I diskussionen kommer resultat från pilotstudien och denna studie att vävas ihop om det tillför/förstärker/nyanserar informationen.
6.1.1 Rangordningssvaren
En sammanställning av enkätens rangordningssvar visar följande:
När det gäller frågan kring lärande anser majoriteten av studenterna att bas-gruppsarbetet befrämjat deras lärande och knappt en fjärdedel att det gjort det i mycket stor utsträckning (se tabell 6.1).
Studenterna är övervägande positiva när det handlar om att basgruppsarbetet skulle ha utvecklat förmågan att arbeta i grupp. Knappt en femtedel av dem är mycket positiva.
Något större spridning i skalan ger frågan om basgruppsarbetet hjälpt till att utveckla förmågan att reflektera över ens sätt att fungera, men den absoluta majoriteten uppfattar det så.
Däremot har basgruppsarbetet inte utvecklat förmågan att kunna ge kon-struktiv feedback enligt fler än hälften av studenterna.
Tabell 6.1 Fördelning av rangordningssvar på fyra enkätfrågorna från i oer-hört stor utsträckning (4) till inte alls (1).
Rangordning/fråga 4 3 2 1
Fråga 1 (n=31) ”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp befrämjat ditt lärande?”
7 21 3 - Fråga 2 (n=32) ”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp har
utvecklat din förmåga att arbeta i grupp?”
6 16 7 1 Fråga 3 (n=33) ”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp har hjälpt
till att utvecklat din förmåga att reflektera över ditt sätt att fungera?”
7 19 4 3
Fråga 4 (n=33) ”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp utvecklat din förmåga att ge konstruktiv feed-back?”
Om de individuella svaren hålls ”intakta” och den dikotomiserade indelning används (se 5.7) så har åtta studenter svarat positivt på alla frågor respektive två negativt.
Paras de två första frågorna ihop (lärande och förmåga att arbeta i grupp) så har 21 studenter svarat positivt respektive två negativt.
Kombinationen av fråga 1 och 3 (lärande och reflektion) ger 22 studenter som svarat positivt respektive två negativt.
Vid en sammanslagning av fråga 3 och 4 (reflektion och feedback) har 11 studenter svarat positivt respektive sex negativt.
Slutligen kombinationen av fråga 2 och 4 (förmåga att arbeta i grupp och feedback) innebär att åtta studenter svarat positivt och fyra negativt.
En grov indelning ger vid handen tre grupper; de som enbart svarat positivt, de som enbart svarat negativt och en tredje grupp med blandade svar.
Motiveringar/kommentarer till rangordningssvaren
Papperslapparna med respektive students motivering av respektive svar re-sulterade i följande grupperingar:
6.1.2 ”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp befrämjat ditt lärande?”
Som tidigare nämnts var alltså svaren till absolut övervägande del positiva. En stor grupp (26 studenter) beskriver dessutom olika skäl till att basgrup-pen befrämjat lärandet (inom parentes anges antal studenter som anger skä-let, varje student kan ange flera):
- diskussionsmöjlighet/bekräftelsemöjlighet (9)
- man delger olika perspektiv och får kunskap av varandra (8) - gruppdynamiken ger aktivitet (6)
- arbetet utgår från patientfall (5) - att kunskap söks aktivt (5)
- kunnat styra mot sina inlärningsbehov (4)
- fördelarna med den lilla gruppen jämfört med helkurs (4) - diskussioner gör att man minns (3)
- kombinationen av basgrupp, färdighet och föreläsningar (3) - nya kunskapskällor dyker upp (2)
- vågar diskutera (2)
- fått lära sig att lyssna (1)
- sammansättningen av basgruppen (1) - att andras frågor stimulerar (1)
- fått se filmer (1)
- tillfällen till förklaringar finns (1) - lär sig söka information (1) - kalibreringsmöjlighet (1) - repetition (1)
- koppling till verkligheten (1) - får andra vinklingar (1)
- tar större ansvar för sitt lärande (1) Exempel på svar i gruppen:
Det hjälper mig eftersom jag känner ett ansvar inför mina basgruppskollegor att ta reda på information. Därmed blir jag pushad till att läsa och då lär jag mig. Plus att vi repeterar det vi läst, vilket för mig är väldigt bra för mitt lä-rande. Dessutom får jag reda på information och källor som jag inte tidigare visste om.
