Från höger till vänster Black Lives Matter

Statsvetenskapliga institutionen

Från höger till vänster – Black Lives Matter

En diskursanalys av svensk medias framställning av Black Lives Matter demonstrationerna.

Magnus Engström

Självständigt arbete, 15 hp Statsvetenskap III (30 hp) Höstterminen/Vårterminen 2021 Handledare: Max Waltman Antal ord (inklusive allt): 11 458

Från höger till vänster – Black Lives Matter

En diskursanalys av svensk medias framställning av Black Lives Matter demonstrationerna.

Magnus Engström

Sammanfattning

Denna studies syfte är att undersöka hur demonstrationerna som genomfördes av rörelsen Black Lives Matter i Sverige framställs i svensk media och vad denna framställning leder till för effekter. Denna studie antar en kvalitativ ansats där det analytiska tillvägagångsättet utgår från Carol Bacchis diskursanalys ”What’s the problem represented to be?”. Studien belyser hur språket i tidningar skapar olika opinionsbildningar i samhället beroende på tidningens ställningstagande i det politiska spektrumet. Det följs upp av vad tidigare forskning har beskrivit som protestparadigmet, där medier följer specifika ramverk när de rapporterar om demonstrationer. I analysen ingår 27 nyhetsartiklar från tidningar som representerar den mediala vänstern, mediala högern samt den traditionella median. Det finns en forskningslucka angående hur svenska medier har rapporterat om Black Lives Matter demonstrationerna som denna studie har försökt minska. De slutsatser som kan dras av denna studie är att det finns en stor skillnad i hur man framställer demonstrationerna beroende på vart i det politiska spektrumet tidningen anser sig vara och att dessa problemframställningar kan leda till effekter som minskat förtroende för myndigheter och ett mer proletariserat samhälle. Studiens slutsatser kan bidra till hur media påverkar individens uppfattning i viktiga frågor.

Nyckelord

Back Lives Matter, WPR approach, Diskursanalys, Demonstrationer, Problemrepresentation

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställning ... 3

2.1 Centrala begrepp ... 4

2.2 Avgränsningar ... 4

2.3 Disposition ... 5

3. Tidigare forskning ... 5

4. Teoretiskt ramverk ... 8

4.1 Socialkonstruktivistisk teori ... 8

4.2 Protestparadigmet ...10

5. Metod ... 10

6. Material och urval ... 13

7. Empirisk undersökning och resultat ... 14

7.1 Hur representeras ”problemet” angående BLM-demonstrationerna? (Q1) ...15

7.2 Vilka antaganden ligger bakom denna problemrepresentation? (Q2)...19

7.3 Vilka effekter skapar representationen av problemet? (Q5) ...22

8. Sammanfattande diskussion och slutsatser ... 25

8.1 Avslutande diskussion ...29

9. Referenser ... 31

1

1. Inledning

Organisationen Black Lives Matter (BLM) skapades för att protestera mot rasistiskt motiverat våld mot svarta människor i USA. Rörelsen grundades år 2013 som en protest mot frikännandet av mördaren till 17-årige Trayvon Martin. En samhällsorganisation för svarta i USA delade sin syn på händelsen i sociala medier, inlägget blev viralt och spreds över hela världen med hashtaggen ”#BlackLivesMatters”. Flera år senare, den 25 maj 2020, mördades George Floyd av en polis i den amerikanska staden Minneapolis, händelsen filmades och spreds på sociala medier världen över. I filmen ser man tydligt det polisövervåld som används. Denna händelse ledde till demonstrationer världen över under organisationen BLM:s paraply.

Demonstrationerna tog plats i över 60 länder och inkluderade flera hundratusentals individer.¹ Enligt New York Times så kan denna demonstration ha varit den största i amerikansk historia då man uppskattar att 15 – 26 miljoner amerikaner demonstrerade veckorna som följde efter mordet.² Under den andra hälften av 2020 var medierapporteringen enorm angående demonstrationerna, de kom kontinuerligt upp på förstasidor världen över.

BLM-rörelsen har aldrig varit så stor och utspridd som efter denna händelse, olika etniciteter står enade med de svarta aktivisterna mot strukturella orättvisorna. Det har gjort att till och med företag väljer att ta aktiv ställning bakom BLM-rörelsen. Organisationen har lyckats få människor att inse att det är ett samhällsproblem hur polisen behandlar afroamerikaner. En undersökning gjord av BBC visar att 2014 tyckte endast 43% av den amerikanska befolkningen att polisvåldet mot svarta var ett samhällsproblem, detta jämfört med 74% som tyckte det är ett samhällsproblem efter mordet på George Floyd.³

Dessa demonstrationer spred sig även till Sverige och under sommaren 2020 hölls demonstrationer i Sveriges tre största städer: Stockholm, Göteborg och Malmö, där svenska

1 Laura Patnaude et al., “Public Emotional Response on the Black Lives Matter Movement in the Summer of 2020 as Analyzed Through Twitter” International Journal of Marketing Studies 13, no.2 (februari 2021) s. 69 – ff

2 Larry Buchanan & Jugal K. Patel.. “Black Lives Matter May Be the Largest Movement in U.S. History”, The New York Times, July 3, 2020. https://www.nytimes.com/interactive/2020/07/03/us/george-floyd- protests-crowd-size.html

3 Helier Cheung. “George Floyd death: Why US protests are so powerful this time” BBC News, June 8, 2020. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-52969905

2

medborgare visade sin sympati för den amerikanska BLM-rörelsen. De ville även synliggöra den problematik som finns i Sverige med systematisk rasism inom samhället.⁴ BLM- demonstrationerna är en polariserad fråga i det svenska samhället, där vissa politiska åskådningar kategoriserar det som uppvigling till upplopp och våld medan andra menar att det går in under yttrandefrihet att kunna framföra kritik om samhällets strukturer, de olika åsikterna har sitt ursprung i det politiska spektrumet.

Jag vill med denna studie undersöka hur olika medier har framställt BLM-rörelsen i Sverige.

Jag kommer använda mig av tidningar som har olika ställningstaganden i det politiska spektrumet. Polariseringen kring ämnet kan tydliggöra de olika politiska skillnader de olika medierna har och skapar därmed ett bra tillfälle att jämföra dem. Samhällsdebatten i Sverige angående yttrandefrihet under 2010-talet har främst handlat om rätten att få provocera grupper i samhället. Exempel på detta är Muhammedkarikatyrerna som publicerades av Jyllands- Posten, bränningarna av koranen i Malmö och Lars Vilks rondellhund. Genom att i denna studie undersöka BLM har jag en möjlighet att bredda den offentliga debatten kring yttrandefrihet.

BLM rörelsen handlar i grund och botten om mänskliga rättigheter och den debatt som följt kring demonstrationerna i Sverige är intressant att undersöka för att ytterligare förstå vad det är som provocerat och rört upp debatt och diskussion i detta fall.

Tidigare forskning har visat på samspel mellan media och demokrati, där media är med och formar opinionen men även formas av opinionen i samhället.⁵ Som medborgare i ett samhälle är det av stor vikt att förstå mediernas roll i den offentliga debatten, där medierna agerar som skapare för opinion men även som en aktör som återger samhällets åsikter. Därav anser jag att min studie kommer att belysa ett skeende som har påverkat demokratin och dess invånare. Att få en större förståelse för hur olika medier väljer att framställa specifika händelser på olika sätt borde ligga i varje individs intresse. Detta för att kunna ifrågasätta eventuella osanningar och vinklingar som kan påverka åsikter och handlingar hos dem som tar till sig av medierapporteringen.

