Forskning på hur den svenska Black Lives Matter rörelsen framställs i media är bristfällig, därav hoppas jag denna studie kan utöka forskningsområdet ur ett svenskt perspektiv. Eftersom det är brist på svensk forskning inom detta ämne kommer jag att fokusera på studier från USA, där forskning angående hur BLM-rörelsen framställts i media har studerats intensivt. Därav kommer jag inleda med att presentera två forskningsartiklar som studerat hur media framställt BLM-rörelsen. Därefter kommer jag presentera en forskningsartikel som visar hur tidningar fungerar som en opinion- och agendasättare i samhället. Avslutningsvis kommer jag inkludera en forskningsstudie angående yttrandefrihet i det svenska samhället.
6
Rachel Mourão, Danielle Kilgo och George Sylvie undersöker i sin studie; “Framing Ferguson: The interplay of advocacy and journalistic frames in local and national newspaper coverage of Michael Brown”, fem stycken amerikanska tidningar och hur de framställde BLM-demonstrationerna som följde efter att Michael Brown hade skjutits till döds av en polis. I denna studie utgick man från protestparadigmet. Med protestparadigmet menar man hur media framställer demonstrationer: paradigmet bygger på en stor mängd forskning som sett att media följer en mall för hur man rapportera om demonstrationer. Detta begrepp beskrivs djupare i kapitlet 4.2 Protestparadigmet. Den slutsats man presenterar i Mourãos studie är att media väljer att rapportera olika perspektiv beroende på var i händelsens tidsram man befann sig. Studien visar att media fokuserade på att rapportera om det våld som skedde inledningsvis för att sedan stegvis övergå till att även rapportera om de krav och problem som demonstranterna ville lyfta.
Trots detta visar studien att det var våldet som fick mest uppmärksamhet i mediernas bevakning av händelsen och att detta lett till konsekvenser för demonstranterna. Denna typ av mediebevakning kan leda till att poliser i framtida demonstrationer använder våld i förebyggande syfte och kan även leda till en avskräckning för demonstranter att yttra sin åsikt.
Ett annat intressant fynd i denna studie var medias förmåga att bilda opinion och det lyckades man göra men i den binära frågan ”svart/vit”. Detta är ett tydligt tecken på att man försöker förenkla det komplexa problem som BLM-rörelsen försöker lyfta som strukturell rasism och förtryck men även ekonomiska ojämlikheter.10 Denna studie visar att det är bra att undersöka medierapporteringen angående BLM-rörelsen i Sverige över en längre period eftersom tidningar har en tendens att flytta fokus under händelseförloppet. Hur medierna rapporterar om demonstrationerna har stor påverkan på hur händelseförloppet kommer att utvecklas.
Janani Umamaheswar skriver i sin studie “Policing and Racial (In)Justice in the Media:
Newspaper Portrayals of the “Black Lives Matter” Movement” om hur BLM-demonstrationerna skildras i de ledande tidningarna i USA. En av slutsatserna som dras i denna studie är varför BLM-rörelsen har framställts negativt i media kan förklaras av ”offentlig olägenhet”-paradigmet som är nära sammankopplat med protestparadigmet. Med detta menas att den dominerande politiska ideologin som i USA är konservativt, påverkar hur media rapporterar om BLM-rörelsen som är en liberal demonstration. Denna studie visar att den finns ett starkt samband mellan media och staten där staten definieras som polisen i detta fall. Media
10 Rachel R. Mourão, Danielle K Kilgo, George Sylvie. “Framing Ferguson: The interplay of advocacy and journalistic frames in local and national newspaper coverage of Michael Brown”, SAGE journals 22, no. 2 (2021)
7
väljer att rapportera om BLM-demonstrationerna som ett ifrågasättande mot polisen och i och med detta väljer man även att framställa demonstranterna som opatriotiska och besvärande mot samhället. Detta kan ställas i kontrast till hur den konservativa ”Tea Party-rörelsen”
framställdes i media som något positivt och organisationen säger själv att media hjälpt till att grunda rörelsen på en bred front så att den blev accepterad av en stor mängd människor.11 Jag anser att denna forskning är relevant att inkludera i min studie, då Sverige bedriver en mer liberal ideologisk politik än USA gör. Det är därför intressant att fråga sig om BLM-rörelsen framställas ur ett lika negativt perspektiv i Sverige som i USA eller om framställningen i media avgörs av vilken ideologisk inställning tidningen besitter.