Några studenter i denna stora grupp nämnde också svårigheter t ex upplevel-sen av tidsslöseri att leta litteratur, att alla läser samma litteratur, och att inte veta vad man skall lära sig och i samma anda, oro för om man täckt in allt det viktiga samt att metoden fungerar bättre i samband med vissa ämnen än andra. Två studenter vill ha tillgång till lärarhandledningarna.
En subgrupp till denna stora positiva grupp (nio studenter), lyfter fram hand-ledarens betydelse dels som garant och dels som påverkansfaktor. Flera nämnde att handledaren inte sällan hjälper till för mycket. Några enstaka studenter har dessutom praktiska förslag på uppläggningen av arbete t ex tidsdisponering.
Exempel på svar i gruppen:
Jag tror att arbetet har sett ganska olika ut i de olika grupperna beroende på vilken lärare man haft.
En annan grupp på tre studenter, uppskattar inte helt PBL eller tillämp-ningen av den och efterlyser tydligare ramar och annorlunda undervisnings-struktur. Gruppen har förslag på konkreta förändringar och vill t ex ha litte-raturhänvisningar, ”småduggor”, checklistor och tillgång till lärarhandled-ning.
Exempel på svar i gruppen:
Man vet inte hur mycket och vad som man bör kunna. Det är för mycket vil-ket lätt leder till att det blir ingenting som fastnar. Sedan tycker jag att man bör ha haft en liten föreläsning och hunnit sätta dig in i ämnet innan bas-gruppen för att undvika ta-reda-på-frågor som man får med sig på föreläs-ningen.
Ytterligare en liten grupp på två studenter anser att basgruppen oftast är to-talt meningslös.
Exempel på svar i gruppen:
Ofta tycker jag också att det slaviska följandet av de sju stegen mer håller tillbaka det konstruktiva tänkandet, än främjar det.
Handledaren nämns i åtta av de 33 möjliga motiveringarna på fråga 1.
Kryssmarkeringarna visar sig överensstämma med den dikotomiserade ska-lan i alla utom ett fall, som gäller gruppen som efterlyser ramar. Studenten hade svarat positivt.
6.1.3 ”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp har utvecklat din för-måga att arbeta i grupp?”
Här urskiljdes fyra grupper.
Den första gruppen (åtta studenter) ansåg sig vara vana vid att arbeta i grupp och formulerade allmänna klokskaper. En student har en konkret fundering och önskar en ”avsiktsförklaring” från handledaren i början av terminen. Där han/hon förklarar sitt sätt att se på basgruppsarbete och sin roll. I något enstaka fall fanns en koppling till personlig utveckling. Blandade kryssvar. Exempel på svar i gruppen:
Jag har arbetat mycket i grupper tidigare, men ju mer man arbetar i grupp så utvecklar man sin förmåga att samspela med andra.
Den andra gruppen (sex studenter) beskriver att förmågan att arbeta i grupp hade utvecklats av ett flertal skäl av framför allt ”extern” karaktär t ex:
- gruppdiskussioner (3) - rollerna (2)
- gruppsammansättning (1)
Två studenter lyfter fram att de blivit mer lyhörda. Enbart positiva kryssvar. Exempel på svar i gruppen:
Själva arbetet att leta reda på fakta gör man ju själv. Men jag tror jag har lärt mig mycket genom diskussionerna i gruppen och när man ska försöka enas om inlärningsmålen.
Den tredje gruppen (15 studenter) beskriver också att förmågan att arbeta i grupp har utvecklats, men beskriver en förändring av sitt sätt att tänka eller agera – en mer introvert riktning. Enstaka negativa kryssvar.
- lyssna på andra (5) - få/ge feedback (5)
- våga fråga/säga vad tänker (vara sig själv/trygg) (5) - ta mer/mindre plats i gruppen (4)
- att sättas i en grupp man ej valt (flera under utbildningen) (4) - träna kommunikation (2)
Exempel på svar i gruppen:
Man lär sig lyssna på andra och uttrycka sig själv så att andra förstår och även framför sin egen åsikt.
Den fjärde gruppen (fyra studenter) upplever inget fungerande grupparbete. Enbart negativa kryssvar.
Exempel på svar i gruppen:
Har utvecklats väldigt lite då vi inte haft något egentligt arbete i grupp.