4 Annica Hulth. ”Black Lives Matter sätter fokus på situationen i Sverige” Uppsala universitet Nyheter, oktober 6, 2020. https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=15448&typ=artike

5 Gregory Bovitz, James N. Druckman, Arthur Lupia. “When Can a News Organization Lead Public Opinion?–Ideology Versus Market Forces in Decisions to Make News” Public Choice 113 no.1 – 2 (2002) s. 146

3

Vi kan även se hur traditionella medier genom historien har satt agendor och definierat händelser i samhällsdebatten. Medielandskapet har ändrats kraftigt de senaste decennierna och digitaliseringen har gjort det lättare för nya medier att konkurrera med de stora mediehusen.⁶ Vi kan även se populismens stärkta position i samhället både politiskt och medialt. Det jag kommer undersöka i denna uppsats är de underliggande diskurserna som framförs i nyhetsartiklar. Därav är det betydelsefullt att bryta ner nyhetsartiklarna för att kunna analysera dem på djupet för att sedan presentera detta på ett översiktligt vis. Detta kommer leda till att min forskning kommer öka allmänhetens kunskapsunderlag gällande mediers påverkanskraft och därav stärka deras roll i det demokratiska samhället.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Black Lives Matter-demonstrationerna framställs i svensk media och vad denna framställning leder till för effekter. Jag kommer analysera den mediala debatten angående BLM i både traditionella medier och alternativa medier. Jag kommer undersöka tidningarnas diskurs angående BLM demonstrationerna för att verkligen få ett så uttömmande svar som möjligt på min forskningsfråga.

Frågeställningen för denna undersökning är:

Hur framställs Black Lives Matter demonstrationerna i svensk media? För att kunna besvara den övergripande forskningsfrågan, använder jag mig av dessa fyra delfrågor:

• Vad anses vara huvudproblemet i Black Lives Matter demonstrationerna i de olika tidningarna?

• Vilka skillnader och likheter finns det mellan de alternativa medierna och de traditionella mediernas diskurs?

• Vilka effekter kan bli resultatet av problemframställningen?

6 Silje Nygaard “Boundary Work: Intermedia Agenda-Setting Between Right-Wing Alternative Media and Professional Journalism” Journalism Studies 21, no. 6 (februari 2020) s. 777 – 778

4

2.1 Centrala begrepp

Black Lives Matter - Även förkortat BLM. BLM är en opinionsrörelse med ursprung i USA, vars avsikt är att framhäva polisbrutalitet och strukturell rasism i samhället.⁷

Alternativ media - Media som använder sin nyhetsrapportering i kontrahegemoniska syften, de publicerar sin nyhetsrapportering ur deras politiska och ideologiska uppfattning eftersom de anser att dessa ställningstaganden blir orättvist behandlade i de traditionella medierna.⁸ Alternativ media kommer representeras av tidningar som befinner sig på de politiska ytterkanterna inom det svenska politiska spektrumet.

Rasism - Begreppet kan ta många olika uttryck i samhället och har länge diskuterats inom statsvetenskapliga akademin och har definierats olika över tid. Jag väljer att definiera rasism i denna studie som ett strukturellt problem, att samhället systematiskt diskriminerar vissa etniska minoritetsgrupper, detta grundar sig i en ojämlik maktordning inom samhället. Detta leder till att man inte ser rasism som en isolerad händelse utan att rasism finns i alla samhällsarenor, där rasism leder till konsekvenser inom till exempel politik, arbetsmarknad och media.⁹

2.2 Avgränsningar

Min avgränsning i tid kommer vara 25:e maj till 28:e oktober 2020. Anledningen är att den 25:e maj mördades George Floyd vilket var starten för de enorma demonstrationer som spreds över hela världen för svartas rätt i samhället. Jag väljer 28:e oktober eftersom det var dagen då 36 personer åtalades för sin delaktighet i Black Life Matter demonstrationerna. Denna avgränsning kommer göra det möjligt för mig att undersöka händelseförloppet som ledde fram till demonstrationerna, när demonstrationerna skedde och efterdyningarna. Genom att undersöka hela händelseförloppet kan jag få en bättre helhetssyn för att kunna besvara den övergripande forskningsfrågan.

Jag kommer använda mig av tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet som representerar de traditionella medierna och den högerdrivna medierna kommer representeras av Samhällsnytt

7“Black Lives Matter”, Nationalencyklopedin, hämtad 2022-01-03. https://www-ne- se.ezp.sub.su.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=Black%20lives%20matters

8 Andre Haller, Kristoffer Holt, Renaud de La Brosse. ”The “Other” Alternatives: Political Right-Wing Alternative Media”, Journal of Alternative & Community Media 4, no. 1 (2019), s. 2 – 3

9 Jan Jämte, ”Antirasismens många ansikten”, (Doktorsavhandling, Umeå universitet, 2013) s. 24

5

och Fria tider och de vänsterdrivna medierna representeras av Arbetaren och ETC. De sex tidningarna har valts eftersom de är bland de största inom sin mediala sfär och skiljer sig åt inom respektive kategori. Aftonbladet som är en kvällstidning skiljer sig från dagstidningen Dagen Nyheter, där Aftonbladet bedriver något mer av sensationsjournalistik. Eftersom jag i denna studie är intresserad av den underliggande diskursen så väljer jag att endast undersöka nyhetsartiklar och ej tidningarnas opinionsartiklar eftersom den typen av artiklar är tydliga i sitt ställningstagande.

2.3 Disposition

Härnäst i denna studie kommer jag presentera tidigare forskning som gjorts kring mitt forskningsämne och kritik mot den. Därefter kommer jag redovisa det teoretiska ramverk jag kommer använda i denna studie. Jag kommer använda en socialkonstruktivistisk teori eftersom den är starkt sammankopplad med mitt val av metod. Även protestparadigmet kommer att presenteras. Därefter kommer jag redovisa den metod jag kommer använda i denna studie, vilket utgöras av Carrols Bacchis angreppsätt What’s the problem represented to be? (WPR).

Slutligen, innan min empiriska undersökning börjar, kommer jag presentera mitt material och urval. Nästa del av studien kommer handla om den empiriska undersökningen samt resultat. I detta kapitel kommer jag bedriva min undersökning med hjälp av den kvalitativa metod jag valt att använda. Slutligen kommer jag bedrivande en sammanfattande diskussion och redogöra för de slutsatser jag gjort i min undersökning.

3. Tidigare forskning

Forskning på hur den svenska Black Lives Matter rörelsen framställs i media är bristfällig, därav hoppas jag denna studie kan utöka forskningsområdet ur ett svenskt perspektiv. Eftersom det är brist på svensk forskning inom detta ämne kommer jag att fokusera på studier från USA, där forskning angående hur BLM-rörelsen framställts i media har studerats intensivt. Därav kommer jag inleda med att presentera två forskningsartiklar som studerat hur media framställt BLM-rörelsen. Därefter kommer jag presentera en forskningsartikel som visar hur tidningar fungerar som en opinion- och agendasättare i samhället. Avslutningsvis kommer jag inkludera en forskningsstudie angående yttrandefrihet i det svenska samhället.

6

Rachel Mourão, Danielle Kilgo och George Sylvie undersöker i sin studie; “Framing Ferguson: The interplay of advocacy and journalistic frames in local and national newspaper coverage of Michael Brown”, fem stycken amerikanska tidningar och hur de framställde BLM- demonstrationerna som följde efter att Michael Brown hade skjutits till döds av en polis. I denna studie utgick man från protestparadigmet. Med protestparadigmet menar man hur media framställer demonstrationer: paradigmet bygger på en stor mängd forskning som sett att media följer en mall för hur man rapportera om demonstrationer. Detta begrepp beskrivs djupare i kapitlet 4.2 Protestparadigmet. Den slutsats man presenterar i Mourãos studie är att media väljer att rapportera olika perspektiv beroende på var i händelsens tidsram man befann sig. Studien visar att media fokuserade på att rapportera om det våld som skedde inledningsvis för att sedan stegvis övergå till att även rapportera om de krav och problem som demonstranterna ville lyfta.

Trots detta visar studien att det var våldet som fick mest uppmärksamhet i mediernas bevakning av händelsen och att detta lett till konsekvenser för demonstranterna. Denna typ av mediebevakning kan leda till att poliser i framtida demonstrationer använder våld i förebyggande syfte och kan även leda till en avskräckning för demonstranter att yttra sin åsikt.

