S
kal nu all ting ordenteligen så inne uti huset, som utom hus på godset tilgå, så, är ock wisserligen högst nödigt, at alt arbete hela året igenom ordenteligen månad från månad förrättas; til hwilken ända jag för nödigt acktat, at meddela följande ordning hela året igenom, som en god hushållare kan taga anledning af, at alt regulera och rätta effter hwarje orts beskaffenhet och belägenhet, nämligen1. Uti JA NUA R IO
§. 1. Uti Skogen.
Skal man i fult ny låta hugga, utföra och flitigt hemföra årsweden til at bränna i Cammrar, kiök, til bakande, bryggande, brännande, samt til kalk och tegelugnar, ther the finnas; emedan trän, som i fult ny wäl neder til roten hugges, wäxa snart up igen. På samma tid måste man ock ur skogen rödja och til bränsle hemföra wind-fall och andra torra trän, som dock ingalunda til byggnad bör brukas. Samma tid måste ock alt timber fällas och huggas, hwar til bäst tienar sådana träen, som om winteren grönskas, som tall och gran; Så wilja ock några goda hushållare, at intet byggnings-timber skal huggas och fällas, när sunnan-wäder blås, emedan thet icke skal blifwa så waracktigt och durabelt, som om thet fälles wid andra wäder, tå wackret och tort wäder är, effter thet tå blir waracktigare och icke maskestungit: orsaken är thenna, emedan träen thenna tiden stå i sin ro, och safften är ännu icke upstigen hwarken uti stammen eller grenarna. Likaledes måste ock nu såg-timber, fång och stafwer huggas. Här wid måste man observera, at alla träen, som om winteren icke grönskas måste huggas i nedan, som ekar till skepswercke, [s. 76.] biörk och andra trä och wirke, til allehanda husgeråd, som wagnar, kiärror, kiälkar, slädar, harfwar, harker, dyng-grepar, spadar, åder, billstockar, stegar etc. alt sådant wirke bör huggas i wack-ert och klart wäder, hemföras och sättias i solskienet at torkas, på thet man alltid theraf må hafwa godt förråd, när man wil något antingen låta nytt giöra eller laga och förbättra. Nu måste ock huggas humle-ständer, samt tunband at banda med, hwilka straxt måste skalas och rensas, tå the fast lengre många år bortåt hålla på tunnor och fat, än om barken blir qwarsittianda, tå the snarare murskna och rotnar.
Tyrstockar och torrwed böra ock nu hemföras.
§. 2. Hemma wid Gården.
Måste man nu med flit befordra tröskningen, om något är otruskit, säden på lofften och windarna flitigt omsköffla låta, then spannemålen, som skal försäljas, til marck-nadsplatser, Bergs-bruken eller hwarest then bäst och commodast föryttras kan, bort-föra låta och til penningar wända.
§. 3. I Fä- och Fårhusen.
The man thenna tiden måste hålla wäl warme, fodret åt boskapen och fåren med sallaka besprenga, med fodret sparsammeligen umgå, ahl-löf bör thenna tiden gif-was åt fåren, hwilket skal wara för them ganska hälsosamt, tiuren skal öfwermåtton wäl fodras fram för then andra boskapen, på thet han thesto bättre kraffter må få til sin nyttiga förrättning.
§. 4. I Häste-stallen.
Thesse måste äfwen thenna tiden hållas warme, beskelaren eller stohästen tillika med the dräcktige stoen wäl fourageras, dock icke förmycket på en gång, utan måste man gifwa them litet och offta, om middagstiden, när wackert wäder är, kunna the ock släppas ut en stund, äfwen så wäl som föls-ungarna at roga sig något litet. Eme-dan ock hästarna wid slutet af thenna månaden begynna at släppa håret och luggen, i synnerhet the som wäl fodrade äro, så måste the så mycket bättre ansas, renlige hållas [s. 77.] och wäl skrapas. Några hålla ock före, at om man i thenna månaden wil låta beslå och sko hästarna i nymånaden eller tre dagar thereffter, så skola the goda hofwar bekomma.
§. 5. I Höns-Hus.
På thet hönsen må snart begynna wärpa, måste theras hus hållas något warma, och the fordras undertiden med malt, i ugnen röstad hafra och ärter samt stekt bröd, dock måste them icke förmycket äta gifwas, men them man slackta wil, måste man rikeligare födo gifwa.
