Miljöstyrningsrådet har tilldelats ansvar för det övervägande antalet av förbätt- ringsåtgärderna i regeringens handlingsplan för miljöanpassad upphandling. Miljöstyrningsrådet är med andra ord huvudansvarig för att genomföra handlings- planen. Åtgärderna handlar bland annat om översyn av kvaliteten, innehåll, och nivå på miljökriterierna, liksom användarvänlighet och funktionalitet, se box 2. I ansvaret ingår även information och utbildningsinsatser.
Att Miljöstyrningsrådet fick huvudansvaret för att genomföra handlingsplanen innebar en rejäl anslagsökning för rådet, som fick huvudparten av de miljoner som avsattes i statsbudgeten för arbetet med handlingsplanen. Miljöstyrningsrådet fick inleda sitt arbete med att bygga upp organisationen och rekrytera medarbetare. Sedan 2007 har antalet anställda på rådet ökat från två till tio, varav ungefär åtta arbetar med frågor som relaterar till miljöanpassad upphandling, med miljökriteri- erna i fokus.
Utöver det ansvar för miljöanpassad offentlig upphandling som speglas i åtgärder- na, representerar Miljöstyrningsrådet tillsammans med Naturvårdsverket Sverige i EU i frågor om miljöanpassad upphandling, till exempel i EU:s expertgrupp för GPP (Green Public Procurement). Dessutom arbetar Miljöstyrningsrådet med att ta fram underlag för konsumtionsmål och att förbereda arbetet med hur sociala och etiska aspekter kan integreras i upphandlingskriterierna. Miljöstyrningsrådet har också i uppdrag att förenkla för små- och medelstora företag att delta i upphand- lingar.
SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar för att främja miljöanpassad of- fentlig upphandling bland sina medlemmar i kommuner och landsting. SKL håller i utbildningar, nätverkar och informerar om miljöanpassad offentlig upphandling. SKL är, som nämnts, även delägare av Miljöstyrningsrådet. Sveriges kommuner och landsting kan med andra ord ses som en länk mellan den centrala, nationella nivån och praktikerna på regional och lokal nivå.
Regeringen lyfter fram SKL i handlingsplanen som en nyckelaktör för att nå målen om en ökad andel välformulerade miljökrav. Vad gäller handlingsplanens åtgärder har Miljöstyrningsrådet i uppgift att arbeta tillsammans med SKL för att engagera politiker på lokal och regional nivå (se box 2, strategiskt område 2).
EKONOMISTYRNINGSVERKET OCH DEN STATLIGA INKÖPSSAMORDNINGEN
Ekonomistyrningsverket (ESV) ansvarar samordningen av den statliga inköpssam- ordningen (SIS). Statlig inköpssamordning är en samverkan mellan myndigheter som arbetar med samordning, information, uppföljning och utveckling av upphand- lingen av de statliga ramavtalen. Den statliga inköpssamordningen ska verka för effektivare statliga inköp för att staten därigenom ska kunna spara pengar. Det görs genom att Sveriges drygt 400 avropande statliga myndigheter använder de statliga ramavtalen. I dag arbetar fyra personer med att samordna den statliga inköpssam- ordningen på ESV (ESV/SF).54 En central del av deras arbete är att tillhandahålla och förvalta webbplatsen avropa.se. Avropa.se är en plattform som gör informatio- nen om statliga ramavtal tillgänglig, för att de statliga myndigheterna lätt ska kun- na göra avrop mot ramavtalen.
Enligt handlingsplanen är ESV genom sin samordningsfunktion och sitt arbete med de statliga ramavtalen en central aktör för de statliga myndigheternas miljöanpas- sade offentliga upphandling. ESV tilldelades ansvar för en av handlinsplanens åtgärder, nämligen att i samråd med Konkurrensverket, Miljöstyrningsrådet och Naturvårdsverket hålla i utbildningar för ramavtalsmyndigheterna, se box 2.
Ramavtalsmyndigheterna
De statliga ramavtalen finns i dag inom ett femtiotal produktområden, eller ramav- talsområden, som elva så kallade ramavtalsmyndigheter har upphandlat. 55 Andra statliga myndigheter kan alltså använda dessa ramavtal och därigenom spara tid för egen upphandling och minska kostnaderna för den egna myndighetens upphand- lingsarbete. Genom att ramavtalsmyndigheterna har i uppdrag av regeringen att ha miljöledningssystem, har de också ett uppdrag att miljöanpassa de ramavtal som upphandlas. Det är ramavtalsmyndigheternas cirka 70 upphandlare som ansvarar för att informera om sina respektive ramavtalsområden på avropa.se.
De ramavtalsansvariga myndigheterna är: • Arbetsförmedlingen • Lantmäteriet • Ekonomistyrningsverket • Riksgälden • Fortifikationsverket • Rikspolisstyrelsen • Försvarets materielverk • Skatteverket
• Försvarsmakten • Verket för högskoleservice • Kammarkollegiet
54
Statskontoret har i en utredning föreslagit att verksamheter som rör statliga ramavtal borde samlas inom en organisatorisk enhet. Ett av utredningsförslagen är att en ny myndighet inrättas. Blir det aktuellt
ttas ESV/SF kanske från ESV. fly
55
När handlingsplanen skrevs fanns tolv ramavtalsmyndigheter. Sedan dess har Domstolsverket försvunnit från den statliga inköpssamordningen.