Ett annat intressant fynd i denna studie var medias förmåga att bilda opinion och det lyckades man göra men i den binära frågan ”svart/vit”. Detta är ett tydligt tecken på att man försöker förenkla det komplexa problem som BLM-rörelsen försöker lyfta som strukturell rasism och förtryck men även ekonomiska ojämlikheter.¹⁰ Denna studie visar att det är bra att undersöka medierapporteringen angående BLM-rörelsen i Sverige över en längre period eftersom tidningar har en tendens att flytta fokus under händelseförloppet. Hur medierna rapporterar om demonstrationerna har stor påverkan på hur händelseförloppet kommer att utvecklas.

Janani Umamaheswar skriver i sin studie “Policing and Racial (In)Justice in the Media:

Newspaper Portrayals of the “Black Lives Matter” Movement” om hur BLM- demonstrationerna skildras i de ledande tidningarna i USA. En av slutsatserna som dras i denna studie är varför BLM-rörelsen har framställts negativt i media kan förklaras av ”offentlig olägenhet”-paradigmet som är nära sammankopplat med protestparadigmet. Med detta menas att den dominerande politiska ideologin som i USA är konservativt, påverkar hur media rapporterar om BLM-rörelsen som är en liberal demonstration. Denna studie visar att den finns ett starkt samband mellan media och staten där staten definieras som polisen i detta fall. Media

10 Rachel R. Mourão, Danielle K Kilgo, George Sylvie. “Framing Ferguson: The interplay of advocacy and journalistic frames in local and national newspaper coverage of Michael Brown”, SAGE journals 22, no. 2 (2021)

7

väljer att rapportera om BLM-demonstrationerna som ett ifrågasättande mot polisen och i och med detta väljer man även att framställa demonstranterna som opatriotiska och besvärande mot samhället. Detta kan ställas i kontrast till hur den konservativa ”Tea Party-rörelsen”

framställdes i media som något positivt och organisationen säger själv att media hjälpt till att grunda rörelsen på en bred front så att den blev accepterad av en stor mängd människor.¹¹ Jag anser att denna forskning är relevant att inkludera i min studie, då Sverige bedriver en mer liberal ideologisk politik än USA gör. Det är därför intressant att fråga sig om BLM-rörelsen framställas ur ett lika negativt perspektiv i Sverige som i USA eller om framställningen i media avgörs av vilken ideologisk inställning tidningen besitter.

Dessa två artiklar anser jag representera tydligt hur BLM-rörelsen har gestaltats i media. Båda artiklarna utgår från ett amerikanskt perspektiv där man använder sig av protestparadigmet och båda studierna kommer till slutsatsen att media tydligt följer de ramar som finns i protestparadigmet och upplever detta som problematiskt eftersom BLM-demonstrationerna framställs framförallt ur ett negativt perspektiv i media.

I rapporten ”Mediernas Vi och Dom, Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen” bedriver de en diskussion angående mediernas makt i samhället. Det som framkommer från detta är att medier har den rollen i samhället att de kan klassificera vad som är viktigt i samhället, detta leder till att media får en position i samhället där de blir den viktigaste källan för kunskap i sammanhang som individen inte är bekant med. Det framkommer även att journalisters makt har ökat i samhället i och med att tidningar rör sig allt längre ifrån politisk bundenhet. Därmed har politiker fått mindre makt angående vad som ska skrivas i media och detta ansvar har istället hamnat på journalisterna. Detta har skapat begreppet medialisering, som syftar till att politiker och andra aktörer anpassar sig till mediernas krav för att kunna bli publicerade. Journalisterna kan även direkt påverka vad som ska publiceras, detta genom att välja vilka individer som ska få delta i intervjuer och vilka utsagor man väljer att publicera.¹² Detta leder till att journalistiken tappar sitt granskande perspektiv och politiker utnyttjar situationen för att sprida sin ideologiska ställning utan att bli kritiserad av media.

Därav är det av hög vikt att forskning granskar medias nyhetsrapportering eftersom de är en av

11 Janani Umamaheswar, “Policing and Racial (In)Justice in the Media: Newspaper Portrayals of the “Black Lives Matter” Movement” Civic Sociology 1 no. 1 (mars 2020)

12 Leonor Camauër & Stig Arne Nohrstedt, ”Mediernas Vi och Dom Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen” (Rapport, Satsens offentliga utredning, 2006). S. 10 - 11

8

de viktigaste aktörerna i samhället för att bilda opinion samt bestämma dagordningar i samhällets diskurs.

Efter att har fördjupat mig inom yttrandefrihetsforskning, har jag insett det enorma utbudet angående vad begreppet innehar för betydelse. Framgångsrika filosofer såsom Dahl, Locke och Voltaire har beskrivit yttrandefrihet under århundraden i relation till demokrati och hur kommunikationen mellan befolkningen och staten ska behandlas. Jag har valt Ulf Petäjäs studie från 2006 ”Varför yttrandefrihet” eftersom den utgår från en svensk kontext samt att den kan visa den moderna kontexten av begreppet yttrandefrihet. Petäjäs bedriver forskning angående varför yttrandefrihet är värdefullt, han anser för att kunna diskutera vart gränsen för yttrandefrihet går behöver man först vara säker på varför den är värdefull. I denna studie granskar Petäjäs de fem teoretiska dominerade yttrandefrihetsargumenten och dess betydelse utifrån en demokratisk idétradition. I hans resultat framgår det att argumenten rättfärdigar yttrandefrihet ur två perspektiv, det kollektiva goda som grundar sig i konsekventialism, samhällsorientering samt fokus på mottagaren. Det andra perspektivet kallar han för individuell rättighet som består av icke-konsekventialism, individorientering samt fokus på användaren.

Petäjäs menar att de teoretiska yttrandefrihetsargumenten framhäver att yttrandefrihet är värdefullt eftersom de skapar en förmåga till en kommunikationsprocess som är pålitlig och att detta är en grundpelare för demokrati.¹³

4. Teoretiskt ramverk

Eftersom min metod som kommer presenteras i nästa kapitel utgår från en socialkonstruktivistisk teori, anser jag att det är relevant att inleda detta kapitel med att redovisa denna teori för att slutligen presentera protestparadigmet.

4.1 Socialkonstruktivistisk teori

Teorin socialkonstruktivism introducerades år 1966 av Peter L. Berger och Thomas Luckman i boken ”The Social Construction of Reality”. Teorin hävdar att all mening skapas i det sociala

13 Ulf Petäjä ”Varför yttrandefrihet? Om rättfärdigandet av yttrandefrihet med utgångspunkt från fem centrala argument i den demokratiska idétraditionen.” Acta Wexionensia no. 83 (2006).

9

sammanhanget, dessa sammanhang kan upplevas som verkliga trots att de ej är det. Istället är det en uppfattning om en given verklighet och därav återspeglas ej verkligheten i sin korrekta form, den givna verkligheten även kallad samhällsnormer ändras och återskapas i och med samhällets utveckling.¹⁴ Berger och Luckman beskriver själva i sin bok att en individ ej föds som samhällsmedlem, utan snarare föds med mottaglighet för socialitet och därefter blir medlem av samhället.