§. 6. Wid Fiskerierne.
Fiske-dammarna måste i thenna och följande månaden, när stark winter är, och ej något til- eller aflopp på them är, offtare wäckias, på thet fisken må få lufft och ej qwäfias ihiäl, så måste ock med winter-notens dragande flitigt fortfaras, så wida någonsin möjeligit är.
§. 7. På warg- och räfgroperna måste man ock nu granna upsickt hafwa och the wäl skötas.
§. 8. I trägården måste äfwen bärande trä qwistas emellan S. Pauli och Scholasticæ-dag.
§. 9. I Huset.
Förutan tröskningens bestyrande, som redan uti §. 2. omtalad är, tå sniön och åkföret går bort, som här beklageligen offta nog skier, så måste man låta folcket hemma hugga wed, klyfwa fång, hwässa och rensa stafwer, barka timber, förfärdiga allehanda träredskap, som skal nyttias så wäl inne i huset, som utom och i trägår-den, såsom allehanda större och mindre stegar til at stiga på, til arbetswagnar och hökiärror, plogar, åder, harfträn, trägårds-krattor, refsor, sicktar, korgar, hämte-såll och om the thet förstå, flätade sängar, som wingåkrarnas och Wreta-Closters sängiar, hwilka senare långt bättre, starckare och fastare äro än the förra: The måste ock spänta sönder tilräckligit tyre eller torrwed, som man kan bruka til stödiande om wåren och elds uptändande hela året igenom, binda not och alle-handa fiske-nät [s. 78.] så kunna the ock giöra halmband tilreds til nästa anden och skiörde-tiden hwarest brunnar och pompståckar äro, måste the med halm wäl omlindas och förwaras, at ingen is får sättia sig uti them, isen bör ock borthuggas
kring brunnar och kiällor, at hwarken folck eller fä, i synnerhet dräcktige sto och tunga kor ej måge therpå slinta, falla och taga skada, som lätteligen och offta nog annars kan skie. Så förgäter ock en omtänksam hushållare thenna tiden ej eller at låta fäga skorstenarna, morgon och affton låta se effter then dräcktige fänaden, samt nu något sparsammare fordra gässen. NB. Effter Fabian och Sebastiani dag stiger saffren utur jorden up i träen, hwarföre äfwen thet timber och trä som effter then tiden hugges och fälles, icke eller är så fast och durabelt, som eljest.
FEBRUA R IUS .
§. 1. Ute på Marken.
Kan hwar och en som så behagar, låta föra ut dyngan och gödseln, och then i högar läggia, sniö-watnet, som af dagsmejan smältes och stadnar på the sådde åkrarna bör afledas.
§. 2. I skogen förer man ut thet fälta timbret, och fortfar man i thenna månaden nästan med samma syslor, som i then föregående Januarii månad. Tienlige trä skaf-far man sig ock til klubbor, at thermed i stycken sönderslå kokorna på leråkrarna, som genom harfwande, sladdande och wältande offta icke stå at sönderkrossa.
§. 3. Uti Fägården.
Måste Creaturen och boskapen ännu hållas warma, med fodret, sparsamligen umgås, emedan man här i Sweriget håller före, at Kyndelsmessan först halfwa win-tren är förfluten, utom thes fodrar then kalla och långa wåren tilräckeligit foder.
När man litet hö hafwer, är godt at man halmen, som boskapen får, stundom med litet sallake befucktar och bespränger. Skulle boskapen wara siuk, är nyttigt, at man gifwer them in litet boskaps-Theriac [s. 79.] smort på bröd, så bör man ock icke för-summa, at i synnerhet wäl fodra tiuren.
§. 4. I Stallet hålles warmt, hingsten ansas och fodras, hästarna skola nu wäl skra-pas, emedan the thenna tiden släppa winterluggen.
§. 5. Om Fiäder-Foglar.
Wid slutet af thenna månaden måkas och rensas höns- gäss- ankor- kalkon och duf-wehusen, theras balar läggas tilrätta. Hönsen måste besynnerligen hållas warma och lagom fodras, så wärpa the tidigare. Gässen måste sparsamt födas, ty om the blifwa för feta, wärpa the icke gierna wäl.