6.1.4 ”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp har hjälpt till att ut-veckla din förmåga att reflektera över ditt sätt att fungera? ” (i olika si-tuationer, handlar om självkännedom)
På denna fråga kunde sex grupper urskiljas. En student har inte givit någon motivering.
Den första gruppens (fem studenter) kommentarer framstår för mig som ”politiskt korrekta” utan några djupare motiveringar. Kryssmarkeringarna
Exempel på svar i gruppen:
Det här är nyttigt att fundera över. Frågan borde man ställa sig då och då, annars är det inget jag reflekterar över.
Den andra gruppen (nio studenter) beskrev upptäckter och funderingar och gav konkreta exempel på beteenden/situationer där minsta gemensamma nämnaren är interaktion med övriga gruppmedlemmar t ex reaktioner i dis-kussioner, konflikträdsla, att våga mer osv. Kryssmarkeringarna var både positiva och negativa.
Exempel på svar i gruppen:
Jag har funderat rätt så mycket på hur och varför min reaktion har blivit så olika på olika möten och mot olika basgruppsmedlemmar. Känns utveck-lande. Jag reflekterar också på om jag är en ta person eller ge plats-person.
En subgrupp (sex studenter) till denna, beskrev också upptäckter och fun-deringar och gav konkreta exempel på beteenden/situationer utifrån framför allt begreppet roll. Endast positiva kryssmakeringar.
Exempel på svar i gruppen:
Jag har upptäckt sidor av mig själv som jag inte riktigt känner igen och jag har inte riktigt trivts i rollen jag har intagit/blivit tilldelad. Jag har inte vetat riktigt hur jag ska hantera situationen men lärt mig efterhand. Framför allt har det ju varit lärorikt att inse hur svårt det är att jobba i en grupp där man inte känner sig bekväm.
En tredje grupp (sex studenter) utgår från feedback som givits t ex i rundan, av andra gruppmedlemmar eller av handledaren. Kryssmarkeringarna är po-sitiva.
Exempel på svar i gruppen:
Jag tror att det hjälpt mig en hel del. Något som har varit väldigt bra är att man i rundan har gett feedback till en kurskamrat, då har man fått veta hur andra personer uppfattar mig och kan ge positiva och negativa saker till kurskamraten.
En subgrupp till denna utgörs av de två studenter som spetsar till det och lyfter fram finessen med att bli tvingad att ge feedback och därmed reflek-tera. Positiva kryssmarkeringar.
Exempel på svar i gruppen:
Väldigt bra att bli tvingad till att fundera över sina negativa sidor såväl som positiv. Känns som basgruppsmiljön är ett tryggt och bra forum där man kan ta emot feedbacken och kritiskt tänkande på ett bra sätt. Hur jag fungerar har man då också fått fundera över. Förstår folk vad jag menar är jag otydlig med vad jag tycker osv.
Grupp fyra (tre studenter) lyfter fram studietekniska aspekter t ex kritiskt förhållningssätt till litteratur. Positiva kryssmarkeringar.
Exempel på svar i gruppen:
Det jag har lärt mig är att jag gör ett mycket bättre arbete om jag tar tag i uppgiften tidigare. Annars har jag en tendens att spara mycket till sista da-gen (speciellt om man har så pass få dagar på sig). Som sagt, så märker jag en helt annan säkerhet och känsla av förberedelse om jag tar tag i det direkt. Den sista gruppen består av en student som inte tycker att basgruppsarbetet har hjälpt till att utveckla förmågan att reflektera över sitt sätt att fungera, eftersom kritik fullständigt saknats från handledare och övriga basgrupps-deltagare.
6.1.5 ”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp påverkat din förmåga att ge konstruktiv feedback?”
En student har inte lämnat någon kommentar (negativ kryssmarkering).
Åtta studenter upplevde att det inte förekommit någon konstruktiv feedback. Någon student menade att ingen handledningen givits och tre andra lyfte fram ytlighet och rädsla. Negativa kryssmarkeringar.
Exempel på svar i gruppen:
Var har denna konstruktiva feed-back varit? Jag har då ej sett någon sådan, alla är så övertrevliga och vågar ej säga något negativt, inte ens läraren.
darens roll i sammanhanget att t ex strukturera och ”tvinga”. En student nämnde också studenternas eget ansvar. Blandade kryssmarkeringar.
