• No results found

Hur representeras ”problemet” angående BLM-demonstrationerna? (Q1)

7. Empirisk undersökning och resultat

7.1 Hur representeras ”problemet” angående BLM-demonstrationerna? (Q1)

Det som identifieras är att de olika mediesfärerna antar olika problemrepresentationer. Den högerdrivna median framställer BLM-demonstrationerna som något skapat av våldsbejakande vänsterextremister och lyfter polisens hantering av demonstrationerna. Traditionella medians problemrepresentation framställer att BLM-demonstrationerna bryter mot de rådande smittskyddsbegränsningarna angående Covid-19 pandemin och polisens hantering av demonstrationerna. Vänstertidningarna rapporter om demonstrationerna från demonstranternas perspektiv i större utsträckning än både traditionella- och högermedian, man väljer att till exempel rapportera om det polisvåld som rapporterats in från demonstrationerna.

Problemrepresentationerna exemplifieras med citat.

Högermedia

Ett återkommande tema i högermedias artiklar är att BLM-demonstrationerna skildras som en vänsterextrem rörelse som är våldbejakande och vandaliserande. I artiklarna framkommer det en kritik mot den ledande median i Sverige och Polismyndigheten, som har uttryckt sitt stöd till demonstrationerna. I en artikel skrivs följande, som kan utgöra ett exempel på hur högermedian är kritisk emot den traditionella medians rapportering:

”De våldsamma raskravallerna, som fått stöd av ledande amerikanska och svenska medier, startade i USA efter att en 46-årig grovt kriminell afroamerikan dödades i samband med ett polisingripande. Nu rapporterar TT att tre ordningsvakter skadades lindrigt under demonstrationen i Stockholm igår.

16

Samtidigt får flera poliser som hamnade i "utsatta situationer" så kallat psykosocialt stöd.”30

Den kritik som framkommer emot Polismyndigheten grundar sig i hur polisen kan skydda en våldsbejakande rörelse som BLM. Följande citat är från en artikel innan demonstrationen i Göteborg där Teodor Smedius som är kommenderingschef i polisregion Väst, hade uttalat sig och sagt att polisen har största förståelse för demonstranternas budskap. Samhällsnytt skrev då i en artikel:

”Han förklarar samtidigt inte hur uttalandet om stöd till demonstranterna och polisens värdegrund kan förenas mot bakgrund av att demonstranterna förutom att uppvigla till hat mot poliser också riktat hatiska budskap mot Sverigedemokraterna.”31

Problemet framställs därmed som att Polisen har överseende med BLM-demonstrationernas våldsamma uppträdande, samt att den traditionella median glorifierar BLM-demonstrationerna.

I artiklarna uttrycks det även att polisen behandlar ideologiska ställningar med olika måttstockar, och de skriver att under valrörelsen 2018 hade Smedius stoppat Nordiska motståndsrörelsen (NMR) att bedriva valkampanj i Kungälv: ”… deklarerat att han vill se

”hårdare tag” mot rörelser på den yttre högerkanten.”32 Baserat på den kritik som framförts emot Polisen och den traditionella median och hur man skildrar BLM-demonstrationerna som våldsamma går det således att tyda att högermedierna anser att detta är ett yttrandefrihetsproblem. Jag tolkar det som att högermedia anser att yttrandefriheten grundar sig i vilken ideologi den ska skydda. Artiklarna antyder att både Polisen och traditionell media tar en positiv ställning till BLM-rörelsen, som i artiklarna beskrivs som vänsterradikala. Detta samtidigt som Polisen förbjuder en valkampanj för NRM i förebyggande syfte.

Traditionell media

Det problem som återkommande representeras i den traditionella medians artiklar angående BLM-demonstrationerna är att det finns en stor oro för att de stora folksamlingarna som skapas i och med demonstrationerna kommer ökar smittspridningen av Covid-19. Polisen blir även ett tema som frekvent lyfts i artiklarna och att polisen godkänner dessa demonstrationerna, trots

30 Redaktionen Fria Tider. ”Ordningsvakter skadades i BLM-demonstrationen” Fria tider, juni 4, 2020

31 Kristoffersson, Simon ” Polischef inför Black Lives Matter-manifestation i Göteborg: ”Vi står på demonstranternas sida”” Samhällsnytt, juni 7, 2020

32 Ibid

17

att politiker och andra myndigheter i uttalanden sagt att dessa demonstrationer är olagliga och olämpliga. Detta blir tydligt genom att man i en artikel sätter polisens, inrikesministerns och statsepidemiolog uttalanden i kontrast till varandra. Polisen anser: ”Vi värnar yttrandefriheten och demonstrationsfriheten och vill göra allt vi kan för att människor ska få uttrycka sina åsikter. Det väger väldigt tungt, sade Anders Börjesson till DN.”33 Detta jämförs med de uttalanden inrikesministern har gjort: ”Nu är det inte tid för att demonstrera och samlas många människor på samma plats för det kan leda till att fler dör i Sverige, det blir osolidariskt, sade han till SVT”34 och statsepidemiologen: ”Vi vet att den här typen av folksamlingar är en risk, så de är olämpliga och olagliga, sade Anders Tegnell under gårdagens presskonferens.”35Detta målar upp en bild om att det finns en oenighet mellan Sveriges myndigheter och Regeringen.