§. 6. Wid Fiskerien.
Continuerar man med winternote, och at binda not, nät och flere fiskie-redskap.
§. 7. I trädgården låter man wid slutet af thenna månaden laga til plantlagerna och jord-bänkarna, at ther uti tidigt kunna plantera kohl- och tobaksplantor.
§. 8. Inne uti husen: Skal man nu then outtruskne säden ofördrögeligen aftryska låta. Råg måste man nu torka låta, och miöl i nedanet af denna månaden til hela sommaren öfwer mala låta, emedan sådant miöl skal länge hålla sig godt: Med spin-nande och härfwande fortfar man nu, och kan garnet på följande sätt ansas och beredas, at thet må blifwa hwitt, och til wäfwande tienligare. Man låter siuda watn i en kittel, alt effter som man hafwer mer eller mindre garn til. Ther på har man en balga til hands, i then samma lägger man ren sicktad och sållad god aska, här på slås
thet siudande watnet, röres wäl om, och låter man så ståt, tils thet blir lagom liumt, at man kan sticka handen ther uti, och ej bränna sig. Sedan lägger man litet råghalm på bottn av kittelen, at garnet icke bränner wid, lägger så then ena garn-härwan effter then andra på halmen i kittelen, strör så emellan hwart hwarf ren aska, tils kittelen med garn blir så full, at allenast siud- och kokerummet blir öfrigit. Här på måste [s. 80.] man then i balgan befintelige låten ösa och slå öfwer garnet i kittelen, och thet i 3 timar siuda och koka låta. Sedan tages thet up, bultes och twättes rent ut wid en brunn eller ström. När thet sålunda twättat är, lägger man thet åter öfwer natten i en balga, och slås lium watn therpå, tå all rödheten fulkommeligen drages ut. När thetta skiedt, tages thet up, och låter man thet frysa, och ju mer thet fryser, ju bättre blifwer thet. Härpå torckas thet, nystas i rättan tid, så at man i Martii månad kan få thet til wäfwaren, och wäfwen må tidigt blifwa färdig, at komma ut på bleke.
I thenna månaden förgäter en hushållare icke at flitigt mälta, låta föra is tidigt uti iskällaren, samt sand til tegelugnarna och trägårdens behof.
Syslor och f örrät tningar uti M A RTII Månad .
§. 1. Ute på marken måste man på somlige orter nu hugga swedie-land, hank och widjor til reds hafwa, gärdsel klyfwas och framföras tit thet behöfwes, at så snart kälan går utur marken, ther med kunna hägna och stänga. Härwid är at observera, at om alla stafrarna swedias och litet brännas i nedersta ändan, så longt som the komma at stå nedre i backen, så hålla the wäl 4 gånger lengre än the obrände; ja, jag håller ock före, at om man therhos wil litet kiära them, så skola the wara än durab-lare. Man måste ock nu se effter, hwarest sniö-watn stannat och satt sig på the sådda åkrar, så at man får thet afleda, och twert om, så mycket möjeligit är, leda watnet in på ängiarna, hwilka, så snart the torkas, böra the ränsas och om gammalt tort gräs, som stådt öfwer winteren, ther på finnes, bör thet med en halmqwast itändas och afbrännas, så wäxer thet nya gräset fast bättre ther effter.
§. 2. I Köks-trägården bör man plant-lagerna förse med god swart jord, giöda, och beså, så snart något warmt warder, men om nattetid böra the alltid flitigt täckias, at the af frost ingen skade taga. I Fruckt-trägården måste man the onyt-tige grenar affskiära låta, the inre utskiära och lufft giöra låta, hwar effter [s. 81.]
the mycket hurtigare wäxa. Ympn-wax, samt hampa eller bast måste man hafwa til hands, at förbinda the ympade träen med. Alla unga träen, som hafwa knoppar, the nu snart wilja slå ut, böra för köld och frost wäl förwaras, hwilket skier, om man fyller några kiärille med watn, och sätter ett på hwartera sidan af träen, eller man gräfwer en liten grop wid pass 5 à 6 tumb från stammen, och fyller then mot natten med watn. Thetta tienar äfwen the unga träen til en förfriskning, så at the longt hurtigare wäxa; men med stora gamla träen går thetta ej an, för theras widt bredt sig sträckande grenande rötter, mossa och all annor orenlighet måste granneligen affskrapad warda.
