I detta avsnitt kommer uppsatsens insamlingsmetod, val av metod, metodens styrkor och svagheter, urval, genomförandet av intervjuerna, bearbetning av det insamlade materialet samt etiska ställningstaganden att presenteras.
4.1 Insamlingsmetod
Denna uppsats kommer att tillämpa en hermeneutisk meningstolkning som
insamlingsmetod. Författarna Steinar Kvale och Svend Brinkmann förklarar i boken den kvalitativa forskningsintervjun (2014:252) att denna specifika insamlingsmetod
kännetecknas genom att forskaren bryter isär en text för att sedan noggrant tolka och analysera den. Därefter menar författarna att man sammankopplar det man till en början har tolkat och analyserat för att få en helhet i texten samtidigt som man får en djupare förståelse av textens innebörd (Kvale & Brinkmann 2014:252). Vidare belyser skribenterna att ’’syftet med den hermeneutiska tolkningen är att erhålla en giltig och gemensam
förståelse av meningen i en text’’ (Kvale & Brinkmann 2014:74). Med andra ord, menar skribenterna att med hjälp av denna insamlingsmetod kan forskaren tolka och se djupet av sina intervjuer vilket tillåter denne att läsa mellan raderna och komma åt sådan
information som möjligen inte är så uppenbar (Kvale & Brinkmann 2014:74). Denna insamlingsmetod har i sig legat som en grund för att utforma min intervjuguide (Bilaga 2) och sedan respektive intervju.
4.2 Kvalitativ intervjumetod
I boken samhällsvetenskapliga metoder (2016:113) beskriver författarna Matthew David och Carole D. Sutton att ’’Det som gör en intervju kvalitativ är utformningen av frågor och det utrymme som intervjupersonen får för sina svar.’’ (David & Sutton 2016:113). Denna uppsats kommer att vila på en kvalitativ studie, närmare bestämt på kvalitativa intervjuer.
Detta mot den bakgrund att uppsatsens syfte är att öka förståelsen kring utlandsfödda kvinnors erfarenheter och upplevelser kring vägen till deras första anställning. I boken etnologiskt fältarbete (2011) för författarna Lars Kaijser och Magnus Öhlander fram att
’’en intervju görs i ett bestämt syfte, nämligen att intervjuaren söker den andra personens kunskaper, synpunkter, tankar, upplevelser av något. Inte bara innehållet (vad som berättas) utan även formen (sättet att berätta) är betydelsefull.’’ (Kaijser & Öhlander 2011:88-89).
I boken introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2014:150) skriver författarna Mikael Hjerm, Simon Lindgren och Marco Nilsson att det finns olika utgångspunkter i hur pass strukturerade intervjuer en forskare väljer att genomföra. Vidare belyser författarna att den allra vanligaste av de olika angreppssätten är en halvstrukturerad intervju, detta i och med att denna form medför likaväl flexibilitet som struktur. Det som gör denna form av intervju strukturerad är det faktum att intervjuaren för fram och frågar informanterna samma frågor vilket i sin tur resulterar i att intervjuaren har en viss kontroll över vart intervjun kan leda (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014:150). Det som gör denna form av intervju flexibel är det faktum att det är informanterna som har kontroll över vad som sägs under intervjun. Detta i och med att intervjuaren ställer relativt öppna, men ändå inte för öppna, frågor till informanterna då denne exempelvis vill åt informanternas egna
upplevelser och erfarenheter (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014:150). Mot den bakgrund kommer denna studie att förhålla sig till halvstrukturerade intervjuer. Genom att ställa halvt öppna frågor kan jag som forskare mer eller mindre styra in informanterna på den bana jag vill ha de samtidigt som jag låter de öppet tala om sina erfarenheter och
upplevelser kring vägen till deras första anställning. Detta anser jag kommer att gynna denna uppsats och frambringa ett relevant material.
