Ett hotell kan till exempel ha Home Properties som hotellfastighetsägare, Accor Hotels som hotelloperatör och Ibis Hotel som hotelldistributör.
Tapiola
Rica Eiendom Weenas Hotels Host Hotelleiendom Olav Thon Gruppen Vital Eiendom Norgani Hotels
HOTELLfASTIgHETSägARE
HOTELLOpERATöRER Rezidor Hotel Group
Accor Hotels Scandic Hotels Tribe Hotel Management Winn Hotels Restel Hotels
HOTELLDISTRIbuTöRER Best Western Hotels Countryside Hotels
Finlandia Hotels Dansk Kroferie Cumulus First Hotels Ibis Hotel Scandic Svenska Möten Radisson SAS Hotels & Resorts Ditt Hotell Worldhotels Park Inn Nor Hotels Petit Hotel Choice Hotels
Scandinavia Rica Hotels Sokos Hotels
Thon Hotels Elite Hotels Norlandia Hotels & Resorts Pandox
DEN NORDISKA HOTELLMARKNADEN
Kundsegment
Hotellnäringen kan grovt delas in i två kundsegment: affärs och konferensgäster som huvudsakligen utnyttjar hotellen under måndag till torsdag samt gruppresenärer och fritidsgäster som bor på hotellen över veckoslut, sommarmånader och större helger.
Gruppresenärer och fritidsgäster erbjuds ofta ett lägre pris och bor inte på hotell i samma utsträckning som affärsresenärer.
Detta leder till en högre beläggning och ett högre genomsnittligt rumspris under vardagar jämfört med under helger och somrar.
Hotellgästernas sammansättning skiljer sig till viss del åt mellan de nordiska länderna. I Sverige svarar affärs och konferensgäster för den största andelen, medan grupp och fritidsgäster domi nerar i Danmark och Finland.
Gemensamt för samtliga nordiska länder är att andelen inom
nordiska gäster på hotellen är hög, cirka 80 procent. Andelen gäster från övriga Europa utgör omkring 16 procent och gäster från övriga världen cirka 4 procent. Traditionellt tar den nordiska hotell marknaden emot relativt få hotellgäster från USA, vilket gör att en eventuell avmattning i amerikanernas resande inte påverkar marknaden i Norden i någon större utsträckning. Endast cirka 2 procent av hotellgästerna i Norden kommer från USA.
HOTELLGÄSTER I NORDEN 20081)
Varav inom- Affär/konferens, % Grupp /fritid, % Totalt, % nordiska gäster, %
Sverige 66 34 100 84
Norge 54 46 100 79
Danmark 62 38 100 79
Finland 40 60 100 76
1) Januari –november. Källa: Statistiska centralbyrån i Sverige, Statistisk sentralbyrå i Norge, Danmarks statistik i Danmark samt Statistikcentralen i Finland.
FÖRDELNING Av GÄSTER på HOTELLEN I NORDEN
STÖRRE HOTELLOpERATÖRER I NORDEN
Totalt antal
Sverige Norge Danmark Finland hotell
Scandic Hotels 71 13 21 3 108
Choice Hotels Scandinavia 47 48 13 108
Rica Hotels 8 46 54
Restel Hotels 45 45
Thon Hotels 1 50 51
Norlandia Hotels & Resorts 8 30 3 41
Sokos Hotels 42 42
Tribe Hotel Management 22 9 6 37
Rezidor Hotel Group 6 15 5 26
Accor Hotels 16 16
Elite Hotels 20 20
Winn Hotels 10 10
Källa: Respektive företag
Hotelldistributörer
Hotelldistributörer kallas de organisationer som under egna varu
märken marknadsför och hanterar bokningar för de i organisatio
nen ingående hotellen. En del hotelloperatörer är också hotelldistri
butörer, till exempel Choice Hotels Scandinavia med sina varu
märken Comfort Hotel, Quality Hotel, Quality Resort, Clarion Collection och Clarion Hotel samt Rezidor Hotel Group med varu märket Radisson SAS Hotels & Resorts och Accor Hotels med varumärket Ibis Hotel. Det är vanligt att samarbete förekommer på en global nivå och att hotelldistributörer ingår i internationella distributions och reseorganisationer. Läs mer på sidan 41.
STÖRRE HOTELLDISTRIBUTÖRER I NORDEN
Totalt antal
Sverige Norge Danmark Finland hotell
Choice Hotels Scandinavia 68 75 16 3 162
Scandic 70 15 20 20 125
Svenska Möten 122 122
Best Western Hotels 68 15 20 14 117
Ditt Hotell 58 22 80
Rica Hotels 9 65 74
Dansk Kroferie 52 52
Nor Hotels 10 51 61
Thon Hotels 1 52 53
First Hotels 32 9 6 47
Norlandia Hotels & Resorts 8 30 3 41
Countryside Hotels 43 43
Sokos Hotels 42 42
Petit Hotel 33 5 38
Finlandia Hotels 30 30
Radisson SAS Hotels & Resorts 4 14 7 5 30
Cumulus 24 24
Worldhotels 8 3 7 1 19
Elite Hotels 20 20
Ibis Hotel 16 16
Park Inn 4 3 2 9
Källa: Respektive företag
Marknadsutveckling
Den nordiska hotellmarknaden följer i stor utsträckning BNP
utvecklingen. Utbud och efterfrågan på hotellrum i Norden är i någorlunda jämvikt även om rumskapaciteten har ökat i samtliga nordiska länder de senaste åren som en följd av den ökade efter
frågan på hotellrum.
