Dagens svenska samhälle genomsyras av en mångkulturalitet, det vill säga att det samhälle vi ser runt omkring oss och de individer vi lever bland idag är individer med olika
bakgrund, olika kulturer och olika uppväxt. Detta i sin tur resulterar i likaväl positiva som negativa konsekvenser för oss som medborgare. I artikeln Invandrarnas löner i Sverige, betydelsen av vistelsetid, invandraland och svensk skolgång (1999:97) förklarar
författarna Carl le Grand och Ryszard Szulkin att kvinnor som har en annan härkomst än svensk visas få det svårare att etablera sig i det svenska samhället. Dessutom påpekar författarna att det även visas att dessa kvinnor får det svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Ytterligare ett faktum som författarna belyser är nämligen det att
kvinnor som kommit till Sverige efter 80-talet visas ha ett betydligt svårare
arbetsmarknadsläge (Le Grand & Szuklin 1999:90). En annan studie gjord tjugo år senare av forskaren Moa Bursell (2012) lyfter fram att de resultat som författarna Le Grand och Szuklin (1999) beskriver i sin artikel fortfarande är ett rådande problem. Bursell (2012:62) utförde en studie som gick ut på att skicka ut CV med samma meriter till olika arbetsgivare i Sverige. Det som skiljde sig i dessa CV var att vissa tillhörde individer med svenska namn, andra tillhörde individer med arabiska namn och de resterande tillhörde individer med afrikanska namn. Bursell (2012:62) lyfter fram att det visade sig att mer än häften av de CV som sades tillhöra svenska individer fick en call-back (åter ringning av
arbetsgivaren) tillskillnad från de CV som sades tillhöra arabiska respektive afrikanska individer. Där menar skribenten att 17,6% respektive 17,4% fick en call-back. I synnerhet framkommer det att arabiska respektive afrikanska individer, därmed även utlandsfödda kvinnor, har svårare att komma ut och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (Bursell 2012:62). Värt att påpeka är att det än idag är svårt för utlandsfödda kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Detta resonemang kommer att utvecklas mer i
bakgrundsavsnittet i denna uppsats. Dessutom värt att påpeka är det faktum att i
välfärdspolitiska rådets rapport Arbete? Var god dröj! – invandrare i välfärdssamhället menar Christer Lundh, Li Bennich-Björkman, Rolf Ohlsson, Peder J. Pedersen och Dan-Olof Rooth (2002:40) att när det kommer till att inkludera utbildning som en merit i
Sverige så värderas svenska utbildningar högre än samma respektive liknande utbildningar genomförda utomlands. Orsaken bakom detta resonemang menar författarna kan vara att om individen har en svensk utbildning kan detta tyda på att denne har goda kunskaper inom svenskt tal och skrift. Men även att arbetsgivaren kan ha kunskaper gällande den svenska utbildning som förenklar för hen att bedöma utifall individens kvalifikationer är tillräckliga. Detta kan förhindras utifall att individen har samma utbildning, respektive liknande utbildning, från hemlandet i och med att vad som inkluderas i utbildningen kan skiljas mellan länderna (Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth
2002:40).
Utländska utbildningsbevis och språkbarriärer kan alltså göra det svårare för en arbetsgivare att bedöma de personliga kvalifikationerna hos en arbetssökande invandrare. […]i vissa segment av arbetsmarknaden spelar kunskapen i svenska språket mindre roll, i synnerhet om invandraren behärskar engelska. Men i allmänhet har nackdelen av bristande språkkunskaper och utländska utbildningar förmodligen ökat. (Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth 2002:40).
I denna kandidatuppsats skulle jag vilja precisera och lägga fokus på hur denna väg har sett ut/kan se ut för utlandsfödda kvinnor. Mer precist kvinnor som härstammar från mellanöstern och detta genom att lyfta fram dessa kvinnors individuella upplevelser och erfarenheter. För att snäva av denna uppsats ytterligare kommer jag att fokusera på den tid från och med att de kom till Sverige och aktivt började söka jobb tills den stunden att de lyckades komma ut på den svenska arbetsmarknaden och sedan fick sin första fasta anställning. Motivet bakom valet av att specifik undersöka och intervjua utlandsfödda kvinnor, från mellanöstern, som har lyckats ta sig ut på den svenska arbetsmarknaden är sådan att studier och utredningar, som kommer att presenteras nedan, påvisar att dessa kvinnor har det extra svårt att få jobb. Detta mot den bakgrund att denna grupp är en utsatt grupp. Jag skulle vilja se vad som har fått dessa kvinnor att etablera sig på
arbetsmarknaden och få en fast anställning. Finns det några specifika strategier som de har valt att förhålla sig till? Varför och hur har dessa kvinnor åstadkommit att få en fast anställning på den svenska arbetsmarknaden trots det faktum att detta är en utsatt grupp?