§. 3. I Skogen.
Så framt åkföret ännu skulle wara måste man nu humlestänger hugga och utföra låta, om thet förr ej skiedt.
§. 4. I Fähusen måste man nu wäl se effter thet ikalfwa fäet, jemwäl i gemen låta then öfrige boskaps-hopen, tå wackert warmt solskins-wäder är, at sig förlusta.
§. 5. I Häste-stallen måste the drägtige stoen nu wäl ansas, och grant acktas, at ingen stöter eller slår them, emedan the lätteligen ther af kunna komma at kasta fölen, och taga skada. Eljest kan man wäl, när wackert warmt solskens wäder är, en eller annan stund om dagen släppa them ut, at gå och roga sig.
§. 6. Emedan höns och gäss besynnerligen thenna tiden begynna at med alfwar wärpa, så åligger dejan, at fliteligen se effter äggen, så at inga bortstulne warda, så måste ock deras hus och nästen hållas rene och i stånd, när the wilja bort och liggia.
§. 7. Fiskerie.
Til the fiske-dammar, som sielfwa ingen beständig åderkälla hafwa, måste man söka at leda, så mycket sniö-watn, som någonsin möjeligit är. Båtar och ökstockar måste nu till-lagas, dicktas och kiäras. Liuster och brandjern böra wara färdiga och tilräckelig liuster-wed hafwas i beredskap, at ther med om natte-tid liustra och hugga gäddorna, som stiga [s. 82.] up på ängarna. Jag har sedt på monga ställen och orter, hwarest så beskaffenhet och läglighet är, at utmed fisk-rike siöar och strömmar, watnet stiger up på ängarna och kiärren, hafwa 2:ne gåssar, i synnerhet när solen skiner rätt warm, med en liten not mong wacker gädda och annor skön fisk updragit. När watnet åter begynner aflöpa och afflyta, sätter man miälar och dylika wärkar emot fisken uti bäckar, grafwar och diken, hwar med mycken god fisk fånges. Nät, kassor, miälar och dylika fiskwärckar lagar man nu til rätta. Wil man thenna tiden skicka lefwande fisk lång wäg, så måste man grant ackta sig, at the icke läggias i orena kiärillen, eller på hwilka litet luffthål är, ty tå dö och qwäfjas the straxt, innan man wäl kan föra them en mil wägs, thet förfarenheten utwi-sar; therföre måste them wäl lufft lemnas, emedan lufften, effter någras mening, skal lika som balsamera watnet. Wil man om sommaren longt föra lefwande fisk, så måste man ther til taga icke brunn- eller kiäll-watn, utan ström- eller siöwatn. Kräfweter kan man monga mil wäg utan watn lefwande föra, om the i friskt narf-gräs inläggias.
§. 8. Hemma i huset låter man tilräckeligit Marts-öhl brygga i Nedanet, hwar til god humla, och mer än annars ordinairt tages, Brunswigs eller ock god Skiedwi humla hålles här för then bästa. Sådant dricka, om thet kommer i en god källare, i synnerhet iskällare, håller sig hela året öfwer, och är hälsosamt och angenämt at dricka. Äfwen thenna månaden, hälst i fullmånaden bör man baka låta spis-bröd och skorpor rikeligen, ty sådant håller sig hela året godt, och möglas icke. Man måste ock ännu flitigt låta bränna brännwin, så lenge man har is, och watnet kalt är, hwilket om sommaren i hetan icke så wäl låter sig giöra. Nu måste man al åker-red-skap färdig hålla, låta hwässa åderbillar och plogarna, nu börjar man bygga, släppa fisk i fiske-dammarna, hudar barka och bereda låta, samt al winter-redskapen under tak wäl förwara. [s. 83.]
Förrät tningar uti A PR ILIS Månad .
§. 1. Ute på marken.
Wäderleken måste nu wäl i ackt tagas, emedan tiden sist i Martio, Aprili och först i Majo hänga uti hwarandra. Så snart jorden reder sig, måste man nu wäl taga
trädningen i ackt, så ut korn och wår-säd, hafra, ärter och böner, lins, hirse, mus-ärter, wår-råg och wår-hwete, plantera och sättia potatoes, kiöra lin-åkren en gång, och laga om humle-kuporna.
