Vilka värderingar och världsbilder biblioteket förmedlar till barnen varierar naturligtvis och är till stor del beroende av på bibliotekariernas medvetenhet och bemötande. Förmedlaren har dessutom stor betydelse och makt när det gäller hur barnet uppfattar boken. Inget av de undersökta biblioteken hade uttalade riktlinjer för jämställdhetsarbete, men ansåg sig ha det i tankarna ändå. De pratade om det ibland, men inte så att de satt ner och diskuterade. Däremot finns vissa kommunala direktiv. Haninge kommun satsar på tillgänglighet, främst för funktionshindrade, och Lidingö kommun informerade arbetsledarna om genusperspektiv under ett möte.140
Det är naturligtvis inte enbart böckernas innehåll som avgör om och hur barn känner igen sig, får sina erfarenheter bekräftade eller upptäcker nya handlingsalternativ. Litteraturen måste ses i ett större sammanhang, där omgivningens olika förhållningssätt har betydelse. Barn läser av förväntningar, krav, värderingar, normer och attityder, inte minst utanför biblioteket. Alla vuxna bör bli medvetna om sitt handlande och de eventuella skillnader de gör i kontakter med barn. Det gäller naturligtvis även bibliotekarier. Kajsa Svaleryd betonar vikten av självinsikt för att kunna förändra sitt beteende:
Observationer som ger insikt i ens eget handlande och förhållningssätt är grunden och förutsättningen för att arbeta med jämställdhet.141
Anders Nelson har studerat barns möjligheter att identifiera sig manligt/kvinnligt genom leksaker. Han anser inte att barn är passiva konsumenter av omgivningens värdesystem. Enligt Nelson är lek produktion av mening och innefattar en hög grad av skapande, men leken är alltid baserad på existerande och tillgängliga material att bygga skapandet på. Barnen skapar inte fritt, utan utgår från de ramar som erbjuds.142 Om det är sant, har ju de olika världsbilder, identiteter och genuskonstruktioner som litteratur erbjuder stor betydelse. Det är inte självklart för barnet att skapa utanför det som skildras. Connell problematiserar omgivningens komplexa påverkan när barn tillägnar sig genus. Han uppfattar heller inte barn som passiva mottagare av värderingar och påpekar att barn ofta hoppar in och ut i genusmönstren. En människa kan utveckla två eller flera olika, och kanske motstridiga genusstrategier samtidigt, till exempel den manlige fotbollsspelaren som
140
De tog upp erfarenheter från ett jämställdhetsarbete på fritidsgårdar inom kommunen. Tillfrågade flickor uppgav till exempel att de gärna ville gå till fritidsgården, men få gick verkligen dit. De funderade kring vad det berodde på, vad fritidsgården egentligen erbjuder och vad ungdomarna vill ha.
141 Svaleryd, 2003, s. 79.
skriver poesi. Enligt Connell är det viktigaste att barn lär sig hur genusrelationer fungerar och hur de kan navigera mellan dem. Det handlar om att lära sig en genuskompetens:
Genusmönstren uppträder i en människas liv som en serie möten med begränsningarna och möjligheterna i den rådande genusordningen. I dessa möten kan man improvisera, kopiera, skapa och på så sätt utveckla karakteristiska strategier för att hantera de situationer där genusrelationer är närvarande - lära sig att ”gå vidare” på sitt eget sätt.143
Barnens engagemang i berättelserna har troligtvis betydelse för hur angeläget de uppfattar böckernas innehåll. Bearbetning av böckerna, genom samtal, lek och gestaltande av alternativa versioner, kan ha betydelse och erbjuder barnen fler identitetsmöjligheter. Både Haninge och Lidingö bibliotek arbetar med det tidigare nämnda projektet Bokpuffar, som hjälper förskolor att finna metoder att arbeta med böckerna. Litteraturvetaren Magnus Persson betonar också vikten av samtal och reflektion kring barns och ungdomars upplevelser. Han konstaterar att värderingar inte ligger färdigförpackade i böcker, utan skapas och omskapas i klassrummen: i möten mellan böcker, lärare och elever.144
Att arbeta för ökad jämställdhet är varken enkelt eller självklart. Hur kan en bibliotekarie förmedla insikten om människors lika värde genom litteraturen? Hur kan en bibliotekarie välja och presentera böcker ur ett jämställdhets-perspektiv, samtidigt som flickor och pojkar måste få möjlighet att prova och utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet? Ett medvetet sätt att arbeta med litteratur och genus fanns hos pedagogerna i den jämställdhetsorienterade förskolan som ingick i Kåreland och Lindh-Munthers studie. Där gjordes sagorna ibland om, pedagogerna ändrade till exempel huvudpersonernas namn så att manliga figurer fick kvinnonamn och tvärtom. Frågan är hur långt man kan gå i att erbjuda en tvättad tillrättalagd version för barnen. Det finns en risk att berättelsen hamnar för långt från verkligheten och därmed slår tillbaka och motverkar sitt syfte.145 Ellen Handler Spitz har studerat hur barn reagerar när de möter figurer med ett beteende som avviker från rådande könsmönster. Spitz anser att det är positivt med böcker som komplicerar frågan om kön och ifrågasätter rådande genussystem där det manliga är överordnat det kvinnliga. Då kan barnen se att det finns alternativ.146
143
Connell, 2003, s. 110.