KONKURRENSVERKET
Konkurrensverket (KKV) är tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen i Sverige. Konkurrensverket ska verka för att de nationella upphandlingsreglerna följs och tillämpas enhetligt. Konkurrensverket arbetar även förebyggande med information om upphandlingsreglerna.
Även om Konkurrensverket inte har något utpekat uppdrag vad gäller miljöanpas- sad offentlig upphandling, har verket genom sitt tillsynsansvar en viktig uppgift genom att upphandlingsreglerna styr hur miljökrav kan ställas. I handlingsplanen tilldelades Konkurrensverket ansvaret för att i samarbete med Miljöstyrningsrådet ta fram informationsmaterial om miljökrav i offentlig upphandling.56
Två nyckelaktörer utan åtgärdsansvar
NATURVÅRDSVERKET
Naturvårdsverket har ansvar för att följa upp olika styrmedel, däribland miljöan- passad offentlig upphandling. Enligt handlingsplanen ska Naturvårdsverket konti- nuerligt följa upp utvecklingen av miljökrav i offentlig upphandling samt utvärdera och analysera resultaten från uppföljningarna. Naturvårdsverket har inget utpekat ansvar för att genomföra handlingsplanen men har alltså fått i uppgift att föreslå hur det fortsatta arbetet med miljöanpassad offentlig upphandling ska kunna vida- reutvecklas. Denna utvärdering utgör som bekant underlag till Naturvårdsverkets förslag till ny handlingsplan. Naturvårdsverket företräder också Sverige i EU och Nordiska ministerrådet.
KAMMARKOLLEGIET
Kammarkollegiet – som har i uppgift att ge service till statliga aktörer inom olika områden – fick i november 2008 i uppdrag av regeringen att utveckla ett nationellt upphandlingsstöd och ta fram en plattform för elektronisk upphandling. Enligt uppdraget ska Kammarkollegiet från och med den 1 januari 2009 utveckla och ansvara för ett nationellt upphandlingsstöd som syftar till att bidra till en mer effek- tiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig upphandling. Avsikten är att konkur- rensen på marknaden ska tillvaratas bättre, så att skattemedlen kan användas på bästa sätt. Uppdraget är ett led i regeringens satsning på ökad tillväxt och effektiva- re offentlig förvaltning. Regeringen har anslagit 22 miljoner kronor årligen för att Kammarkollegiet bland annat ska leverera praktiska verktyg och vägledningar i nära samverkan med intressenterna på upphandlingsmarknaden samt driva utveck- lingen av e-upphandling.57
Kammarkollegiet har inget uppdrag vad gäller miljöanpassad offentlig upphand- ling, men genom sitt nya uppdrag att arbeta med kvalitet och effektivitet i allmän-
56
Detta uppdrag gick ursprungligen till Nämnden för offentlig förvaltning (NOU), dåvarande tillsyns- ndighet av offentlig upphandling. NOU införlivades med Konkurrensverket 2007.
my
57
het i offentlig upphandling har Kammarkollegiet rimligen en central roll i en kom- mande handlingsplan.
Kammarkollegiet är också en av de elva ramavtalsmyndigheterna och ansvarar för samordnad upphandling av informationsteknik inom den offentliga förvaltningen. Detta ramavtal inkluderar även kommunernas och landstingens IT-upphandlingar. Ansvar för samordnade IT-upphandlingar låg tidigare på Verva (Verket för förvalt- ningsutveckling). Verva lades ner sista december 2008 och ansvaret övergick då till Kammarkollegiet. Verva pekas dock ut som en viktig aktör för miljöanpassad of- fentlig upphandling i handlingsplanen, genom just ansvaret för samordnad IT- upphandling.
Strategiskt område 1: Statliga myndigheter, styrning och kompetens
Åtgärd 1: Miljöanpassa de statliga ramavtalen som upphandlas inom ramen för den statliga inköpssamordningen.
Se över förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning i syfte att undersöka möjligheterna att komplettera förordningen med krav på att ställa kostnadseffektiva och välformulerade miljökrav i de centralt samordnade statli- ga ramavtalen.
Åtgärd 2: Ge skräddarsydda utbildningar för de tolv ramavtalsmyndigheterna. (Inte enbart miljökrav utan hela LOU
för de som önskar).
Ansvar: ESV i samarbete med KKV, MSR och Naturvårdsverket
Strategiskt område 2: Engagera politiker och andra beslutsfattare på lokal och regional nivå
Åtgärd: Genomföra informationskampanj (riktad seminarieserie). Huvudbudskap som enkelt informationsmaterial
distribuerat av SKL
Ansvar: MSR i samarbete med SKL
Strategiskt område 3: Säkerställa kompetens bland upphandlare Åtgärd 1: Inrätta helpdesk för rådgivning (E-post och telefontjänst på MSR).