”Början på denna process är internalisering: den omedelbara upplevelsen eller tolkning av en objektiv händelse som uttryckande mening, dvs. som en yttring av någon annans subjektiva processer som därigenom blir subjektivt meningsfullt för dig.”¹⁵

Metoden jag använder i denna studie accepterade vad denna teori säger om verkligheten, att saker vi anser är en självklarhet är bara en form av en bestämd verklighet som grundar sig i särskilda sociala sammanhang över tid och rum. I Carol Bacchis bok ”Analysing Policy: What’s the problem represented to be?” lyfter hon upp exempel på begrepp som är socialt konstruerade så som, ung, hälsa och kunskap som har innehaft olika betydelser som ändrats under tid och i olika sociala sammanhang. Vid användning av socialkonstruktivismteorin kommer följdfrågan vart dessa normer och bestämda verkligheter uppstod och kommer ifrån.¹⁶

Det har framförts kritik mot socialkonstruktivismen som teori, där de huvudsakliga argumenten emot teorin är att den är antirealistisk genom att den förnekar att kunskap är en direkt uppfattning av verkligheten. Kritiker menar att teorin inte erkänner den objektiva verkligheten och att det inte existerar något bortom språket.¹⁷ Denna kritik har besvarats av socialkonstruktivister som menar att teorin ej utgår från ett ontologiskt perspektiv eftersom teorin är begränsad till kunskapens social konstruktion. Däremot accepterar teorins epistemologiska perspektiv i högsta grad en objektiv verklighet. För att tydliggöra detta, socialkonstruktivismen erkänner att sjukdom är en objektiv verklighet som existerar men själva

14 Vivien Lowndes, et al., Theory and Methods in Political Science. 4th ed., (Red Globe Press, 2017) s. 85

15 Peter L. Berger & Thomas Luckmann, Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet, 2:a uppl.(ScandBook AB Falun 2007), s.153

16 Carol Bacchi, Analysing policy: what’s the problem represented to be? (Pearson Australia 2009), s. 264

17 Felipe Estrada. ”Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem. Utveckling, Uppmärksamhet och reaktion”

(Avhandling för filosofie doktorsexamen, Stockholms Universitet, 1999) s. 23 – 24

10

ordet sjukdom och vad en sjukdom är, är i hög grad en social konstruktion som kan förändras i tid och socialt sammanhang.¹⁸

4.2 Protestparadigmet

Slutligen kommer jag introducera protesparadigmet som bygger på hur media framställer demonstrationer. Paradigmet bygger på en stor mängd forskning som sett att media följer en mall för hur man rapportera om demonstrationer. Mallen leder till resultatet att media ofta försvagar demonstranternas legitimitet och det sociala och politiska problem som demonstrationer vill framhäva lyft sällan upp i rapporterna. Media väljer att fokusera på det våld och vandalism och konflikter som uppstår mellan demonstranterna och polisen, där ofta demonstranterna blir beskrivna med till exempel klädsel och utseende. Medier väljer oftast att lita på utsagor från de statliga aktörerna och demonstranterna får ej beskriva sin syn på händelsen. Forskningen visar även hur olika ideologier styr vad som rapporteras.

Högerinriktade medier rapporterar ofta till fördel för status quo och vänsterorienterade medier tar oftare demonstranternas perspektiv.¹⁹

5. Metod

För att kunna genomföra denna undersökning kommer jag använda mig av en kvalitativ metod, eftersom denna typ av metod lägger betoning på att göra en analys av språket. Närmare bestämt kommer jag använda mig av en diskursanalys där jag kommer använda mig av Carol Bacchis angreppssätt ”What’s the problem represented to be” (WPR). Jag har valt att använda denna metod eftersom tidigare forskning menar på att texter påverkar samhället på det vis att de medverkar till att forma individer och deras åsikter om hur samhället ser ut och borde se ut.

Detta leder till att texter har en stor påverkan på relationerna mellan samhällets olika grupperingar men även grupperna i sig själv genom att konstruera gruppmedlemmarna i form av vilka som skall anses tillhöra de olika grupperingarna. Ambitionen med en diskursanalys är

18 Tom Andrews, “What is Social Constructionism?” The Grounded Theory Review 11 no. 1 (2012), Chapter Realism and Relativism

19 Madeleine Ceder, “Storytelling techniques in protest reporting" (Masteravhandling, Stockholms universitet, 2017) s. 6 – 7

11

att komma åt de som tas förgivet i texten alltså det som inte yttras i texten, man vill komma åt det underförstådda i texten.²⁰ En diskurs i media kan sägas vara regelstyrd och strukturerad men de produkter media skapar är ett anspråk på verkligheten som i hög grad färgas av personlighet och subjektivitet.

Carol Bacchis ansats syftar till att hjälpa forskaren att kritiskt granska de antaganden som görs och den mening som skapas av texter, man vill helt enkelt blottlägga diskursen. Den bygger på den socialkonstruktivistisk teori därav vikten att tydliggöra den underliggande diskursen, eftersom språket inte endast är något som beskriver verkligheten utan även skapar den.²¹ Med detta menas att diskurser i samhället leder till hur vi som individer tänker och agerar. Detta perspektiv bygger på att sociala problem inte är objektivt givna utan att de bygger på hur problemet är representerade och det är detta vi vill kritiskt analysera i denna studie.²²

Carol Bacchis WPR teori består av tre grundpelare. Den första pelaren resonerar om att människan styrs genom problematiseringar. Där ordet problematisering hänvisas till det sätt vilket handlingar skapas till att bli ”problem”. Dessa problem ligger som grund i politiska handlingsprogram som styr människors liv. Således betyder detta att aktörer som besitter makt i samhället bidrar till hur människor uppfattar sin omvärld och vad vi då anser vara problemet.²³ Detta leder oss in på den andra grundpelaren som är att med denna metod vill vi studera problematiseringen snarare än det som uppfattas som själva problemet. Istället för att acceptera problemet som ett givet faktum vill man studera vilka premisser själva problemframställningen grundar sig på. Detta på grund ut av att vi vet att problemet skapas av diskurser som sätter gränser för vad som är accepterat att tänka och uttrycka i samhället.²⁴

Den sista grundpelaren i detta angreppsätt handlar om hur man ska granska problematiseringen, detta gör man genom att undersöka de effekter som problemframställningen för med sig ut i samhället. Effekterna som kan föras ut i samhället av en diskurs är till exempel, vilka

20 Lowndes et al. Theory and Methods in Political Science, s. 251- 252

21 Bacchi. Analysing policy: what’s the problem represented to be? s. 264

22 Ibid, s. 1

23 Ibid, s. 25 – 32

24 Ibid, s. 32 – 39

12

begränsningar som finns för yttrande och tankar samhället, vilken roll får vi som människor och vad blir de faktiska materiella konsekvenserna.²⁵

Bacchis metod ger oss även sex stycken konkreta frågor som man kan ställa till sitt material.

Jag har valt att använda tre av dessa frågor för att kunna besvara denna studies frågeställning, de frågor som inkluderas är; Q1, Q2 och Q5. Dessa har valt ut eftersom de kan hjälpa mig besvara studiens syfte och forskningsfråga, där Q5 är den fråga som bidrar till en kritisk syn på hur problem framställs. Jag väljer att exkludera Q3 eftersom den ej kommer hjälpa att besvara min frågeställning. Att jag väljer att exkludera Q4 och Q6 är eftersom frågorna ej är relevanta på grund av mitt material samt urval. Att jag i denna studie använder olika mediesfärer bidrar till att jag antar att ”problemet” beskrivs annorlunda och att de ”tystnader” som finns i en mediesfär förmodligen lyfts upp i de andra. Eftersom jag använder tidningar som mitt material, blir det frågan om hur problempresentationen spridits och producerats oaktuellt.

Q1. Hur representeras ”problemet”? (det vill säga, vad anses vara problemet) Q2. Vilka antaganden ligger bakom denna problemrepresenation?

Q3. Hur har problemrepresenationen uppstått?

Q4. Vad lämnas oproblematiserat i representationen? Vad är ”tystnaderna”? Kan ”problemet”

beskrivas annorlunda?

Q5. Vilka effekter skapar representationen av problemet?