144 Persson, Magnus, 1999, ”Kulturella värderingar”, s. 124.
145 Kåreland & Lindh-Munther, 2005, s. 355.
Kåreland och Lindh-Munther har påbörjat teorier kring ifall traditionella könsmönster kan inpräglas även vid ett mer förstrött läsande och lyssnande och om alternativa sätt att vara pojke/flicka i så fall kräver mer inlevelse och bearbetning för att påverka barnen.147 Kåreland efterlyser, tillsammans med bokens övriga författare, mer forskning och kunskap om det enskilda barnets reaktioner inför det litterära mötet. De efterfrågar också fördjupad kunskap om hur genus och andra faktorer som ålder, klass och etnicitet kan styra såväl urvalet av litteratur som användningen och receptionen av den. De ser stort utrymme för fortsatta forskningsansatser.148
Jag ser ett vidöppet forskningsfält för frågeställningar rörande jämställdhet inom biblioteksvärlden, eftersom nästan ingenting är gjort. Det vore särskilt spännande att studera hur den faktiska bokutgivningen ser ut, hur jämställt urvalet biblioteken har att utgå ifrån egentligen är. Avslutningsvis vill jag betona vikten av att som bibliotekarie och vuxen rannsaka sig själv och öka sin medvetenhet i jämställdhetsfrågor. Jag har visat i min undersökning att tanke och handling inte alltid stämmer överens. Trots uttryckta ambitioner och intresse för att arbeta jämställt, agerade bibliotekarierna i praktiken ibland helt tvärtom och förstärkte och vidhöll ojämställda förhållanden. Böckerna som användes representerade ett icke jämställt förhållningssätt och erbjöd barnen begränsade och könsstereotypa identitetsmöjligheter. Som Karin Kjellberg uttrycker det:
Ett inställt eller omedvetet jämställdhetsarbete är också ett jämställdhetsarbete. Antingen motverkar man eller så främjar man traditionella könsmönster. Alltid. På ett eller annat sätt förmedlar man alltid ”något”.149
147 Kåreland & Lindh-Munther, 2005, s. 152.
148 Kåreland m. fl., 2005, s. 359 f.
Sammanfattning
Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur jämställt det material som använts vid barnverksamheterna vid två folkbibliotek är, samt vilken världsbild och vilka värderingar som förmedlas. Jag har studerat det material som bibliotekarierna aktivt valt ut och använt i barnverksamheterna.
Jag hade ambitioner att studera maktförhållanden i ett större perspektiv och tog därför avstamp i begreppet intersektionalitet – ett aktuellt och fruktbart begrepp inom genusforskningen. Det var emellertid svårt att applicera begreppet på mitt material och jag har inte gjort en regelrätt intersektionell analys. Min analys av böckerna har främst kretsat kring genusproblematiken, men jag har uppmärksammat andra maktaxlar efter bästa förmåga.
Genom en enkät klargjorde jag hur barnverksamheterna såg ut och identifierade vilket material som använts under fem veckor. Under uppsatsarbetet valde jag bort babyträffar och teaterföreställningar, vilket innebar att böckerna blev centrala i min undersökning. Jag analyserade de 36 barn- och ungdomsböckerna ur ett vidgat genusperspektiv. Jag genomförde också två kvalitativa djupintervjuer med enhetschefen för barnverksamheten vid respektive bibliotek.
De bibliotekarier jag har träffat i samband med min undersökning har alla uttryckt ambitioner att vilja arbeta jämställt. Många var övertygade om att de gjorde det, även om det fanns få uttalade riktlinjer. Min studie har visat att det råder ojämställda förhållanden i de böcker som bibliotekarierna valt att använda, vilket pekar på bristande självinsikt och medvetenhet hos barnbibliotekarierna. Den mest uppenbara snedfördelningen är dominansen av pojkar som huvudpersoner. Av de undersökta böckerna var 28 av huvudpersonerna av pojkar eller djur av manligt kön, jämfört med 13 kvinnliga. Det var också flest manliga upphovsmän från Skandinavien och ovanligt med karaktärer med utomskandinavisk etnisk bakgrund. Kort sagt skildrade böckerna en enkelspårig och ensidig världsbild och erbjöd begränsade och könsstereotypa identitets-möjligheter. För mig är det uppenbart att en mer mångfasetterad världsbild med fler identitetsmöjligheter är att önska för läsande barn och ungdomar.