Ansvar: MSR
Åtgärd 2: Utveckla utbildningsmaterial om att ställa miljökrav för att ingå i befintliga kurser om offentlig upphandling
Ansvar: MSR
Åtgärd 3: Erbjuda webbaserad grundkurs i MOU på MSR:s hemsida.
Ansvar: MSR
Åtgärd 4: Ta fram informationsmaterial om att miljökrav går att ställa enligt LOU. Materialet ska innehålla en sam-
manställning av rättsfall som gäller ställda miljökrav. Avsändare bör vara tillsynsmyndigheten. Ansvar: KKV i samarbete med MSR
Box 2. Sammanfattning av handlingsplanens strategiska områden och åtgärder.
Strategiskt område 4: Erbjuda ett effektivt och enkelt verktyg
Åtgärd 1: MRS bör utveckla ”EKU-verktyget” genom att: A) Erbjuda komplett uppsättning produktgrupper. B) Fastställa
mål för att öka antalet användare. Ansvar: MRS
Åtgärd 2: Se över kvalitet, innehåll och nivå på miljökriterierna. MRS bör se över kriterierna och föreslå hur arbetet kan
förstärkas och förbättras vad gäller omfattning och utformning av framtida kriterier för komplett uppsättning produktgrupper Ansvar: MRS tillsammans med experter
Åtgärd 3: Se över användarvänlighet och funktionalitet. MRS bör tillsätta arbetsgrupp med upphandlare för att anpassa
webbplats t målgruppens behov. Ansvar: MRS
Åtgärd 4: Återlansering och marknadsföring av verktyget (viktigt att kriteriernas kvalitet samt användarvänlighet åtgärdats
först). Ansvar: MRS
Åtgärd 5: Tydliggör koppling mellan EKU och miljömärkning. Bör ingå i MRS och SIS utbildningar och information till
upphandlare
4.2 Handlingsplanens åtgärder – vad har
gjorts?
Strategiskt område 1 – Statliga myndigheter, styrning och kompetens
Enkätstudien från våren 2009 om miljöanpassad upphandling visar att de statliga myndigheterna inte föregår med gott exempel i den utsträckning som skulle kunna önskas. Studien visar exempelvis att det är en liten andel av de statliga myndighe- terna som, i jämförelse med landstingen och kommunerna, har en miljöpolicy eller riktlinjer för upphandling, eller som har specifika mål för miljöhänsyn vid upp- handling. Det är även de statliga myndigheterna som i lägst utsträckning svarar att de oftast eller alltid ställer miljökrav i upphandlingar, närmare bestämt 48 procent. Motsvarande siffra för landstingen är 84 procent och 62 procent för kommunerna.
De statliga ramavtalen utgör en del av de statliga myndigheternas upphandlingar. Enligt ESV omsatte ramavtalen cirka 7,5 miljarder kronor 2008, vilket motsvarar 8 procent av vad staten köpte för totalt under 2008.58 I handlingsplanen finns två åtgärder som syftar till att öka miljöanpassningen av de statliga ramavtalen.
ÅTGÄRD 1 – SE ÖVER FÖRORDNING (1998:796) OM STATLIG INKÖPSSAMORDNING
Den första åtgärden handlar om att se över förordning (1998:796) för statlig in- köpssamordning. Uppdraget var att undersöka möjligheterna att komplettera för- ordningen med krav på kostnadseffektiva och välformulerade miljökrav i de cent- ralt samordnade statliga ramavtalen, där Miljöstyrningsrådets miljökrav bör använ- das så långt det är möjligt. Nyttan med åtgärden är, enligt regeringen, att ökad fokus på och kontroll av miljökrav i samordnade statliga ramavtal ger en tydlig signal till leverantörerna.
Det är Finansdepartementet som ansvarar för förordningen (1998:796) för statlig inköpssamordning. Någon översyn har ännu inte inletts. Åtgärden sköts på framti- den i väntan på att slutbetänkandet SOU 2006:28 Nya upphandlingsregler 2 be- handlats.59
ÅTGÄRD 2 – SKRÄDDARSYDDA UTBILDNINGAR FÖR RAMAVTALS- MYNDIGHETERNA
Den andra åtgärden är att Ekonomistyrningsverket (ESV) i samarbete med Konkur- rensverket, Miljöstyrningsrådet och Naturvårdsverket, ska ta fram skräddarsydda utbildningar för de elva ramavtalsmyndigheterna. Syftet är att höja kompetensen i att ställa verkningsfulla miljökrav; det vill säga miljökraven i ramavtalen ska gå från att vara öppna, ej uppföljningsbara krav till relevanta och väldefinierade krav.
58
Eskilsson, P. (2008) Inköpsmönster i staten. Ekonomistyrningsverket. Dnr 46-725/2008
59
På Ekonomistyrningsverket tillsattes en projektledare på den statliga inköpssa- mordningens samordningsfunktion. En projektarbetsgrupp, bestående av represen- tanter för ESV, Konkurrensverket, Miljöstyrningsrådet och Naturvårdsverket, bil- dades. Till projektet knöts även en referensgrupp bestående av representanter från de elva ramavtalsmyndigheterna. Arbetet med utbildningarna finansierades via handlingsplanens budget.