7. Empirisk undersökning och resultat
7.3 Vilka effekter skapar representationen av problemet? (Q5)
Hur artiklarna framställer problemen angående BLM-demonstrationerna och vilka antaganden som dessa problemrepresentationer bygger på kommer leda till vissa effekter. Bacchi talar om tre olika effekter, den första är diskursiva effekter, vad har texten och problemrepresentationen för effekter för vad som kan sägas och tänkas. Den andra är subjektifieringseffekter vilka subjekt, sociala identiteter och relationer konstitueras i och med problemrepresentationen. Den sista är levda effekter, möjliga materiella konsekvenser av problemrepresentationen för människors liv.55 Dessa effekter kommer redovisas nedan för vardera mediasfär.
Högermedia
I högermedians rapportering låg ett stort fokus på våldet och vandaliseringen i samband med BLM-demonstrationerna där, man var tydliga med att det var vänsteraktivister och invandrare som var delaktiga i dessa ordningsstörningar. Denna skildring av BLM-demonstrationerna leder således till att demonstranterna produceras till att bli kriminella individer och i slutändan hamnar fokus på den enskilde demonstranten. Dock leder denna skildring till att artiklarna ignorerar de bakomliggande orsakerna till varför individer väljer att delta i demonstrationerna, de bakomliggande orsakerna är förmodligen utanförskap och frustration som skapas i och med den strukturella rasism som finns i samhället. Högermedians rapportering om att de anser att polisen har varit för förstående till demonstrationerna och att de vill att polisen ska agera i
54 Karin Annebäck & Stina Berglund. ”Demonstranter: Därför protesterade vi trots restriktionerna” ETC, juni 4, 2020
55 Bacchi, Analysing policy: what’s the problem represented to be? s. 15 – 19
23
förbyggande syfte mot demonstranterna kan ge effekter som leder till att denna frustration stigmatiseras och känslan av utanförskap ökar. Här finns en stark koppling till kategorin kriminell som ställs emot den ”skötsamma medborgaren”. Att högermedian använder straffrättslig diskurs som begreppet kriminell kan upplevas som avskräckning och kan konstrueras till ”sanningar” eftersom begreppen är tungt laddade i samhället.
Det framkommer även i högermedians diskurs att våldet som upplevdes i samband med BLM-demonstrationerna var ett invandrarproblem som innebär att man lägger skulden på en särskild grupp i samhället. Att tala om våldet som ett invandrarproblem kan leda till subjektifieringseffekter där invandrare förknippas med våld inom ramen för diskursen. Detta antagande kan även leda till att man förknippar invandare med etnicitet, detta bidrar till effekter i hela samhällsdiskursen att människor med specifika etniciteter förknippas med våldet och på detta sett blir deras etnicitet sammankopplat med fördomar och diskrimineringar.
Högermedias diskurs bevisar även en stor pessimism emot stora samhällsviktiga aktörer där man kritiserar den traditionella median och polisen vilket kan leda till levande effekter. Att framföra problemet som kritik för att polisen ej stoppar demonstrationerna i förebyggande syfte kan leda till stora konsekvenser för samhällets yttrandefrihet och demonstrationsrätt. Effekterna kan bli att demonstrationstillstånd minskar eftersom polisen jobbar i förebyggande syfte i den mening att de ej tillåter demonstrationer som har tendenser att kunna bli våldsamma. Då tidigare forskning har visat att statliga myndigheter påverkas av vad som rapporteras om i media, är detta ett troligt scenario.56
Traditionell media
Det som framkom ur analysen i fråga två är ett antagande om att problemet med BLM-demonstrationerna är att de skedde under Covid-19 pandemin, detta leder till att demonstrationerna anses vara olämpliga i ett smittskyddsperspektiv. Detta synliggörs i artiklarna som lyfter riskerna med att samla människor i stora grupper, att temat hälsa dominerar i artiklarna kan leda till diskursiva effekter vilket gör det svårt att prata om problemet ur ett annat perspektiv. Där till exempel andra aktuella teman i diskursen får mindre plats i artiklarna lyfts teman rasism och yttrandefrihet upp men är inte i närhet att vara lika dominant
56 Umamaheswar, “Policing and Racial (In)Justice in the Media: Newspaper Portrayals of the “Black Lives Matter” Movement”
24
som hälsa. Den traditionella medians problemrepresentation angående hälsa leder till att man skapar en kategori där människor som deltar i demonstrationerna är oansvariga i och med att de utgör en risk för samhället, följande citat visar detta; ”Har de hål i huvudet? De förstår väl att 50 personer snabbt blir tusen? De måste ha förstått vad de sätter i gång, säger han till Aftonbladet.”.57 Uttalandet leder till subjektifieringseffekter, diskursen leder till att demonstranterna sätts i en skuldposition där samhället i stort blir ett offer för demonstranternas handlande, detta skapar ytterligare motsättningar i samhället. Det blir tydligt i kommentarsfälten i artiklarna hur man i övriga samhället skuldbelägger demonstranterna;
”Demonstrationerna som pågår världen över är en stor fet käftsmäll till alla de som krigar mot det osynliga viruset. När vi behöver sjukvården har personalen kapitulerat.”58 och ”Dessa arrangörer gör ett val, de väljer att prioriterar denna fråga framför de enorma insatser som görs i samhället under COVID-19.”.59
I den traditionella medians diskurs framkommer det även en oenighet mellan regeringen och olika myndigheter angående hur man ska hantera demonstrationerna. Regeringen och Folkhälsomyndigheten har en annorlunda bild av hur man ska hantera demonstrationerna jämfört med Polismyndigheten. Detta kan leda till levande effekter där medborgare blir osäkra på lagstiftningen, vilka regler det är som gäller under rådande situationer och en upplevd orättvisa kan skapas i samhället där man anser att olika samhällsgrupper får olika behandling av myndigheter.
Vänstermedia
De antaganden som tydliggjorde vänstermedias diskurs var att de framställde samhället som det problem som orsakat BLM-demonstrationerna, i och med den strukturella rasism som är utbredd i samhället. Genom att tala om rasism som ett samhällsproblem kan det leda till den diskursiva effekten att vi ej kan prata om det ur individuella aspekter. Denna diskussion kan leda till att individen ej ser sitt ansvar i frågan och då lägger över allt ansvar på politiker och myndigheter. I sin tur leder detta till att människor ej aktivt agerar för ett samhälle utan rasism vilket i sin tur leder till levande effekter där rasism ökar och samhället blir mer polariserat.
57 TT. ” Två gripna efter demonstration i Stockholm” Aftonbladet, juni 3, 2020
58 Ivan Solander & Clas Svahn. ”Demonstrationstillstånd beviljat i Göteborg” Dagen Nyheter, juni 5, 2020
59 Ibid
25
Även antagandet att poliskonfrontationer leder till mer våld kan skapa effekter i samhället.
Polisens rätt att bruka våld om situationen kräver det grundar sig i att de ska skydda samhället mot faror. Att kritisera polisen kan leda till att människor får en misstro emot polisen och statsmakten, som är avgörande för att skydda medborgare och samhället. Det kan samtidigt leda till att polisen utvecklas och agerar bättre i liknande situationer.