Dessa två artiklar anser jag representera tydligt hur BLM-rörelsen har gestaltats i media. Båda artiklarna utgår från ett amerikanskt perspektiv där man använder sig av protestparadigmet och båda studierna kommer till slutsatsen att media tydligt följer de ramar som finns i protestparadigmet och upplever detta som problematiskt eftersom BLM-demonstrationerna framställs framförallt ur ett negativt perspektiv i media.
I rapporten ”Mediernas Vi och Dom, Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen” bedriver de en diskussion angående mediernas makt i samhället. Det som framkommer från detta är att medier har den rollen i samhället att de kan klassificera vad som är viktigt i samhället, detta leder till att media får en position i samhället där de blir den viktigaste källan för kunskap i sammanhang som individen inte är bekant med. Det framkommer även att journalisters makt har ökat i samhället i och med att tidningar rör sig allt längre ifrån politisk bundenhet. Därmed har politiker fått mindre makt angående vad som ska skrivas i media och detta ansvar har istället hamnat på journalisterna. Detta har skapat begreppet medialisering, som syftar till att politiker och andra aktörer anpassar sig till mediernas krav för att kunna bli publicerade. Journalisterna kan även direkt påverka vad som ska publiceras, detta genom att välja vilka individer som ska få delta i intervjuer och vilka utsagor man väljer att publicera.12 Detta leder till att journalistiken tappar sitt granskande perspektiv och politiker utnyttjar situationen för att sprida sin ideologiska ställning utan att bli kritiserad av media.
Därav är det av hög vikt att forskning granskar medias nyhetsrapportering eftersom de är en av
11 Janani Umamaheswar, “Policing and Racial (In)Justice in the Media: Newspaper Portrayals of the “Black Lives Matter” Movement” Civic Sociology 1 no. 1 (mars 2020)
12 Leonor Camauër & Stig Arne Nohrstedt, ”Mediernas Vi och Dom Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen” (Rapport, Satsens offentliga utredning, 2006). S. 10 - 11
8
de viktigaste aktörerna i samhället för att bilda opinion samt bestämma dagordningar i samhällets diskurs.
Efter att har fördjupat mig inom yttrandefrihetsforskning, har jag insett det enorma utbudet angående vad begreppet innehar för betydelse. Framgångsrika filosofer såsom Dahl, Locke och Voltaire har beskrivit yttrandefrihet under århundraden i relation till demokrati och hur kommunikationen mellan befolkningen och staten ska behandlas. Jag har valt Ulf Petäjäs studie från 2006 ”Varför yttrandefrihet” eftersom den utgår från en svensk kontext samt att den kan visa den moderna kontexten av begreppet yttrandefrihet. Petäjäs bedriver forskning angående varför yttrandefrihet är värdefullt, han anser för att kunna diskutera vart gränsen för yttrandefrihet går behöver man först vara säker på varför den är värdefull. I denna studie granskar Petäjäs de fem teoretiska dominerade yttrandefrihetsargumenten och dess betydelse utifrån en demokratisk idétradition. I hans resultat framgår det att argumenten rättfärdigar yttrandefrihet ur två perspektiv, det kollektiva goda som grundar sig i konsekventialism, samhällsorientering samt fokus på mottagaren. Det andra perspektivet kallar han för individuell rättighet som består av icke-konsekventialism, individorientering samt fokus på användaren.
Petäjäs menar att de teoretiska yttrandefrihetsargumenten framhäver att yttrandefrihet är värdefullt eftersom de skapar en förmåga till en kommunikationsprocess som är pålitlig och att detta är en grundpelare för demokrati.13