Q6. Hur och var har problemrepresentationen producerats, spridits och försvarats? Hur skulle den kunna ifrågasättas eller bytas ut?²⁶

25 Bacchi. Analysing policy: what’s the problem represented to be? , s. 39 – 42

26 Ibid, s. 2

13

6. Material och urval

Denna uppsats är en aktörcentrad studie, där jag är intresserad av specifika mediaaktörer och vikten av vems texter som jag inkluderar i min studie.²⁷ Valet av mediaaktörer grundar sig i Jason Seawright och John Gerrings myntade strategi Diverse Cases, där det primära målet är att uppnå maximal varians som ska kunna representera hela spektrumet. Tillvägagångsättet är att man väljer ut, i mitt fall, två enheter för vardera kategoriserad mediasfär, där vänster och högertidningar ska representera de extrema värderingarna och jag inkluderar även in de värderingar som är emellan extrempunkterna, som kommer representeras av de traditionella tidningarna.²⁸ Valet av tidskrifterna som inkluderas i denna studie väljs utifrån två kriterier: (1) de ska dominera i vardera mediasfären samt (2) de ska vara en webbtidning. De sex tidningar som valt och uppfyller tidigare nämnda kriterium är: traditionella tidningar Dagens Nyheter - Login (DN) och Aftonbladet (AB), högertidningar Samhällsnytt (SN) och Fria Tider (FT), vänstertidningar Arbetaren (A) och ETC (ETC).

I denna studie vill jag tydliggöra tidningarnas syn på BLM demonstrationerna, detta görs genom att undersöka hur tidningarna skildrar demonstrationerna i Sverige under sommaren 2020. Valet att använda BLM-demonstrationerna kan hjälpa mig att se skillnaderna mellan tidningarnas åsikter eftersom detta är en polariserad fråga i det svenska samhället. Samtidigt upplever jag detta som ett problem då BLM-demonstrationerna är tätt sammankopplat med idépolitik. Ett alternativ hade varit att addera ett ämne till denna studie som ej är lika sammankopplad med idépolitik, för att på detta sätt öka den externa validiteten på studien.²⁹ Dock är detta ej görbart på grund utav begränsningarna för denna studie, tillförandet av ännu ett ämne skulle kräva ytterligare detaljerad läsning och tidsaspekten på denna studie gör det omöjligt att addera ett ämne och fortfarande inneha hög intern validitet.

I nästa steg inhämtas det empiriska materialet från sökningar i databasen Retriever Mediaarkivet. Efter ett antal provsökningar konstaterades ett överväldigande utbud av artiklar

27 Peter Esaiasson, et al. Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, (Wolters Kluwer Sverige AB, 2017) s. 224 – 225

28 Jason Seawright & John Gerring, “Selection Techniques in Case Study Research”, SAGE Journals 61 no.

2 (2008) s. 300 – 301

29 Esaiasson, Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, s. 225 – 226

14

angående Black Lives Matter. Med utgångspunkt i att antalet artiklar skulle bli hanterbart så bestämdes en slutgiltig sökning:

• I sökfältet ”Exakt fras” – Black lives matter.

• I sökfältet ”Något av orden” – Sverige, inrikes, Stockholm, Malmö, Göteborg.

• I sökfältet ”Tidsperiod” – Från datum 2020-05-25 Till datum 2020-10-28.

• I sökfältet ”Källor” – Custom selection, där vardera webbtidningen valdes.

• I sökfältet ”Sortera efter” – Relevans

Träffar på respektive tidning: DN (102), AB (136), SN (57), FT (66), ETC (25)

Sökningen gav endast en träff för tidningen Arbetaren (A), därav skedde sökning på

”arbetaren.se” med sökfrasen ”Black lives matter” och filtrerades med kategorin ”inrikes” detta gav fem stycken träffar, varav fyra var relevanta för denna studie.

Det stora utbudet av artiklar gjorde att jag valde att sortera artiklarna efter ”relevans” i Retrievers sökmotor, där efter påbörjades genomläsning från artikel ett i stigande ordning till jag ansåg att jag uppnått empirisk mättnad, då jag ansåg materialet gav en bred och tydlig bild om hur tidningarna rapporterade och skildrade BLM-demonstrationerna. Därefter följde en genomläsning där jag klassificerade vilka artiklar jag skulle inkludera i studien. Målet var att undersöka tio artiklar från vardera mediesfär, artiklarna som inkluderades skulle skildra de problem som uppstod vid demonstrationerna och runt om i Sveriges tre största städer. Baserat på den kategoriseringen utgör materialet för denna studie av 27 artiklar. För vänstermedierna har jag valt sju artiklar, istället för tio. Detta då innehållet saknade relevans för undersökningens ämne.

7. Empirisk undersökning och resultat

I denna del kommer studiens empiri att analyseras med hjälp av Carol Bacchis WPR-ansats för att kunna utläsa de problem de olika tidningarna skildrar angående BLM, för att därefter undersöka hur dessa problem kontrasteras mellan vänstermedia, högermedia och den traditionella median. Efter en översyn av studiens material kan jag se en stark sammankoppling

15

till vad tidigare forskning har visat; att journalister följer en mall i hur man rapporterar angående demonstrationerna, där fokus hamnar på det våld och brott demonstranterna gör och lite rapportering angående demonstranternas agenda, det så kallade protesparadigmet. Denna tendens blir som tydligast i den högerdrivna median men framkommer även i de övriga tidningarna. WPR- ansatsen som har sin grund i politiska policyfrågor, där politiker indirekt skapar problem genom att ägna sig åt problemlösning. Det går att utgå från samma premisser angående medias rapportering, där journalister rapporterar om problem och är därav en del av skapandet av problemet. Med hjälp av Bacchis första analysfråga identifieras vad de olika mediasfärerna anser vara problemet med BLM-demonstrationerna.

7.1 Hur representeras ”problemet” angående BLM- demonstrationerna? (Q1)

Det som identifieras är att de olika mediesfärerna antar olika problemrepresentationer. Den högerdrivna median framställer BLM-demonstrationerna som något skapat av våldsbejakande vänsterextremister och lyfter polisens hantering av demonstrationerna. Traditionella medians problemrepresentation framställer att BLM-demonstrationerna bryter mot de rådande smittskyddsbegränsningarna angående Covid-19 pandemin och polisens hantering av demonstrationerna. Vänstertidningarna rapporter om demonstrationerna från demonstranternas perspektiv i större utsträckning än både traditionella- och högermedian, man väljer att till exempel rapportera om det polisvåld som rapporterats in från demonstrationerna.

Problemrepresentationerna exemplifieras med citat.

Högermedia

Ett återkommande tema i högermedias artiklar är att BLM-demonstrationerna skildras som en vänsterextrem rörelse som är våldbejakande och vandaliserande. I artiklarna framkommer det en kritik mot den ledande median i Sverige och Polismyndigheten, som har uttryckt sitt stöd till demonstrationerna. I en artikel skrivs följande, som kan utgöra ett exempel på hur högermedian är kritisk emot den traditionella medians rapportering:

”De våldsamma raskravallerna, som fått stöd av ledande amerikanska och svenska medier, startade i USA efter att en 46-årig grovt kriminell afroamerikan dödades i samband med ett polisingripande. Nu rapporterar TT att tre ordningsvakter skadades lindrigt under demonstrationen i Stockholm igår.

16

Samtidigt får flera poliser som hamnade i "utsatta situationer" så kallat psykosocialt stöd.”³⁰

Den kritik som framkommer emot Polismyndigheten grundar sig i hur polisen kan skydda en våldsbejakande rörelse som BLM. Följande citat är från en artikel innan demonstrationen i Göteborg där Teodor Smedius som är kommenderingschef i polisregion Väst, hade uttalat sig och sagt att polisen har största förståelse för demonstranternas budskap. Samhällsnytt skrev då i en artikel:

”Han förklarar samtidigt inte hur uttalandet om stöd till demonstranterna och polisens värdegrund kan förenas mot bakgrund av att demonstranterna förutom att uppvigla till hat mot poliser också riktat hatiska budskap mot Sverigedemokraterna.”³¹

Problemet framställs därmed som att Polisen har överseende med BLM-demonstrationernas våldsamma uppträdande, samt att den traditionella median glorifierar BLM-demonstrationerna.