Trots denna diskussion har alla BLM-demonstrationer upplösts av polisen eftersom de översteg 50 personer. Polisen har även beskrivit det våld som skedde i samband med demonstrationerna endast som efterdyningar och inte som själva demonstrationen.

Ett annat tema som tydliggörs i diskursen är de otydligheter som finns i smittskyddslagen, för enligt artiklarna hade demonstrationernas arrangörer och polisen en nära kontakt för att möjliggöra demonstrationerna på ett säkert sätt utifrån ett smittskyddsperspektiv. Man vidtog en rad åtgärder där man bland annat delade ut munskydd samt markerade olika demonstrationszoner. Trots detta valde polisen att upplösa demonstrationerna på grund av smittskyddslagen, en av demonstranterna uttalar sig följande om detta: ”[…] svenska myndigheters agerande under pandemin visat att problemet inte är att folk samlas i grupp, utan vilka som gör det.”36samtidigt uttalar sig polisen följande: Vi har yttrandefriheten som ligger överst, sedan har vi Folkhälsomyndigheten och sedan får vi försöka parera de här två.”.37 Det som tydliggörs i den traditionella medians problemrepresentation är att de ej följer de tendenser som tidigare forskning har visat i Protestparadigmet. Det är relativt lite rapportering om de våld som uppkom i och med demonstrationerna och när det rapporteras om detta är man tydlig med att det ej var demonstrationen i sig utan efterdyningar av våldbejakande grupper.

33 Ivan Solander & Clas Svahn. ”Demonstrationstillstånd beviljat i Göteborg” Dagen Nyheter, juni 5, 2020

34 Ibid

35 Ibid

36 Jens Littorin & Clas Svahn. ”Två personer gripna efter demonstration i Göteborg” Dagen Nyheter, juni 7, 2020

37 TT. ” Flera hundra samlades vid demonstration i Malmö” Aftonbladet, juni 9, 2020

18

Jag anser även att man i artiklarna tydliggör alla inblandade aktörers ståndpunkt, detta gör man genom att intervjua både demonstranter och polis på plats, samt de inblandade myndigheterna.

Vänstermedia

Den problemrepresentation som framkommer tydligt i vänstermedians skildring av BLM-demonstrationerna är att det finns systematisk rasism i det svenska samhället som måste uppdagas i samhällsdebatten. En del av artiklarna visar även på det polisvåld som utövades emot demonstranterna i och med försöken att upplösa demonstrationerna. ETC skriver:

”Frågan är relevant på alla nivåer i samhället. Ett inom rörelsen nu ofta återkommande exempel är hämtat ur studien Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden som Länsstyrelsen i Stockholms län publicerat i samarbete med Centrum för mångvetenskaplig forskning.”.38

Citatet visar att vänstermedian vill väcka en debatt angående rasism på olika samhällsarenor eftersom man måste bekämpa den strukturellt på bred front, de menar även att detta ej är bara en känsla utan är bevisat via forskning och därav borde problemet hanteras likt andra orättvisor i samhället.

Vänstermedian lyfter även fram de upplopp och skadegörelse som skedde i samband med demonstrationerna där man även väljer att inkludera det polisvåld som användes vid konfrontationerna av demonstranterna. Artiklarna hänvisar till bilder och filmer där polis brukar våld mot ungdomar och stora rättviseorganisationer har fördömt polisens hantering av situationen. Amnesty International Sverige som citeras i artikeln skriver följande; ”Polisen har en skyldighet att aldrig använda mer våld än tillfället kräver. De bilder som nu sprids kan tyda på att övervåld användes mot mycket unga personer, vilket i så fall inte är acceptabelt”.39 I en annan artikel rapporteras det om att en polis har gått ner på knä och hållit upp ett plakat med texten ”white silence is violence” många anmälningar har lämnats in emot en polis där man anser att individen har tagit politisk ställning, med motivationen att polisen ska vara neutral när det gäller politiska opinionsyttringar. Men i artikeln försvaras polisens ageranden med följande;

38Sofia Axelsson. "De anordnar digital protest – till stöd för Black lives matter” ETC, juni 1, 2020

39Julia Lindbom. ”Tusentals protesterade mot det rasistiska våldet” Arbetaren, juni 5, 2020

19

”En sådan är om det i rådande situation som beskrivits som hätsk, kan betraktas som taktiskt försvarbar för att avvärja en hotfull situation.”.40

7.2 Vilka antaganden ligger bakom denna