7. Empirisk undersökning och resultat
7.2 Vilka antaganden ligger bakom denna problemrepresentation? (Q2)
I fråga två inom WPR-ansatsen undersöker jag texten och problemrepresentationens underliggande premisser. Vilka antaganden har texten baserats på? Vad behöver vara sant för att texten och problemrepresentationen ska anses rimlig? I denna analys använder jag de analytiska verktygen, dikotomier, nyckelbegrepp och kategorier.41 För att tydliggöra de analytiska verktygen kommer dessa markeras i kursiv/fetstil i detta avsnitt.
Högermedia
Det som identifieras återkommande i artiklar ur högermedian är att BLM-demonstrationerna är en vänsteraktivistisk rörelse som utövar våld och vandalisering. Detta leder till att deras problemrepresentation som är att de anser att yttrandefrihet skyddar olika grupper beroende på deras ideologiska ställning. Detta synliggörs med antaganden som dikotomin höger/vänster och svensk/invandrare. Tidningsartiklarna uttrycker till exempel att demonstranterna är ”tredje världen-invandrare” och ”invandrarmobbar”.42 Höger/vänster dikotomin tydliggörs i nyhetsartiklarna genom hur man rapportera om att hur demonstranterna skanderarar ”Fuck SD”
och andra vanliga vänsterslagord som ”inga rasister på våra gator”.43 Samtidigt som man rapporter om att det är invandrare som genomför våldet och vandaliseringen. Man rapporterar även om att det framförallt är vita kvinnor som samlas vid demonstrationerna.44 Detta tydliggör dikotomin höger/vänster eftersom högermedia ofta framställer vänstern som just kvinnor.45
40 Green, Axel. "Den knäböjande polisen utreds internt” Arbetaren, juni 12, 2020
41 Bacchi, Analysing policy: what’s the problem represented to be?, s. 6 – 9
42 Redaktionen Fria Tider. ” Våldsamt invandrarkaos i Göteborg: BLM-kravaller mot polisen” Fria tider, juni 7, 2020
43 Redaktionen Samhällsnytt. ”Black Lives Matter skanderar: ”Fuck SD!”” Samhällsnytt, juni 3, 2020
44 Redaktionen Samhällsnytt. "Polisen upplöste olaglig Black Lives Matter-demonstration i Stockholm”
Samhällsnytt, juni 3,2020
45Riks, Varför röstar kvinnor vänster? | Sörman & Tina [Video]. Youtube, november 3, 2021 https://www.youtube.com/watch?v=j7BVmp3p1lo, hämtad 2021-12-15
20
Nyckelbegreppet pessimism identifieras genom antagandet att demonstranterna ej är kapabla att genomföra en fredlig demonstration och därav borde polisen förbjuda demonstrationerna i förbyggande syfte. Detta exemplifieras med citatet: ”Redan dagen efter de våldsamma BLM-kravallerna i Göteborg vill nu polisen ge nytt tillstånd till ytterligare en så kallad demonstration i Malmö.”.46 Nyckelbegreppet pessimism är ett abstrakt begrepp som olika människor kan värdera olika, men som har en stark koppling till hur man kategoriserar demonstranterna in i kategorin Kriminell. Artiklarna tydliggör det genom deras beskrivning av demonstrationerna:
”Det framgår att de två poliskollegorna och en fotograf attackerades med urin och tvingades fly från platsen. När de sökt skydd i polisfordonet utsattes de för en massiv attack med stenar.”47
Traditionell media
Flertalet artiklar i den traditionella median visar på att problemet med BLM-demonstrationerna grundar sig i rådande Covid-19 pandemi, där yttrandefriheten ställs emot smittskyddslagstiftningen och att detta leder till motsägande myndigheter och olika ståndpunkter i samhället. Dikotomin oenighet/enighet kan utläsas i myndigheternas syn på demonstrationerna. Det framkommer i artiklar att olika myndigheter har olika perspektiv, oenigheten tydliggörs i frågan om det är yttrandefriheten eller smittminskningen som ska prioriteras.