§. 2. I Köks-trägården sås nu allehanda goda fröen, så at hwad som neder åt wäxer sås i aftagande, men thet som up åt wäxer sås i tiltagande månad eller nyet.
Jord loppor, the ther plantorna skändeligen förderfwa, kan man förgöra, med asko, kohlstybb och garfware-lut, om then, strös på the sådde sängar. I fruckt-trägården måste man nu ympa ympe-qwistarna: Somlige skiära af ympe-qwis-tarna en half dag för Nytänningen, gräfwa så neder them i fet jord, tils 12 dagen eller i fullmånaden, och tå ympa the them. Til ympe-qwistar tager man them, som samma år utspruckne äro. Stammen klyfwer man gerad mit i tu, en twer-tumb diupt, från Norr til Söder, eller från Söder til Norr. Ympe-qwisten insätties wid Södra kanten, och måste man grant ackta sig, at barken ej kommer at låssas, hwarken på stammen eller ympe-qwisten, sedan klemas til med ympe-wax, eller thet som än bättre är, man giör en deg af färskt kodyngia och lera, lägger thenna degen öfwer, och binder så wäl til rundt om med bast, hampa eller gammalt linne.
§. 3. I skogen samlar man nu biörke-rys til qwastar, innan biörken slår ut. Biörk-laka samlar man i fullmånaden, then renar blåsan, niuran, lungan, lefren och miälta, skal ock förtaga fläckar, om man twår ansicktet ther med.
§. 4. Swin och Kalfwar utskiäras nu: Lamben acktas wäl, swinen ringas, innan the utsläppas; stora boskapen skötes och ansas wäl, tiuren släppes till korna, som wilja nu taga sig tiur.
§. 5. Stoden låter man nu bestigas: Flitig ackt hafwes [s. 84.] så wäl på the dräg-tige, som the, hwilka redan fölat, at på intet sätt them någon skada tilfogas: Häs-tarna låter man purgera antingen med litet Antimonio, eller med then ther af præpa-rerade Croco Metallorum. Om så behöwes, låter man ock ränsa hästarna i munnen uti nedanet.
§. 6. Under höns, ankor och gäss måste man nu läggia ägg och läggia them at kläcka ut. Then som dufwor hafwer, måste hemma förse them nu med foder och föda, emedan the thenna tiden hafwa ungar, och ute på marken litet eller intet til födo finna. Wil man taga sönderhackade näslor, blanda med litet hwete-kli, och gifwa hönsen äta, så må the wäl och wärpa wäl af sådan spis.
§. 7. Beträffande Fiskerie, så bör man thenna tiden ej försumma ackta på fiskelekarna.
§. 8. Hemma skal then som ännu har spannemål öfrig, söka then at föryttra och til penningar giöra, hälst om man ser, at säden på åkren artar sig och ser wäl ut. Af thet hämtade biörke-riset låter man nu binda och giöra qwastar i förråd. Alt hwad som til tegel-ladan hörer, måste man nu hafwa i beredskap. Taken så wäl i man-går-den som the öfrige uthusen måste man besicktiga, och hwad som felar, ofördrögeli-gen reparera låta. The nässlor, som i thenna och följande månader uphämtas, samlas, torkas och förwaras, upblandas med ärte- och annor halm, skal för Creaturen wara ett ganska godt och hälsosamt foder. The wäfwade wäfwar och linne lägger man nu ut på bleke.
M AJI Månad s Syslor.
§. 1. Ute på marken skal man nu, när wårsädet är förbi, kiöra up trädet, om hwetet är för girwäxt, så nifsas thet: Linfrö sås. Om åkrarnas beskaffenhet giör man sig underrättad, the kahle, bara och ofrucktbara ställen utmärkias, them man sedan effter bersle-tiden med torf eller dyngia söker at förbättra. Nu förgäter man ej at dika, hwar som thet behöfwes, samt affstängia [s. 85.] fållar på trädes-gärdet, theruti boskapen om nätterna liggia kunna.
§. 2. I köks trägården måste man nu flitigt rensa ut ogräset, och ther icke regn
§. 2. I köks trägården måste man nu flitigt rensa ut ogräset, och ther icke regn