I artiklarna uttrycks det även att polisen behandlar ideologiska ställningar med olika måttstockar, och de skriver att under valrörelsen 2018 hade Smedius stoppat Nordiska motståndsrörelsen (NMR) att bedriva valkampanj i Kungälv: ”… deklarerat att han vill se

”hårdare tag” mot rörelser på den yttre högerkanten.”³² Baserat på den kritik som framförts emot Polisen och den traditionella median och hur man skildrar BLM-demonstrationerna som våldsamma går det således att tyda att högermedierna anser att detta är ett yttrandefrihetsproblem. Jag tolkar det som att högermedia anser att yttrandefriheten grundar sig i vilken ideologi den ska skydda. Artiklarna antyder att både Polisen och traditionell media tar en positiv ställning till BLM-rörelsen, som i artiklarna beskrivs som vänsterradikala. Detta samtidigt som Polisen förbjuder en valkampanj för NRM i förebyggande syfte.

Traditionell media

Det problem som återkommande representeras i den traditionella medians artiklar angående BLM-demonstrationerna är att det finns en stor oro för att de stora folksamlingarna som skapas i och med demonstrationerna kommer ökar smittspridningen av Covid-19. Polisen blir även ett tema som frekvent lyfts i artiklarna och att polisen godkänner dessa demonstrationerna, trots

30 Redaktionen Fria Tider. ”Ordningsvakter skadades i BLM-demonstrationen” Fria tider, juni 4, 2020

31 Kristoffersson, Simon ” Polischef inför Black Lives Matter-manifestation i Göteborg: ”Vi står på demonstranternas sida”” Samhällsnytt, juni 7, 2020

32 Ibid

17

att politiker och andra myndigheter i uttalanden sagt att dessa demonstrationer är olagliga och olämpliga. Detta blir tydligt genom att man i en artikel sätter polisens, inrikesministerns och statsepidemiolog uttalanden i kontrast till varandra. Polisen anser: ”Vi värnar yttrandefriheten och demonstrationsfriheten och vill göra allt vi kan för att människor ska få uttrycka sina åsikter. Det väger väldigt tungt, sade Anders Börjesson till DN.”³³ Detta jämförs med de uttalanden inrikesministern har gjort: ”Nu är det inte tid för att demonstrera och samlas många människor på samma plats för det kan leda till att fler dör i Sverige, det blir osolidariskt, sade han till SVT”³⁴ och statsepidemiologen: ”Vi vet att den här typen av folksamlingar är en risk, så de är olämpliga och olagliga, sade Anders Tegnell under gårdagens presskonferens.”³⁵Detta målar upp en bild om att det finns en oenighet mellan Sveriges myndigheter och Regeringen.

Trots denna diskussion har alla BLM-demonstrationer upplösts av polisen eftersom de översteg 50 personer. Polisen har även beskrivit det våld som skedde i samband med demonstrationerna endast som efterdyningar och inte som själva demonstrationen.

Ett annat tema som tydliggörs i diskursen är de otydligheter som finns i smittskyddslagen, för enligt artiklarna hade demonstrationernas arrangörer och polisen en nära kontakt för att möjliggöra demonstrationerna på ett säkert sätt utifrån ett smittskyddsperspektiv. Man vidtog en rad åtgärder där man bland annat delade ut munskydd samt markerade olika demonstrationszoner. Trots detta valde polisen att upplösa demonstrationerna på grund av smittskyddslagen, en av demonstranterna uttalar sig följande om detta: ”[…] svenska myndigheters agerande under pandemin visat att problemet inte är att folk samlas i grupp, utan vilka som gör det.”³⁶samtidigt uttalar sig polisen följande: Vi har yttrandefriheten som ligger överst, sedan har vi Folkhälsomyndigheten och sedan får vi försöka parera de här två.”.³⁷ Det som tydliggörs i den traditionella medians problemrepresentation är att de ej följer de tendenser som tidigare forskning har visat i Protestparadigmet. Det är relativt lite rapportering om de våld som uppkom i och med demonstrationerna och när det rapporteras om detta är man tydlig med att det ej var demonstrationen i sig utan efterdyningar av våldbejakande grupper.

33 Ivan Solander & Clas Svahn. ”Demonstrationstillstånd beviljat i Göteborg” Dagen Nyheter, juni 5, 2020

34 Ibid

35 Ibid

36 Jens Littorin & Clas Svahn. ”Två personer gripna efter demonstration i Göteborg” Dagen Nyheter, juni 7, 2020

37 TT. ” Flera hundra samlades vid demonstration i Malmö” Aftonbladet, juni 9, 2020

18

Jag anser även att man i artiklarna tydliggör alla inblandade aktörers ståndpunkt, detta gör man genom att intervjua både demonstranter och polis på plats, samt de inblandade myndigheterna.

Vänstermedia

Den problemrepresentation som framkommer tydligt i vänstermedians skildring av BLM- demonstrationerna är att det finns systematisk rasism i det svenska samhället som måste uppdagas i samhällsdebatten. En del av artiklarna visar även på det polisvåld som utövades emot demonstranterna i och med försöken att upplösa demonstrationerna. ETC skriver:

”Frågan är relevant på alla nivåer i samhället. Ett inom rörelsen nu ofta återkommande exempel är hämtat ur studien Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden som Länsstyrelsen i Stockholms län publicerat i samarbete med Centrum för mångvetenskaplig forskning.”.³⁸

Citatet visar att vänstermedian vill väcka en debatt angående rasism på olika samhällsarenor eftersom man måste bekämpa den strukturellt på bred front, de menar även att detta ej är bara en känsla utan är bevisat via forskning och därav borde problemet hanteras likt andra orättvisor i samhället.

Vänstermedian lyfter även fram de upplopp och skadegörelse som skedde i samband med demonstrationerna där man även väljer att inkludera det polisvåld som användes vid konfrontationerna av demonstranterna. Artiklarna hänvisar till bilder och filmer där polis brukar våld mot ungdomar och stora rättviseorganisationer har fördömt polisens hantering av situationen. Amnesty International Sverige som citeras i artikeln skriver följande; ”Polisen har en skyldighet att aldrig använda mer våld än tillfället kräver. De bilder som nu sprids kan tyda på att övervåld användes mot mycket unga personer, vilket i så fall inte är acceptabelt”.³⁹ I en annan artikel rapporteras det om att en polis har gått ner på knä och hållit upp ett plakat med texten ”white silence is violence” många anmälningar har lämnats in emot en polis där man anser att individen har tagit politisk ställning, med motivationen att polisen ska vara neutral när det gäller politiska opinionsyttringar. Men i artikeln försvaras polisens ageranden med följande;

38Sofia Axelsson. "De anordnar digital protest – till stöd för Black lives matter” ETC, juni 1, 2020

39Julia Lindbom. ”Tusentals protesterade mot det rasistiska våldet” Arbetaren, juni 5, 2020

19

”En sådan är om det i rådande situation som beskrivits som hätsk, kan betraktas som taktiskt försvarbar för att avvärja en hotfull situation.”.⁴⁰

7.2 Vilka antaganden ligger bakom denna problemrepresentation? (Q2)

I fråga två inom WPR-ansatsen undersöker jag texten och problemrepresentationens underliggande premisser. Vilka antaganden har texten baserats på? Vad behöver vara sant för att texten och problemrepresentationen ska anses rimlig? I denna analys använder jag de analytiska verktygen, dikotomier, nyckelbegrepp och kategorier.⁴¹ För att tydliggöra de analytiska verktygen kommer dessa markeras i kursiv/fetstil i detta avsnitt.