Även dikotomin orättvis/rättvisa tyds i artiklarna där demonstranterna anser att smittskyddslagstiftningen ej borde stoppa demonstrationerna med argumentet; ”Under maj har vi sett hur vita svenskar njutit av ledigheten som arbete hemifrån inneburit och vistats i parker i stora grupper utan att polisen ingripit, sade Mohamed.”.48 I detta argument framförs det en orättvisa i samhället som grundar sig i att smittskyddslagen ej ingriper där många människor samlas på en liten yta som till exempel parker och stränder. En annan demonstrant hävdar att
”Folk dör av rasism”49 detta utlandet tolkar jag som att man upplever en orättvisa, där
46 Redaktionen Fria Tider. ”Polisen vill ge tillstånd till ny BLM-demonstration i Malmö Fria tider, juni 8, 2020
47 Simon Kristoffersson.” Polisernas vittnesmål från Black Lives Matter – ligister kastade stenar och urin””
Samhällsnytt, juli 7, 2020
48 Jens Littorin & Clas Svahn. ”Två personer gripna efter demonstration i Göteborg” Dagen Nyheter, juni 7, 2020
49 Ibid
21
regeringen inför lagar för att minska smittspridningen men inte infört något liknade för att utrota den strukturella rasismen i samhället.
Dikotomin farlig/ofarlig blir även ett aktuellt antagande i den traditionella medians skildring i sina artiklar. Exempelvis då man rapporterar om hur en överläkare utrycker sig angående demonstrationerna; ”häpnar över att så många människor samlas mitt under en pandemi.”50 Han menar med detta uttalande att det är farligt att samlas i så stora grupper och att det kommer leda till effekt där fler kommer bli drabbade av Covid-19. I samma artikel framkommer det även en beskrivning av demonstranterna ”Hål i huvudet”51 detta leder till att man kategoriserar in demonstranterna som en grupp som är oansvariga.
Nyckelbegreppet i den traditionella median identifieras till hälsa genom antagandet att demonstrationerna är något som kan skada hälsan på den som deltar i demonstrationen men även i samhället som stort.
Vänstermedia
Hur det talas om BLM-demonstrationerna i de olika artiklarna i vänstertidningarna har visat på ett antagande att problem ligger i att det finns en strukturell rasism i det svenska samhället och hos polismyndigheten. I flera artiklar finns det ett antagande att det är samhället i stort som är rasistiskt, dikotomin individen/samhället synliggör detta antagande genom att man talar om att rasismen ligger i den svenska normen och att det är en del av vårt kulturarv. ”Det går inte att gå från rasbiologi till ett antirasistiskt samhälle utan att arbeta för det. Det går inte att bara sudda ut en historia som har definierat oss i så många hundra år.”.52 Citatet visar tydligt att det inte handlar om det finns rasistiska individer i samhället, utan att rasismen är en norm som är utspridd i alla samhällsarenor och har ett långt kulturellt arv i Sverige.
De nyckelbegrepp som identifieras i problemrepresentationen är rättvisa och social utsatthet, med hjälp av demonstrationerna vill man nå upprättelse. Detta anser jag representeras bra i citatet; ”Hon konstaterar att debatten emellanåt kommit att handla om rasismens existens, istället för konstruktiva frågor om hur vi hamnat där vi är och hur vi borde gå framåt.”.53 Att
50 TT. ” Två gripna efter demonstration i Stockholm” Aftonbladet, juni 3, 2020
51 TT. ” Två gripna efter demonstration i Stockholm” Aftonbladet, juni 3, 2020
52 Hanna Strömbom. ”Efter Black lives matter-demonstrationen: Nu fortsätter kampen” ETC, juni 23, 2020
53 Ibid
22
samhällsdebatten diskuterar rasismens existens innebär att ignorera de upplevelser som framkommer i och med demonstrationerna, vittnen beskriver hur unga svarta människor blir ifrågasatta av polisen på grund av rasprofilering.
Dikotomin aggressiv/lugn är ett antagande som framkommer i vänstermedias rapportering av polisens agerande i och med BLM-demonstrationerna. Det rapporteras i artiklarna både när polisen använder våld mot demonstranterna och när polisen visar sitt stöd till demonstranterna.
I artiklarna framkommer det att våldet eskalerade i och med polisens aggressiva konfrontation med demonstranterna, ett vittne beskriver situationen med polisen; ”Det var en lugn demonstration fram tills att poliserna i de vita hjälmarna, kravallpolisen, kom.”.54