HUR SKA FEED-BACK GES?

Feed-back bör fokuseras på observationer, dvs vad vi faktiskt ser och hör, och inte på våra tolkningar eller slutsatser av vad vi iakttagit. Om vi för-medlar tolkningar eller slutsatser bör detta klart framgå.

Feed-back bör vara utformad som en beskrivning, inte en bedömning. En bedömning innebär värdering i termer av t.ex. bra eller dålig, rätt eller fel, och den har sin utgångspunkt i ett personligt värdesystem. En beskrivning representerar en mer neutral rapport.

Feed-back bör ges i termer av ”mer eller mindre” snarare än ”antingen – eller”. Mer eller mindre-terminologin antyder continuum och betonar kvan-titet. Antingen-eller-terminologin betonar i högre grad kvalitet som t.ex. bra eller dåligt.

Feed-back bör ses som ett utbyte av idéer mer än en rådgivning. När vi ger råd innebär det att vi talar om för mottagaren hur han ska använda sig av en viss information. På detta sätt begränsar vi hans/hennes frihet att själv be-stämma vilken som är den bästa handlingsstrategin vid ett visst tillfälle.

Fokusera feed-back på utforskning av olika alternativ snarare än på färdiga lösningar. Ju mer vi kan rikta uppmärksamhet på olika vägar och medel för att nå ett visst mål, desto fler möjligheter kan vi se.

Den som tar emot feed-back bör försöka omformulera feed-backen för att ta reda på om han/hon uppfattat den rätt. Det som uppfattas är ofta inte vad som avsågs. Oavsett intentionerna upplevs feed-back ofta skrämmande och kan lätt misstolkas.

Förmåga att ge och ta emot feed-back kan utvecklas genom att vi noga uppmärksammar hur feed-backen tas emot, verbalt och icke-verbalt. Att tolka mottgarens reaktion genom att be om feed-back kan också ge oss hjälp att utveckla vår förmåga.

1996 01 01 A-K Adlerton

Utdrag ur utbildningsprogram 2002 Bilaga 2

Riktlinjer och mål

Inledande bestämmelser för utbildning inom högskolan

Universitetens och högskolornas verksamheter regleras i Högskolelagen (SFS 1992:1434 med senast införda ändring 2001:1288) och Högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senast införda ändring 2001:972).

Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande inledande bestämmelser för utbildning inom högskolan. Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(Ur 1 kap. 9 § Högskolelagen).

(…)

Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § Högskolelagen)

För att erhålla sjukgymnastexamen skall studenten ha

- förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att kunna arbeta självstän-digt som sjukgymnast,

- tillägnat sig kunskaper och färdigheter i sjukgymnastiska behandlingsmetoder och kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet,

- utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,

- förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete.

Mål för att erhålla sjukgymnastexamen vid Lunds universitet

Mål för sjukgymnastutbildningen vid Lunds Universitet är att studenterna skall ha för-måga att:

• arbeta utifrån en helhetssyn där hänsyn tas till hur individens fysiska, psykiska, kultu-rella, sociala miljö- och samhällsförhållanden påverkar varandra och deras konsekven-ser för människans hälsa och livsfunktioner,

• förklara sjukgymnastiska teorier och rörelsebegrepp,

• aktivt söka kunskap, lösa problem, samarbeta, kommunicera på ett pedagogiskt sätt samt ge och ta feedback,

• utföra en sjukgymnastisk undersökning, analysera, bedöma, värdera och dokumentera undersökningsfynd,

• bedöma, utvärdera, följa upp och dokumentera sjukgymnastiska insatser och sjukgymnastiska rehabiliteringsåtgärder,

• föreslå målsättning för sjukgymnastiska insatser och rehabilitering på kort och lång sikt,

• genomföra evidensbaserade sjukgymnastiska insatser och rehabiliteringsåtgärder,

• tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt som förberedelse för utvecklings- och forskningsarbete inom sjukgymnastik,

• prova ut och förskriva medicintekniska produkter som hjälpmedel samt använda och ansvara för den sjukgymnastiska utrustningen,

• utveckla den professionella rollen, planera arbetet, arbeta i team, leda underställd personal och samverka med företrädare för andra yrken, närstående, intresseorganisa-tioner och samhällsorgan,

• informera, handleda och undervisa patient och närstående samt andra personalgrupper,

• bedriva arbetet på ett kostnadsmedvetet sätt,

• verka i ett internationellt perspektiv,

• tillämpa informations- och kommunikationsteknologi som krävs i yrkesverksamheten.