4.3 Styrkor och svagheter med intervjuer
I och med att, som tidigare nämnt, syftet med denna uppsats är att fånga upp informanternas erfarenheter och upplevelser anses kvalitativa intervjuer vara den lämpligaste metoden. Dock skriver författarna Göran Ahrne och Peter Svensson i boken Handbok i kvalitativa metoder (2015:53) att det även finns svagheter med att genomföra en kvalitativ intervju. Nämligen att metoden ger en snävare bild av det fenomen som studeras och att det därför kan vara värt att överväga inkluderingen av andra metoder (Ahrne & Svensson 2015:53). Vidare påpekar Jan Krag Jacobsen i boken intervju, konsten att lyssna och fråga (2011:19) att kvalitativa intervjuer är en bra metod att tillämpa när man som forskare är ute efter att infånga en viss typ av information eller material som kan vara svåråtkomlig att samla in via exempelvis enkäter eller observationer. Ytterligare en svaghet som skribenterna Ahrne och Svensson (2015:54) nämner är att intervjuaren inte vet vilka bakomliggande motiv som informanterna kan ha till att delta i studien. Alltså kan informanternas syfte med dess deltagande vara annat än vad intervjuaren förstår vilket i sin tur skulle kunna påverka resultatet (Ahrne & Svensson 2015:54). Dock menar Kaijser och Öhlander (2011:89) att ytterligare en positiv aspekt med att använda sig av intervjuer som metod är att denna form ger forskaren möjligheten att gå djupare in i samtalet med informanten.
4.4 Urval
Till denna uppsats valdes det att enbart genomföra intervjuer med kvinnor som
härstammar från Mellanöstern. Detta i och med att uppfylla och hålla sig till uppsatsens syfte och totaltsett så genomfördes 6 intervjuer. Informanterna kontaktades först och främst via mitt personliga kontaktnät och efter att ha nått ut till vissa av dem blev jag tipsad vidare. Detta resulterade i att jag fick kontakt med vissa av de resterande
informanterna. I boken samhällsvetenskapliga metoder (2011:433-434) beskriver Alan Brymanattde angreppssätt som används till denna uppsats sammanfaller under två olika urvals former. Där det första angreppssättet faller under bekvämlighetsurvalet, nämligen att jag i första hand kontaktade informanter ur mitt eget kontaktnät. Och där det andra angreppssättet faller under snöbollsurvalet, nämligen att vissa av de informanter som jag först kom i kontakt med förde mig sedan vidare till andra eventuella informanter (Bryman 2011:433-434; Hjerm, Lidgren & Nilsson 2014:152-153). Värt att påpeka är det faktum att vissa av informanterna har koppling till varandra, nämligen de som tillkom via
snöbollsurvalet, men de resterande informanter har inte någon koppling till varandra i denna uppsats.
4.5 Genomförande av intervjuer
Intervjuguiden (Bilaga 2) för intervjuerna tillkom via inspiration från uppsatsens tidigare forskning, uppsatsens insamlingsmetod samt tidigare statistik kring fenomenet som
uppsatsen behandlar. De olika teman som den tidigare forskningen delades in i resulterade i sig i inspiration till de valda teman som intervjuguiden strukturerades in i. Hädanefter påbörjades funderingarna kring relevanta och bra frågor som kunde ställas till
informanterna. Detta i relation till uppsatsens förutbestämda syfte och frågeställningar.
Innan de riktiga intervjuerna med de utvalda informanterna tog plats beslöt jag mig för att genomföra pilotintervjuer. Detta i syfte för att se till så att de frågor som jag hade var lätt att förstå och var relevant i förhållande till syftet. Författarna David & Sutton (2016:115) beskriver att man ska snarast genomför en pilotintervju där man kan testa sina frågor, i och med det faktum att dessa frågor som forskaren har kommit upp med kan ses som en
’’[…]brygga mellan båda sidorna. Felaktighet i frågorna kan leda till att felaktig
information passerar mellan de båda sidorna.’’(David & Sutton 2016:115).Vidare belyser skribenterna att språket i sig utgör en viktig faktor när det kommer till att genomföra intervjuer. Det är nämligen viktigt att forskaren tänker igenom och testar sina frågor så att de är lättförståeliga för informanterna samt att man anpassar sitt språk till den grupp av informanter man intervjuar (David & Sutton 2016:116).
Allteftersom påbörjades en intervju att genomföras efter en annan och värt att påpeka är att på grund av de rådande Corona tiderna så togs beslutet att inte genomföra
fokusgruppsintervjuer, som var tanken från början, utan att intervjuerna hölls enskilt via telefon. Detta för att göra det så tryggt som möjligt för informanterna samt för mig själv.
