir en viss typ utav människor som får vara med, men att det inte behöver vara negativt. För evenemangets bästa så är det bra att ha personer som är bra på att kommunicera och förstår vad som menas, annars kan små misstag leda till mycket onödigt arbete. Albert tror även att uteslutandet kan vara en nödvändighet under den här arbetsformen. Att det nämns som att en viss typ av människor som är bra på att kommunicera får vara med går att ifrågasätta. Det är inte tydligt om personerna på dessa evenemang besitter en särskild talang för kommunikation, eller om det handlar om att man kommunicerar på liknande sätt. Då vi kan anta att det uppstår en homosocial reproduktion när man rekommenderar personer man själv har bra erfarenheter av att samarbeta med, så kan ett liknande språk uppstå, vilket gör att individen upplevs som bra på att kommunicera.