Intervjuguide Bilaga 3

Kika först på dina svar i enkäten.

Vad hade du för tankegångar då du svarade? Hur ser du på det nu? Hur är din upplevelse?

Om svaren är ”negativa” –

Hur skulle det se ut för att du skulle svarat mer positivt? Vad skulle behöva förändras?

Information till studenterna om studiens upplägg Bilaga 4

Kära, färska T3:a,

Jag skulle vilja be dig att, så här långt i utbildningen, bidra med dina åsikter och erfarenheter av PBL och basgruppsarbete och att vara med på en utvär-dering/kartläggning.

Det är viktigt att utvärdera/fundera över om, och i sådana fall hur, arbetet i basgrupp kompletterar övriga undervisningsformer för att uppnå de kompe-tensmål som finns representerade här på sjukgymnastutbildningen.

Den här utvärderingen/kartläggningen består av två steg. Den första delen utgörs av en enkät som du fyller i konfidentiellt. Det innebär att du hittar på ett kodnamn som bara du kan spåra. Detta steg går av stapeln imorgon på den schemalagda lunchtiden.

De ifyllda enkäterna grupperas sedan utifrån likheter och skillnader. I slutet av termin 3 kommer jag vid ett informationstillfälle att ange kodnamn som representerar de grupper som kunnat urskiljas. Därför kanske ditt kodnamn nämns. Tycker du att det är OK för dig att bli intervjuad om hur du ser på dessa frågor vid detta senare tillfälle, ger du dig till känna och tar kontakt med mig. Intervjun utgör alltså steg två.

Det är helt frivilligt att delta och vill du inte, är det inget som kommer att vändas emot dig. Undersökningen ligger utanför dina ordinarie studieupp-gifter och det är jag som tagit initiativ till det hela. Självklart blir informa-tionen mer intressant och mer användbar om alla är med från start. Det som också är viktigt är att du vågar beskriva det du tycker och inte censurerar eller anpassar information till det som man kan tro är politiskt korrekt, men min uppfattning är att detta inte är något problem eftersom ni har stor integ-ritet och är självständiga.

Med hopp om din goda vilja, Hälsningar

Intervjuinformation Bilaga 5

Hallåsan!!

Som ni kanske minns så hade ni vänligheten att fylla i en enkät andra dagen denna termin. Det hela handlade om hur ni såg på basgruppsarbete utifrån vissa frågor. Fortsättningen på det hela, steg två, var som ni fick veta redan då, en intervju av de som representerar de olika grupper (utifrån likheter och skillnader), som kunnat urskiljas.

Summa sumarum – jag undrar om följande personer (som döljer sig bakom kodnamnen) kan tänka sig att ta kontakt med mig och ställa upp på en intervju (belöningen får vi komma överens om…): Dr Mowgli Asso Toshi Gurka Martina 4897

Intervjun tar kanske en lunch eller så i anspråk och vi träffas där det är smidigast för er.

Jag uppskattar VERKLIGEN om ni kan hjälpa mig med detta! Hälsningar

Jeannette

mail jeannette@unge.com

Underlag till studenterna före intervjun Bilaga 6

De frågor du svarade skriftligt på var:

”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp befrämjat ditt lärande?”

”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp har utvecklat din förmåga att arbeta i grupp?”

”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp har hjälpt till att utveckla din för-måga att se din förför-måga att reflektera över ditt sätt att fungera? ” (i olika si-tuationer, handlar om självkännedom)

”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp påverkat din förmåga att ge kon-struktiv feed-back?”

Kika först på dina svar i enkäten.

Vad hade du för tankegångar då du svarade?

Hur ser du på dessa frågor nu? Hur är din upplevelse?

Om svaren är ”negativa” –

Hur skulle det se ut för att du skulle svarat mer positivt? Vad skulle behöva förändras?

Efterlysning 1 Bilaga 7

”GURKJAKT”

HJÄLP!!

Undrar bara en sista gång om följande hemliga personer kan tänka sig att jag får prata en stund med er (ca 30-40 minuter).

Asso Toshi Gurka

Jag uppskattar VERKLIGEN om ni kan hjälpa mig med detta!

Hälsningar Jeannette

mail jeannette@unge.com

Efterlysning 2 Bilaga 8