Ytterligare en viktig aspekt att nämna är det faktum att alla intervjuer utom en hölls via telefon på grund av att det passade informanterna bättre då det kändes tryggare samt att majoriteten av dem inte hade tillgång till tillexempel videosystem såsom Skype. Den sista intervjun hölls via Facetime då det kändes bäst för informanten. Skribenterna David och Sutton (2016:118) belyser att ’’intervjuarens kön, etnicitet, klass/status och
utseende/beteende kan påverka intervjupersonens känsla inför intervjusituationen.’’.
Detta i sig kan vara en förklaring till varför majoriteten av informanterna kan ha föredragit att genomföra intervjuerna via telefon istället för videoprogram såsom exempelvis Skype eller Facetime. Dock värt att påpeka är att inför intervjun, när rekryteringen av
informanter tog plats, framstod det inte som att informanterna hade några problem med de ovannämnda faktorerna som skribenterna nämner. Snarare tvärtom anser jag att det framstod som att kvinnorna var säkra i sig själva och med vad de har åstadkommit och var mer än villiga till att ställa upp i uppsatsen.
Före respektive intervju skickades informationsbrev ut (Bilaga 1) till var och en av
informanterna för att informera kvinnorna angående uppsatsens syfte, om det faktum att det är frivilligt att delta i intervjun och hur informationen skulle samlas in och hanteras.
Detta menar skribenterna David och Sutton (2016:118) på är en viktig del av självaste processen innan intervjun ska ta plats. Genom att forskaren försöker skapa en god relation mellan sig själv och sina informanter kan detta resultera i ett ökat förtroende från
informantens sida samt en mer neutral grund (David & Sutton 2016:118). Intervjuerna i sig varade mellan 30 till 40 minuter. Skillnaderna i längd mellan respektive intervjutillfälle berodde bland annat på bristande språkkunskaper som i sin tur ledde till att
informanterna hade svårt att utveckla och resonera kring sina svar. Var och en av intervjuerna spelades in efter att ett muntligt samtycke av respektive informant hade efterfrågats och konfirmerats. I och med att intervjuerna skulle vara halvstrukturerade så ställdes relativt öppna frågor, men i de fall där det ansågs behövas ställas följdfrågor fanns dessa även nedskriva sedan innan. Det uppstod dessutom tillfällen under vissa intervjuer där informanterna hade svårigheter med att förstå meningen bakom frågan eller frågan i sig och då upprepades de eller förklarades på ett annat sätt vilket i sin tur var uppskattat av informanterna.
4.6 Bearbetning av materialet
Det insamlade materialet som kom till efter respektive intervju har granskats och
transkriberats en efter en. I och med att intervjuerna var förlagda vid olika tillfällen under
dagen eller under olika dagar så påbörjades transkriberingen av de klara intervjuerna emellanåt mellan intervjuerna. Författarna Kaijser och Öhlander (2011:107) för fram:
Att transkribera intervjuer är en process som innebär att översätta och gestalta talat språk, med sina paralingvistiska och extralingvistiska signaler som bland annat röststyrka, betoning, mimik, gester och tvekan, till en skriftlig form som gör talet rättvisa samtidigt som texten blir begriplig och ’’läsbar’’. (Kaijser & Öhlander 2011:107).
Efter att transkriberingen var klar så påbörjades läsningen av all transkribering. Värt att belysa är att denna uppsats kommer att tillämpa en tematisk analys, som enligt Bryman (2011:528) innebär att forskaren studerar sitt material djupgående. Följden av en
välgrundad genomläsning av sitt material menar Bryman (2011:528) är påbörjandet av tematisering, även kallat kodning. Skribenten lyfter dessutom fram de teman som forskaren finner efter att denne har studerat sitt material djupgående kan i sig ha subteman. Subteman menar skribenten kan förknippas som underrubriker till de
huvudteman som uppkommer. I anknytning till läsningen påbörjades alltså sorteringen och tematiseringen av allt material för att beta av och arbeta ner all transkribering så att gemensamma teman kunde hittas (Kaijser & Öhlander 2011:257; Bryman 2011:528). Dessa teman användes senare till att filtrera bort sådant material som inte ansågs vara till någon nytta i uppsatsen och sådant material som ansågs vara tillämpningsbart sparades. Efter att ha fått övergripande teman kring materialet ställdes de i relation till uppsatsens
frågeställningar och tidigare forskning. De två huvudteman som uppkom under
transkriberingen var svårigheter till att hitta ett jobb och vägen till den första och fasta anställningen. Utöver dessa två huvudteman så har subteman språk, utbildning, fördomar, strategier och motivation till att skaffa ett jobb tillkommit.