Exempel på svar i gruppen:
Jag tycker det är svårt att ge feedback och hade gärna övat mer på det. Det är bara en av mina fyra handledare som påpekat vikten av det och låtit oss öva. Jag håller med om att det är viktigt och nyttigt att kunna. Samtidigt har jag inte fått mycket feedback av lärarna.
Ytterligare en student beskriver basgruppen som ”en bra tvingande miljö”, men kopplar inte in handledaren. Positiv kryssmarkering.
En grupp (nio studenter) beskriver att det blivit lättare över tid. De lyfter fram att de börjat lära sig hantverket, men pekar också på begränsningar t ex utformningen av rundan, att handledaren också är examinator och svårighe-ter som begreppet ”konstruktiv” och rädsla för andras reaktioner. Blandade kryssmarkeringar.
Ytterligare två studenter beskriver konkreta beteendeförändringar då de er-övrat verktyg. Positiva kryssmarkeringar.
Exempel på svar i gruppen:
Jag var inte van att ge feed-back (eller få). Lärde mig att framför allt berätta varför jag tyckte att någon borde hade kommit med något ex ”bra el. dåligt” och inte bara att det var ”bra el. dåligt”.
Ytterligare två studenter lyfter fram bristen på övning. Den ena menar att det är trots handledarens påtryckningar. Negativa kryssmarkeringar.
En grupp med två studenter önskar en fördjupning av feedbacken och har konkreta förslag på uppgifter. Blandade kryssmarkeringar.
En grupp med två studenter beskriver hur de ”behövde mer tid”, men tyckte informationen om konstruktiv feedback som de fått var bra (se bilaga 2), re-spektive var ”fortfarande jättedålig på det”. Negativa kryssmarkeringar.
En annan grupp med tre studenter levererade diplomatiska svar utan någon koppling till ordet ”utveckling” i frågan. Blandade kryssmarkeringar.
Jag är dålig på att ge kritik. Eftersom jag brukar ha svårt att ge saklig kritik så avstår jag hellre, men övning ger färdighet.
6.1.6 Intervjusvar
Intervjuerna skedde i slutet av termin 3, då studenterna varit på en klinisk utbildningsperiod under den första halvan av terminen. De hade nu erfaren-het av ytterligare en basgruppskonstellation och ytterligare en handledare. Dessutom förekom inte handledare vid varje basgruppsträff under denna termin.
Några av studenterna hade också erfarenhet av spontant uppkomna ”pluggrupper” som betytt mycket och gett en del av det som basgruppen skulle kunnat bidra med.
De intervjuade studenternas upplevelse av basgruppsarbete varierade, inte minst över tid. För tre av de sex var termin 3 den bästa, i övrigt termin 1 el-ler 2 elel-ler ingen av terminerna.
Någon av studenterna var vid enkättillfället förvånad över att basgruppsar-betet överhuvudtaget skulle utvärderas för det verkade inte som någon fun-derade över varför man hade det utan det var det som var pedagogiskt ”inne”. En annan student tyckte det var skönt att få skriva av sig utan att be-höva ta en dialog just då.
Nedan följer de sex studenternas svar, i sammanfattad form, i löptext. I bilaga 9 finns exempel på en students intervjusvar i komprimerad form.
Då citat från studenterna skrivs ut, anges även vilken av de tre svarsgrupperna från enkäten som studenten tillhör dvs positiva, negativa eller blandade svar.
”Hur uppfattar du att arbetet i basgrupp befrämjat ditt lärande?”
På denna fråga lyfter fyra av de sex studenterna fram diskussionen som det som befrämjar lärandet. Någon beskriver att det handlade mer om redovis-ning under de föregående terminerna. Diskussionen ger möjlighet till utvär-dering och för att kunna förklara för någon annan, måste man ha förstått. Diskussionen ger också en möjlighet att få saker förklarat för sig. Några av studenterna beskriver att det är viktigt att skapa förutsättningar för diskus-sion. Här nämns att det är ett bra fall, att grupperna är heterogent samman-satta när det gäller ålder och kön (för att få många infallsvinklar), mer kun-skap, känner de andra studenterna, ökad trygghet och handledarens
påver-kan. En student beskriver sin utveckling som att gå från att lyssna till att diskutera i basgruppen.