Högermedia

Det som identifieras återkommande i artiklar ur högermedian är att BLM-demonstrationerna är en vänsteraktivistisk rörelse som utövar våld och vandalisering. Detta leder till att deras problemrepresentation som är att de anser att yttrandefrihet skyddar olika grupper beroende på deras ideologiska ställning. Detta synliggörs med antaganden som dikotomin höger/vänster och svensk/invandrare. Tidningsartiklarna uttrycker till exempel att demonstranterna är ”tredje världen-invandrare” och ”invandrarmobbar”.⁴² Höger/vänster dikotomin tydliggörs i nyhetsartiklarna genom hur man rapportera om att hur demonstranterna skanderarar ”Fuck SD”

och andra vanliga vänsterslagord som ”inga rasister på våra gator”.⁴³ Samtidigt som man rapporter om att det är invandrare som genomför våldet och vandaliseringen. Man rapporterar även om att det framförallt är vita kvinnor som samlas vid demonstrationerna.⁴⁴ Detta tydliggör dikotomin höger/vänster eftersom högermedia ofta framställer vänstern som just kvinnor.⁴⁵

40 Green, Axel. "Den knäböjande polisen utreds internt” Arbetaren, juni 12, 2020

41 Bacchi, Analysing policy: what’s the problem represented to be?, s. 6 – 9

42 Redaktionen Fria Tider. ” Våldsamt invandrarkaos i Göteborg: BLM-kravaller mot polisen” Fria tider, juni 7, 2020

43 Redaktionen Samhällsnytt. ”Black Lives Matter skanderar: ”Fuck SD!”” Samhällsnytt, juni 3, 2020

44 Redaktionen Samhällsnytt. "Polisen upplöste olaglig Black Lives Matter-demonstration i Stockholm”

Samhällsnytt, juni 3,2020

45Riks, Varför röstar kvinnor vänster? | Sörman & Tina [Video]. Youtube, november 3, 2021 https://www.youtube.com/watch?v=j7BVmp3p1lo, hämtad 2021-12-15

20

Nyckelbegreppet pessimism identifieras genom antagandet att demonstranterna ej är kapabla att genomföra en fredlig demonstration och därav borde polisen förbjuda demonstrationerna i förbyggande syfte. Detta exemplifieras med citatet: ”Redan dagen efter de våldsamma BLM- kravallerna i Göteborg vill nu polisen ge nytt tillstånd till ytterligare en så kallad demonstration i Malmö.”.⁴⁶ Nyckelbegreppet pessimism är ett abstrakt begrepp som olika människor kan värdera olika, men som har en stark koppling till hur man kategoriserar demonstranterna in i kategorin Kriminell. Artiklarna tydliggör det genom deras beskrivning av demonstrationerna:

”Det framgår att de två poliskollegorna och en fotograf attackerades med urin och tvingades fly från platsen. När de sökt skydd i polisfordonet utsattes de för en massiv attack med stenar.”⁴⁷

Traditionell media

Flertalet artiklar i den traditionella median visar på att problemet med BLM-demonstrationerna grundar sig i rådande Covid-19 pandemi, där yttrandefriheten ställs emot smittskyddslagstiftningen och att detta leder till motsägande myndigheter och olika ståndpunkter i samhället. Dikotomin oenighet/enighet kan utläsas i myndigheternas syn på demonstrationerna. Det framkommer i artiklar att olika myndigheter har olika perspektiv, oenigheten tydliggörs i frågan om det är yttrandefriheten eller smittminskningen som ska prioriteras.

Även dikotomin orättvis/rättvisa tyds i artiklarna där demonstranterna anser att smittskyddslagstiftningen ej borde stoppa demonstrationerna med argumentet; ”Under maj har vi sett hur vita svenskar njutit av ledigheten som arbete hemifrån inneburit och vistats i parker i stora grupper utan att polisen ingripit, sade Mohamed.”.⁴⁸ I detta argument framförs det en orättvisa i samhället som grundar sig i att smittskyddslagen ej ingriper där många människor samlas på en liten yta som till exempel parker och stränder. En annan demonstrant hävdar att

”Folk dör av rasism”⁴⁹ detta utlandet tolkar jag som att man upplever en orättvisa, där

46 Redaktionen Fria Tider. ”Polisen vill ge tillstånd till ny BLM-demonstration i Malmö Fria tider, juni 8, 2020

47 Simon Kristoffersson.” Polisernas vittnesmål från Black Lives Matter – ligister kastade stenar och urin””

Samhällsnytt, juli 7, 2020

48 Jens Littorin & Clas Svahn. ”Två personer gripna efter demonstration i Göteborg” Dagen Nyheter, juni 7, 2020

49 Ibid

21

regeringen inför lagar för att minska smittspridningen men inte infört något liknade för att utrota den strukturella rasismen i samhället.

Dikotomin farlig/ofarlig blir även ett aktuellt antagande i den traditionella medians skildring i sina artiklar. Exempelvis då man rapporterar om hur en överläkare utrycker sig angående demonstrationerna; ”häpnar över att så många människor samlas mitt under en pandemi.”⁵⁰ Han menar med detta uttalande att det är farligt att samlas i så stora grupper och att det kommer leda till effekt där fler kommer bli drabbade av Covid-19. I samma artikel framkommer det även en beskrivning av demonstranterna ”Hål i huvudet”⁵¹ detta leder till att man kategoriserar in demonstranterna som en grupp som är oansvariga.

Nyckelbegreppet i den traditionella median identifieras till hälsa genom antagandet att demonstrationerna är något som kan skada hälsan på den som deltar i demonstrationen men även i samhället som stort.

Vänstermedia

Hur det talas om BLM-demonstrationerna i de olika artiklarna i vänstertidningarna har visat på ett antagande att problem ligger i att det finns en strukturell rasism i det svenska samhället och hos polismyndigheten. I flera artiklar finns det ett antagande att det är samhället i stort som är rasistiskt, dikotomin individen/samhället synliggör detta antagande genom att man talar om att rasismen ligger i den svenska normen och att det är en del av vårt kulturarv. ”Det går inte att gå från rasbiologi till ett antirasistiskt samhälle utan att arbeta för det. Det går inte att bara sudda ut en historia som har definierat oss i så många hundra år.”.⁵² Citatet visar tydligt att det inte handlar om det finns rasistiska individer i samhället, utan att rasismen är en norm som är utspridd i alla samhällsarenor och har ett långt kulturellt arv i Sverige.

De nyckelbegrepp som identifieras i problemrepresentationen är rättvisa och social utsatthet, med hjälp av demonstrationerna vill man nå upprättelse. Detta anser jag representeras bra i citatet; ”Hon konstaterar att debatten emellanåt kommit att handla om rasismens existens, istället för konstruktiva frågor om hur vi hamnat där vi är och hur vi borde gå framåt.”.⁵³ Att

50 TT. ” Två gripna efter demonstration i Stockholm” Aftonbladet, juni 3, 2020

51 TT. ” Två gripna efter demonstration i Stockholm” Aftonbladet, juni 3, 2020

52 Hanna Strömbom. ”Efter Black lives matter-demonstrationen: Nu fortsätter kampen” ETC, juni 23, 2020

53 Ibid

22

samhällsdebatten diskuterar rasismens existens innebär att ignorera de upplevelser som framkommer i och med demonstrationerna, vittnen beskriver hur unga svarta människor blir ifrågasatta av polisen på grund av rasprofilering.

Dikotomin aggressiv/lugn är ett antagande som framkommer i vänstermedias rapportering av polisens agerande i och med BLM-demonstrationerna. Det rapporteras i artiklarna både när polisen använder våld mot demonstranterna och när polisen visar sitt stöd till demonstranterna.

I artiklarna framkommer det att våldet eskalerade i och med polisens aggressiva konfrontation med demonstranterna, ett vittne beskriver situationen med polisen; ”Det var en lugn demonstration fram tills att poliserna i de vita hjälmarna, kravallpolisen, kom.”.⁵⁴

7.3 Vilka effekter skapar representationen av problemet? (Q5)

Hur artiklarna framställer problemen angående BLM-demonstrationerna och vilka antaganden som dessa problemrepresentationer bygger på kommer leda till vissa effekter. Bacchi talar om tre olika effekter, den första är diskursiva effekter, vad har texten och problemrepresentationen för effekter för vad som kan sägas och tänkas. Den andra är subjektifieringseffekter vilka subjekt, sociala identiteter och relationer konstitueras i och med problemrepresentationen. Den sista är levda effekter, möjliga materiella konsekvenser av problemrepresentationen för människors liv.⁵⁵ Dessa effekter kommer redovisas nedan för vardera mediasfär.