1.1 Syfte
Uppsatsens syfte är att öka kunskapen gällande utlandsfödda kvinnors, mer specifikt från mellanösterns, erfarenheter och upplevelser kring vägen till deras första anställning.
1.2 Frågeställningar
- Vilka upplevelser och erfarenheter har kvinnorna av vägen till deras första anställning?
- Vilka eventuella faktorer, om några överhuvudtaget, hade en inverkan i dessa kvinnors etablering på den svenska arbetsmarknaden?
1.3 Centrala begrepp
Anhöriginvandring (anknytningsinvandring) – Migrationsverket lyfter fram att begreppet innefattar en individ som vill bli permanent bosatt i Sverige mot den bakgrund att hen har anhöriga som är permanent bosatta i Sverige (Migrationsverket u.å.)
Asylsökande – Enligt Migrationsverket innefattar en asylsökande ’’en person som har tagit sig till Sverige och ansökt om asyl, men som ännu inte har fått ett slutgiltigt svar på sin ansökan.’’ (Migrationsverket 2020-04-27)
Etablering vid Arbetsmarknad – uppslagsverket national encyklopedin (NE) definierar en arbetsmarknad som en plats där en individ erbjuder sin arbetskraft till en
arbetsgivare mot en form av betalning. Denna betalning är i form av en lön som arbetsgivaren erbjuder (National encyklopedin u.å.)
Fast anställd – SCB förklarar att begreppet innefattar en individ som är tillsvidareanställd på ett jobb (Statistiska centralbyrån u.å.)
Invandrare: I tvärkulturella möten förklarar skribenterna Carl, Martin Allwood och Elsie C. Franzén att begreppet invandrare inkluderar individer som kommit till Sverige och blivit bosatta här av antingen ekonomiska skäl, på grund av flykt från sitt hemland eller som arbetskraft (Allwood & Franzén 2000:26). I som att förflytta sig tjugo år tillbaka i tiden (2004:19-20) skriver Christian Catomeris att bilden om invandrargruppen och begreppet i sig har kommit att laddas som något negativt.
Mellanöstern: I boken Maktens (o)lika förklädnader (2006:17) beskriver författarna Paulina De los Reyes, Irene Molina & Diana Mulinari att det rådande politiska läget i sig har nödvändigtvis ingen sammankoppling med erkännandet av Sverige som nationalstat. Snarare menar skribenterna att det handlar om ’’[…]att finna det specifikt svenska i den europeiska gemenskapen. I den kontexten fyller invandrade personer, särskilt de utomeuropeiska länderna, samma funktion som
arbetarklassen, romerna och funktionshindrade gjorde tidigare.’’ (De los Reyes, Molina & Mulinari 2006:17). Detta i sig för med sig en problematisering i
begreppet Mellan östern som helhet och dess användande. Enligt Ingrid Åberg och Rune Hedman framkommer det i rapporten Fokus på Mellanöstern (2015:6) att Mellanöstern innefattar de geografiska länderna Västra Sahara, Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Egypten, Turkiet, Syrien, Irak, Libanon, Israel/Palestina, Irak, Jordanien, Iran, Jemen, Oman, Saudi Arabien, Qatar, Förenta Arabemiraten, Kuwait och Bahrain. Vidare menar författarna att begreppet ’’mellanöstern’’ är ett begrepp som kom att först användas i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av de brittiska kolonialmyndigheterna.
Svenska för invandrare (SFI) – enligt Arbetsförmedlingen är svenska för invandrare en språkkurs som erbjuds individer som är nyinflyttade i Sverige och inte har svenska som modersmål (Arbetsförmedlingen u.å.)
Utrikes född – SCB förklarar att begreppet innefattar en individ var födelseland är annat än Sverige (Statistiska central byrån u.å.)
1.4 Avgränsning
I denna studie har jag valt att avgränsa mig till att intervjua kvinnor som härstammar från mellanöstern och som har varit bosatta i Sverige mellan år 2000-2015. Genom att använda
uppsatsen avgränsas till ett spann på 15 år resulterar detta i större sannolikhet att
kvinnorna har fått en fast anställning. Valet bakom målgruppen är, som nämnts ovan, på grund av att detta är en utsatt grupp som har svårigheter att få jobb. Detta framkommer enligt de studier och den utredning som kommer att presenteras längre ner i uppsatsen.
Mot den bakgrund att syftet med uppsatsen är att lyfta fram informanternas erfarenheter och upplevelser kring vägen till deras fast anställning i Sverige så har inte någon
åldersgräns på kvinnorna tyckts vara relevant för uppsatsen. Lika viktigt att benämna är även det faktum att dessa utrikes födda kvinnor inte kommer att jämföras med inrikes- respektive utrikes födda män och heller inte med inrikes födda kvinnor.