4.7 Etiska ställningstaganden
När det kommer till forskning så finns det ett antal riktlinjer som en forskare måste
förhålla sig till. Bryman (2011:131) beskriver att de etiska riktlinjerna som svenska forskare bör förhålla sig till. Han menar på att dessa innefattar en individs anonymitet, frivilligt deltagande, konfidentialitet samt integritet.
Den första av de fyra etiska riktlinjerna som Bryman (2011:131) belyser är
informationskravet och syftar till att forskaren har en skyldighet att informera de
individer som ingår i studien om dess syfte. Därtill även att informera dessa individer om att deras deltagande i studien är helt och hållet frivilligt och att de kan dra sig ur studien om de ångrar sitt deltagande. Forskaren har utöver detta även en skyldighet till att
informera deltagarna gällande de olika momenten som kommer att ingå i studien (Bryman 2011:131). Den andra av de fyra etiska riktlinjerna som skribenten nämner är
samtyckeskravet och syftar till att individen själv bestämmer om hen vill delta i studien eller inte, med den förutsättningen att individen är myndig. Gäller det individer som inte är myndiga kommer målsmans godkännande att behövas. Den tredje av de fyra etiska riktlinjerna som Bryman (2011:132) för fram är konfidentialitetskravet och syftar till att de uppgifter som kan användas i identifieringssyfte, det vill säga för att avslöja någon
informant som deltar i uppsatsen, ska tillhandhållas med strikt konfidentialitet från forskarens sida. Eventuella personuppgifter eller liknande bör bevaras på ett sådant sätt att inga obehöriga har åtkomst till dem. Den sista av de fyra etiska riktlinjer som Bryman (2011:132) lyfter fram är nyttjandekravet och syftar till att både de personliga uppgifterna samt de generella uppgifterna som forskaren samlar in om individerna, som deltar i
uppsatsen, får enbart användas av forskaren i uppsatsen syfte.
Ytterligare en aspekt som förs fram av (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014:153) är det faktum att när det kommer till att använda sig utav snöbollsurvalet, som denna uppsats har tillämpat, är det viktigt att ha i åtanke att man skapar variation mellan sina
informanter. Det vill säga att man som forskare inte enbart förlitar sig på informanter som tillkommer via snöbollsurvalet i och med att resultatet av detta blir sådant att
informanterna kan dela samma åsikter och synpunkter kring fenomenet som studeras.
Skribenterna menar på att genom att man skapar en variation i sitt urval av informanter kan det fenomen som studeras potentiellt bekräftas eller förnekas av informanter som inte har någon koppling till varandra och i sin tur leda till ett sannare material (Hjerm,
Lindgren & Nilsson 2014:153). Mot den bakgrunden har jag därav, som tidigare nämnts, valt att tillämpa snöbollsurvalet samt bekvämlighetsurvalet i denna uppsats för att medföra en variation av informanter.
Tilläggas kan även det faktum att en av informanternas familjeanhörig var närvarande under den specifika intervjun i syfte att hjälpa till som tolk utifall att det skulle behövas.
Det var en överenskommelse som gjordes mellan mig och informanten då det inte troddes skulle utgöra någon större påverkan på självaste intervjun i sig eller på det material som kom fram. Kommunikationen mellan mig och informanten flöt på bra under intervjun och familjemedlemmen fick rycka in som tolk ett fåtal gånger. Värt att upprepa är det faktum att de namn som informanterna har tilldelats i uppsatsen är fiktiva och syftar endast till att underlätta för läsaren gällande vem som säger vad. Orsaken bakom varför informanterna har tilldelats fiktiva namn är för att skydda dessa kvinnors identitet.