Högermedia

I högermedians rapportering låg ett stort fokus på våldet och vandaliseringen i samband med BLM-demonstrationerna där, man var tydliga med att det var vänsteraktivister och invandrare som var delaktiga i dessa ordningsstörningar. Denna skildring av BLM-demonstrationerna leder således till att demonstranterna produceras till att bli kriminella individer och i slutändan hamnar fokus på den enskilde demonstranten. Dock leder denna skildring till att artiklarna ignorerar de bakomliggande orsakerna till varför individer väljer att delta i demonstrationerna, de bakomliggande orsakerna är förmodligen utanförskap och frustration som skapas i och med den strukturella rasism som finns i samhället. Högermedians rapportering om att de anser att polisen har varit för förstående till demonstrationerna och att de vill att polisen ska agera i

54 Karin Annebäck & Stina Berglund. ”Demonstranter: Därför protesterade vi trots restriktionerna” ETC, juni 4, 2020

55 Bacchi, Analysing policy: what’s the problem represented to be? s. 15 – 19

23

förbyggande syfte mot demonstranterna kan ge effekter som leder till att denna frustration stigmatiseras och känslan av utanförskap ökar. Här finns en stark koppling till kategorin kriminell som ställs emot den ”skötsamma medborgaren”. Att högermedian använder straffrättslig diskurs som begreppet kriminell kan upplevas som avskräckning och kan konstrueras till ”sanningar” eftersom begreppen är tungt laddade i samhället.

Det framkommer även i högermedians diskurs att våldet som upplevdes i samband med BLM- demonstrationerna var ett invandrarproblem som innebär att man lägger skulden på en särskild grupp i samhället. Att tala om våldet som ett invandrarproblem kan leda till subjektifieringseffekter där invandrare förknippas med våld inom ramen för diskursen. Detta antagande kan även leda till att man förknippar invandare med etnicitet, detta bidrar till effekter i hela samhällsdiskursen att människor med specifika etniciteter förknippas med våldet och på detta sett blir deras etnicitet sammankopplat med fördomar och diskrimineringar.

Högermedias diskurs bevisar även en stor pessimism emot stora samhällsviktiga aktörer där man kritiserar den traditionella median och polisen vilket kan leda till levande effekter. Att framföra problemet som kritik för att polisen ej stoppar demonstrationerna i förebyggande syfte kan leda till stora konsekvenser för samhällets yttrandefrihet och demonstrationsrätt. Effekterna kan bli att demonstrationstillstånd minskar eftersom polisen jobbar i förebyggande syfte i den mening att de ej tillåter demonstrationer som har tendenser att kunna bli våldsamma. Då tidigare forskning har visat att statliga myndigheter påverkas av vad som rapporteras om i media, är detta ett troligt scenario.⁵⁶

Traditionell media

Det som framkom ur analysen i fråga två är ett antagande om att problemet med BLM- demonstrationerna är att de skedde under Covid-19 pandemin, detta leder till att demonstrationerna anses vara olämpliga i ett smittskyddsperspektiv. Detta synliggörs i artiklarna som lyfter riskerna med att samla människor i stora grupper, att temat hälsa dominerar i artiklarna kan leda till diskursiva effekter vilket gör det svårt att prata om problemet ur ett annat perspektiv. Där till exempel andra aktuella teman i diskursen får mindre plats i artiklarna lyfts teman rasism och yttrandefrihet upp men är inte i närhet att vara lika dominant

56 Umamaheswar, “Policing and Racial (In)Justice in the Media: Newspaper Portrayals of the “Black Lives Matter” Movement”

24

som hälsa. Den traditionella medians problemrepresentation angående hälsa leder till att man skapar en kategori där människor som deltar i demonstrationerna är oansvariga i och med att de utgör en risk för samhället, följande citat visar detta; ”Har de hål i huvudet? De förstår väl att 50 personer snabbt blir tusen? De måste ha förstått vad de sätter i gång, säger han till Aftonbladet.”.⁵⁷ Uttalandet leder till subjektifieringseffekter, diskursen leder till att demonstranterna sätts i en skuldposition där samhället i stort blir ett offer för demonstranternas handlande, detta skapar ytterligare motsättningar i samhället. Det blir tydligt i kommentarsfälten i artiklarna hur man i övriga samhället skuldbelägger demonstranterna;

”Demonstrationerna som pågår världen över är en stor fet käftsmäll till alla de som krigar mot det osynliga viruset. När vi behöver sjukvården har personalen kapitulerat.”⁵⁸ och ”Dessa arrangörer gör ett val, de väljer att prioriterar denna fråga framför de enorma insatser som görs i samhället under COVID-19.”.⁵⁹

I den traditionella medians diskurs framkommer det även en oenighet mellan regeringen och olika myndigheter angående hur man ska hantera demonstrationerna. Regeringen och Folkhälsomyndigheten har en annorlunda bild av hur man ska hantera demonstrationerna jämfört med Polismyndigheten. Detta kan leda till levande effekter där medborgare blir osäkra på lagstiftningen, vilka regler det är som gäller under rådande situationer och en upplevd orättvisa kan skapas i samhället där man anser att olika samhällsgrupper får olika behandling av myndigheter.

Vänstermedia

De antaganden som tydliggjorde vänstermedias diskurs var att de framställde samhället som det problem som orsakat BLM-demonstrationerna, i och med den strukturella rasism som är utbredd i samhället. Genom att tala om rasism som ett samhällsproblem kan det leda till den diskursiva effekten att vi ej kan prata om det ur individuella aspekter. Denna diskussion kan leda till att individen ej ser sitt ansvar i frågan och då lägger över allt ansvar på politiker och myndigheter. I sin tur leder detta till att människor ej aktivt agerar för ett samhälle utan rasism vilket i sin tur leder till levande effekter där rasism ökar och samhället blir mer polariserat.

57 TT. ” Två gripna efter demonstration i Stockholm” Aftonbladet, juni 3, 2020

58 Ivan Solander & Clas Svahn. ”Demonstrationstillstånd beviljat i Göteborg” Dagen Nyheter, juni 5, 2020

59 Ibid

25

Även antagandet att poliskonfrontationer leder till mer våld kan skapa effekter i samhället.

Polisens rätt att bruka våld om situationen kräver det grundar sig i att de ska skydda samhället mot faror. Att kritisera polisen kan leda till att människor får en misstro emot polisen och statsmakten, som är avgörande för att skydda medborgare och samhället. Det kan samtidigt leda till att polisen utvecklas och agerar bättre i liknande situationer.

8. Sammanfattande diskussion och slutsatser

I detta avslutande kapitel kommer jag presentera de slutsatser som kunnat tas utifrån arbetet, detta kommer följas av en sammanfattande diskussion av hela studien. Uppsatsens syfte var att undersöka tre mediasfärer med olika ideologiska ställningstaganden och hur de framställde Black Lives Matter demonstrationerna i Sverige under sommaren 2020. Intresset var att se hur de olika tidningarna representerade problemen i samband med demonstrationerna och vilka effekter detta kunde leda till i samhället. Jag kommer presentera detta med utgångspunkt i frågeställningen.

Uppsatsens första frågeställning var: Hur framställs problemen i Black Lives Matter demonstrationerna i de olika tidningarna?

Det empiriska materialet i studien har visat att mediasfärerna har framfört skilda problemrepresentationer angående BLM-demonstrationerna. I högermedian talas det om hur Polismyndighetens hantering av demonstrationerna är bristfällig, med bakgrunden att man tillåter demonstrationerna trots att det tidigare visats att BLM demonstrationer uppviglat till upplopp samt våld. Det framkommer även kritik om hur den traditionella median har rapporterat om händelserna, där högermedian anser att de har glorifierat demonstrationerna. Vidare pekas invandrare och vänsterextremister ut som de som är våldsbejakande, därav framställs dessa grupper som ett problem. Framställningen av dessa problem vilar på vissa antaganden som skapade diskursen, i högermedias rapportering framkommer det att demonstranterna är

”kriminella”. Denna kategorisering av människor leder till högermedias pessimism emot demonstranternas förmåga att kunna genomföra en fredlig demonstration och där de istället anser att polisen borde agera i förebyggande syfte och ej tillåta dessa demonstratrationer.