Då mycket ny kapacitet tillfördes marknaden har rumskapaci
teten ökat på vissa orter i en utsträckning som inte kommer att vä
gas upp av en motsvarande ökning av efterfrågan. Överkapaciteten på dessa marknader kommer att leda till en försämrad hotellkon
junktur med lägre beläggning och rumspriser. Tillförsel av rums
kapacitet, det vill säga byggandet av nya hotell, spelar en avgöran
de roll för hur hotellkonjunkturen utvecklas i förhållande till om
världens konjunkturutveckling. Nya hotell som tillförs marknaden består under en mycket längre tid än en konjunkturcykel varar och kommer därför att påverka beläggningen en lång tid framöver.
Medan konjunkturförlopp är naturliga inslag i vår omvärld på
verkas hotellkonjunkturen negativt av hotellbyggande som inte grundar sig på ett reellt marknadsbehov. Detta såg vi bland an
nat på nittiotalet då mycket ny kapacitet tillfördes marknaden.
Hotellmarknaden bestod då även av en mängd små privata hotell
aktörer. De var inte medlemmar i någon hotelldistributörsorgani
sation och var därför inte knutna till något hotellvarumärke. Det resulterade i att de använde sig av priset som konkurrensmedel.
Detta sammantaget innebar att branschen drabbades av kraftig ka
pacitetsökning samtidigt som beläggning och rumspriser sjönk.
Idag är situationen annorlunda, bland annat som en följd av den strukturomvandling som skett inom den nordiska hotell
branschen. Många hotell marknadsförs numera under välkända och etable rade varumärken, där priset inte är det viktigaste kon
kurrensmedlet. Stora internationella hotellkedjor som till exem
pel Choice Hotels Scandinavia har etablerat sig på den nordiska marknaden de senaste åren.
Ett starkt varumärke liksom en bred marknadstäckning är vik
tiga medel i den marknadsföring som hotellkedjorna riktar till sto
ra köpare av hotellnätter. Dessutom fortsätter renodlingen mellan hotellfastighetsägande och hotelloperatörsverksamhet, vilket ock
så leder till en koncentration mot större aktörer.
utvecklingen för olika kundsegment
Jämfört med början av nittiotalet finns i dagsläget fler kundseg
ment vars hotellboende inte nämnvärt påverkas av en allmän eko
nomisk nedgång. Ett exempel är den stora och välbärgade fyrtio
och femtiotalistgenerationen som förväntas fortsätta sitt relativt omfattande resande även som pensionärer. Dessutom är ungdo
mar en grupp som reser och bor på hotell i större utsträckning än vad unga generationer tidigare gjort.
Hotellen har lyckats nå nya kundsegment, till exempel barn
familjer, genom olika former av weekendarrangemang. Detta har medfört att den tidigare låga helgbeläggningen avsevärt förbätt
rats. I Norden har resandet och boendet på hotell över förlängda
veckoslut ökat de senaste åren, bland annat tack vare högre dis
ponibla inkomster. Den ökade efterfrågan på hotellövernattningar förväntas fortsätta. Även utländska resenärers efterfrågan på hotell
rum i Norden förväntas öka, bland annat som en följd av att många flygbolag nu satsar på lågprissegmentet, vilket förbättrar de nordi
ska ländernas förutsättningar som turistländer då det blir både lät
tare och billigare för utländska turister att ta sig hit.
Efterfrågan på hotellövernattningar ökar i takt med den eko
nomiska tillväxten i de nordiska länderna. Då det råder högkon
junktur i Norden är det hög aktivitet inom näringslivet och där
med ett högt nordiskt affärsresande, framför allt till storstäderna.
När marknaden för affärsresor ökar följer konferensmarknaden vanligtvis efter.
Norden är en attraktiv region för möten och kongresser och så
väl Stockholm som Köpenhamn hävdar sig mycket bra i den glo
bala konkurrensen. I den internationlla organisationen ICCA:s, som står för International Congress & Convention Association, rankning över världens populäraste kongresstäder 2007 placerade sig Köpenhamn och Stockholm på plats 11 respektive 14.
Kongressnäringen är koncentrerad till storstadsregioner och ger ett bra tillskott till städernas ekonomiska utveckling.
Beräkningar visar att varje kongressdeltagare spenderar drygt 3 000 kr per dygn.
Hotellklassificering
Utanför Norden har hotellklassificering varit vedertaget en längre tid. Sedan slutet av nittiotalet har svenska och danska hotell på
börjat en klassificering och målet är att skapa ett gemensamt sys
tem för klassificering i de nordiska länderna och i Baltikum. Norge har påbörjat en utredning om hotellklassificering där de väntar på godkännande från regeringen för att kunna införa systemet som de kommer att kalla system för kvalitetssäkring och som introdu
ceras tidigast år 2010.
Hotellklassificeringssystemet är frivilligt och har varit föremål för en hel del diskussioner. Antalet oklassificerade hotell är i dags
läget fler än antalet klassificerade. En del anläggningar som har valt att vara med i systemet har lämnat detta, då de anser det vara för trubbigt, till exempel vad gäller krav på nattbemanning. Dessutom har hotellkedjorna Scandic och Choice Hotels Scandinavia valt att stå utanför.
I Danmark sker även en klassificering av konferensanläggningar och i Sverige förs en diskussion om att införa en sådan. Svenska Möten, som har cirka 100 konferensanläggningar som medlem
mar, har valt att införa ett eget klassificeringssystem.
DEN NORDISKA HOTELLMARKNADEN