1.5 Disposition
Hädanefter kommer uppsatsens bakgrund att presenteras, i följd av den tidigare forskningen. Därefter lyfts den teori som har tillämpats för denna uppsats fram och
uppsatsens metodavsnitt. Vidare följer uppsatsens resultatdel, som kommer att presentera informanterna och det material som har framtagits, tillsammans med uppsatsens
analysdel. Analysdelen kommer att innefatta en diskussion av det framtagna materialet i relation till uppsatsens teorier. Därefter kommer uppsatsens slutsatser att lyftas fram och diskuteras i relation till uppsatsens tidigare forskning, inledning och bakgrund för att se utifall uppsatsens syfte och frågeställningar har besvarats. Dessutom kommer även en presentation kring uppsatsens brister att presenteras under samma avsnitt. Till sist
kommer en presentation av eventuella förslag på fortsatt forskning inom detta område att lyftas fram.
1.6 Bakgrund
I detta avsnitt kommer en kortare bakgrund att presenteras. Detta i syfte för att ge läsaren en möjlighet att enklare förstå orsakerna bakom fenomenet som studeras i denna uppsats.
Dessutom kommer jag att lyfta fram invandringens historia till Sverige från vissa länder ifrån mellanöstern och arbetsmarknads etablering.
Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth (2002:17) menar att som en konsekvens av att den svenska invandringspolitiken år 1967 tilläts anhöriga, till individer som hade bosatt sig i Sverige samt flyktingar, att bli permanent bosatta i Sverige. Detta resulterade i en ökad flyktinginvandring. Skribenterna förklarar att flyktinginvandringen stod för ungefär 75-80% av all invandring till Sverige, varav arbetskraftsinvandringen stod för ungefär 10-15%. Migrationsverket (2020) förklarar att efter det att före detta Statens invandrarverk (idag mer känt som Migrationsverket) tog över invandringsfrågorna på 80-talet så ökade an80-talet asylsökande till Sverige ytterligare. Mestadels var det individer från Syrien, Libanon, Turkiet, Eritrea, Iran och Irak som sökte asyl i Sverige. Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth (2002:21-22) belyser att det framkommer skillnader
mellan utlandsfödda individer i jämförelse till etniskt svenska individer, samtidigt som det även förekommer skillnader mellan utlandsfödda individer från olika geografiska regioner.
Författarna menar på att individer vars födelseländer är utomeuropeiska eller från ’’den tredje världen’’, som Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth (2002:22) refererar till, är risken större till att få ett försvårat arbetsmarknadsläge i Sverige. Vidare framkommer det att Sverige beslöt år 2013 att ge permanent uppehållstillstånd till asylsökande från Syrien i och med det rådande kriget. Även efter flyktingkrisen år 2015 ökade antalet asylsökande till Sverige, vilket i sin tur resulterade i att man valde att införa gränskontroller samma år för att minska invandringstrycket i Sverige (Migrationsverket, 2020).
Vidare framkommer det i statens offentliga utredning (SOU 2012:69:16) att nyanländas premisser gällande hur väl de kommer kunna etablera sig i Sverige går hand i hand med individens tidigare utbildning, dennes språkkunskaper samt dennes tidigare
arbetslivserfarenheter. Trots detta understryker Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth (2002:27) att
Efter fem år i Sverige har drygt 45 procent av de skyddsbehövande kvinnorna och 25 procent av männen fortfarande aldrig haft ett arbete. Bland anhöriga till skyddsbehövande är det hälften av kvinnorna och 20 procent av männen som aldrig har arbetat fem år efter invandringen. (SOU 2012:69:17).
Utredningen betonar att den grupp som oftast brukar ha det svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är de skyddsbehövande samt deras anhöriga. ’’vissa individer får snabbare ett första jobb utan att behöva kontakta Arbetsförmedlingen, och lär sig svenska utan att delta i sfi. Andra har betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.’’
(SOU 2012:69:17).
Arbetsförmedlingen fick år 2017 i uppdrag av Regeringen att skriva en återrapportering.
Skribenterna Therese Borrman, Maria Cheung och Jennie K. Larsson står bakom återrapporteringen som innefattar försöket till att flera utrikesfödda kvinnor ska vara sysselsatta i arbete eller studier mellan åren 2017-2018. I denna årsrapportering har
arbetsförmedlingen tagit fram en tabell som indikerar antalet kvinnor, respektive män som är födda i Sverige, födda i Europa utom Sverige samt födda utom Europa och deras
sysselsättning i procent. Utifrån denna tabell som presenteras förs det fram att antalet kvinnor som är inskrivna hos arbetsförmedlingen mellan åren 2017-2018 är 243 978 stycken, vilket motsvarar 45% (Borrman, Cheung & Larsson, 2017:2) Av dessa 243 978 inskrivna kvinnor, som är födda utom Europa, är det 130 672 som är arbetslösa och 113 306 är arbetssysselsatta, arbetar med stöd eller har precis börjat jobba (Borrman, Cheung & Larsson, 2017:2). I och med dessa framtagna siffror kan man utläsa att det
fortfarande är en stor grupp utlandsfödda kvinnor som inte har kommit i kontakt med någon form av arbete.