Exempel på svar:
Att jag tycker basgruppen är bra på det sättet att man sitter ner och diskute-rar och alla har olika åsikter och hjälper varandra genom att få information på det viset och kunskap och när det är blandade åldrar och så, tycker jag det är av stor vikt för som 20-åring har man inte upplevt lika mycket som om man är 40, kanske. Eller har varit ute och jobbat med annat oavsett om det är vården eller något annat yrke. Där har man mer kunskap om livet. Det tror jag är viktigt, att det är blandat. (B, blandade kryssvar)
Det beskrivs hur en handledare kan ”döda” en grupp respektive öppna upp och stimulera. Särskilt i början spelar handledaren stor roll. Majoriteten nämner handledarens stora påverkan och den stora skillnaden mellan dem. Exempel på svar:
Nu sist hade vi en handledare, jag tycker hon var bra för hon satt väldigt tyst och sedan fick vi diskutera själv så om det var något vi hade missat så vek hon in och sa någonting och gav ett spår, alltså ledde oss in på någonting. Det tycker jag är jättebra. För annars kan jag bli så stressad att alla bara, man måste slänga fram sina svar. Det blir, jag lär mig ingenting. … Jag tycker om när jag får tänka själv. Jag kan bli stressad om alla börjar säga sa-ker från alla håll och kanter, då sitter jag hellre tyst och lyssnar. (E, positiva kryssvar)
Kontinuiteten framstår som väsentlig. Exempel på svar:
Både frustration från studenternas sida över att handledaren inte kommer varje gång och inte har möjlighet att följa upp liksom från gång till gång. Ja, nu är det så idag nu kommer fortsättningen på det nästa gång. Och även om de blir mailade och så, så är det aldrig den tankegången som det varit under just själva det mötet som handledaren uppfattar när de väl kommit till det. … Men jag tror det är lättare för gruppen och för handledaren att följas åt under en längre tid och förstå hur olika… Hur gruppen fungerar och hur själva tänket är. Så man inte missförstår varandra. Det känns som vi gjort det under denna tiden. (B, blandade kryssvar)
Handledarens professionalitet påverkar också en del av basgruppsinnehållet, beskriver någon. Några beskriver sin upplevelse av enskilt ambitiösa och
trevliga kursare som i grupp blir helt annorlunda och bara tar sig igenom träffarna.
Att leta själv i flera källor anses ge en fördjupning jämfört med en föreläs-ning.
Ytterligare en student menar att det är det faktum att det är riktiga fall som är avgörande. Detta gör att man arbetar på ett annat sätt. (Samma student tycker därför att det skall vara riktiga fall direkt då PBL introduceras, vilket majoriteten av de övriga respondenterna också beskrivit, dvs ”flummighe-ten” i utgångspunkterna under första terminen.) I kombination med övrig undervisning gör det att man känner igen sig. Efterläsning är att föredra för att ha en bred infallsvinkel. En annan students upplevelse var att flödet var helt fel och att föreläsningar är att föredra. Olika ämnen lämpar sig olika väl för basgruppsarbete, menar några. Inte minst anatomi lyfts fram som mindre lämpligt för basgrupp.
En annan student anser inte att PBL speglar verkligheten och att ingen dis-kussion förekommer eftersom alla väljer så ytlig och lättillgänglig litteratur. Dessutom ser respondenten inlärningsmålen direkt då fallet presenteras och det hela blir ett spel för gallerierna i det att vänta ut de andra i gruppen. Inga nya infallsvinklar uppnås i basgruppen, vilket däremot ”pluggruppen” kan ge.
På temat tydlighet så önskade denna student en uppstyrning av litteraturen så att den ligger på en vetenskaplig nivå. Handledaren skulle kunna visa hur man hittar och sedan skall alla ha läst och gruppen kan resonera i linje med en mer kritisk granskning, vilket vore bra att träna. Dessutom efterlyste respondenten klara riktlinjer för godkäntnivån i basgruppsarbete och att handledaren har kontroll på detta.
Ytterligare ”förbättringstankar” finns, inte minst mer tid, så att studenterna kan reflektera i grupp, men även att mera konkret få veta att gruppen täckt in det planerade avsnittet. Även att ha handledare vid varje möte som kan ut-göra garant nämns av flera. Och att inte byta handledare. För att se att grup-pen är på rätt spår, fungera som kunskapskälla och för feedback. En student önskar film som komplettering för att bättre se symptom. Tid är något som flera av studenterna nämner. Inte minst under termin 3 skall väldigt mycket ske vid ett och samma basgruppstillfälle och då struntar man i att diskutera eller ställa frågor för det blir bara en stressfaktor.