I detta avsnitt kommer uppsatsens tidigare forskningar att presenteras. Dessa har tjänat till att i relation med det insamlade materialet kunna diskutera och svara på uppsatsens syfte och frågeställningar. Urvalet kring uppsatsens tidigare forskning har varit att gå efter områden som på ett eller annat sätt kan ställas i relation till uppsatsens syfte samt för att ge en bild av hur det kan se ut för utlandsfödda kvinnor och deras etablering- samt arbetsmarknadssituation i Sverige. I och med detta har kategorierna låg kvinnlig arbetssysselsättning och utsatta positioner, diskriminering av utlandsfödda på
arbetsmarknaden och betydande faktorer som påverkar etablering och myndigheters insatser lyfts fram.
2.1 Låg kvinnlig arbetssysselsättning och utsatta positioner
I studien Labour market integration of female refugees (2017:1) skriven utav Zainab Fakih framkommer det att EU (Europeiska Unionen) framför att arbetssysselsättningen för gruppen kvinnliga flyktingar var år 2014 cirka 45% i Europa. Tilläggas kan även att detta är 6% lägre om man jämför med andra utom europeiskt födda kvinnor menar
författaren. Det framkommer dessutom i studien att Sverige har högst arbetslöshet när det kommer till gruppen kvinnliga flyktingar. Författaren belyser att arbetslösheten ligger på 53.5% för denna grupp vilket i sin tur dessutom är ungefär 8% mer om man jämför med manliga flyktingar i Sverige (Fakih 2017:3). En förklaring till varför Sverige anses ha så låg sysselsättning bland kvinnliga flyktingar kan förklaras utifrån två faktum, nämligen
’’[…]the high rate of native women’s employment in Sweden and the highly competitive labour market. Almost all jobs in Sweden require upper-secondary education, which makes it impossible for illiterate or low-educated female refugees to access the labour market.’’
(Fakih 2017:10). Dock värt att påpeka är att Sverige anses ha relativt höga minimilöner och relativt strikt arbetssysselsättningsskydd när det kommer till fasta anställningar. I och med detta menar författaren att det i sin tur ökar kostnaderna för arbetsgivaren vilket leder till att hen försöker undvika att ständigt anställa och avskeda sina arbetstagare. Resultatet av detta menar Fakih (2017:10) blir sådant att arbetsgivaren tar det säkra före det osäkra och hellre anställer en individ med tidigare arbetslivserfarenhet vilket begränsar möjligheterna för kvinnliga flyktingar att komma ut på arbetsmarknaden. Effekten av detta blir sådana att dessa kvinnor placeras i en farligare och mer ekonomiskt utsatt position (Fakih 2017:1).
Dessutom menar författaren att i och med detta så belastas landets välfärdssystem som ett resultat av en hög arbetslöshet hos kvinnliga flyktingar (Fakih 2017:1).
2.2 Diskriminering av utlandsfödda på arbetsmarknaden
Som tidigare framkommit utförde Bursell (2012:62) en studie som innebar att skicka ut CV med samma meriter men som sades tillhöra individer med antingen svenska namn,
arabiska namn eller afrikanska namn. Det framkommer dessutom att skribenten valt att förhålla sig runt om Stockholmsområdena för denna studie. Samt att de jobb som
inkluderades i studien var både från den offentliga- som den privata sektorn i och med att dessa står för cirka 50% av jobben. I studien framkommer det även att författaren valt sådana jobb där kvalifikationerna är olika, det vill säga jobb som både kräver lägre samt högre utbildningsnivåer, jobb där andelen migranter är olika och jobb där efterfrågan av män respektive kvinnor är olika (Bursell 2012:66). Ytterligare två viktiga aspekter som forskaren lyfter fram från studien är att ‘’even though the labor market was booming, Swedish-named applicants were about twice as likely to receive call-backs compared to foreign-named applicants.’’ (Bursell 2012:66). Dessutom att ’’as correspondence tests are randomized, there is nothing other than unequal treatment that can explain the call-back gaps between foreign-named and Swedish-named applicants. Thus, the casual conclusion of discrimination is very strong.’’(Bursell 2012:66).
Vidare belyser forskaren att det framkommer i studien att en anledning till varför den svenska arbetsmarknaden anses vara relativt etniskt segregerad är på grund av att arbetsgivare föredrar, i majoriteten av fall, att anställa individer med liknande etnisk bakgrund som de själva. Men även på grund av att arbetsgivare i majoriteten av fall visas ha benägenhet för att anställa individer från sina egna nätverk. Vilket i sin tur resulterar i att individer som är utlandsfödda missgynnas och detta kan resultera i deras exkludering (Bursell 2012:67).
2.3 Betydande faktorer som påverkar etableringen och myndigheters insatser
I studien nyanlända kvinnors etablering, en komparativ studie av nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden i Norden och de etableringspolitiska insatserna (2018:7) lyfter författarna Tobias Bühring, Juho-Matti Paavola, Gudbjörg Linda Rafnsdóttir, Sveinn Gudmundsson, Tor Egil Viblemo, Anna-Karin Gustafsson, Lisa Tönnes Lönnroos, och Marie-Louise Joyce att det gjordes en offentlig utredning kring utlandsfödda kvinnors arbetssysselsättning år 2012. Den offentliga utredningen påvisade att utlandsfödda kvinnor har en markant lägre arbetssysselsättning när det kommer till en jämförelse med inrikes födda män och kvinnor. Fortsättningsvis påpekar skribenterna att utlandsfödda kvinnor bevisats ha ett underlägset deltagande på den svenska arbetsmarknaden i sig, men även om detta jämförs med inrikes födda män och kvinnor (Bühring, Paavola, Rafnsdóttir, Gudmundsson, Viblemo, Gustafsson, Tönnes Lönnroos & Joyce 2018:75).
Skribenterna fortsätter med att lyfta fram det faktum att kvinnor i större utsträckning väljer att ha etableringsplaner som enbart är på deltid och inte på heltid. Detta menar
Bühring, Paavola, Rafnsdóttir, Gudmundsson, Viblemo, Gustafsson, Tönnes Lönnroos och Joyce (2018:79) beror på föräldraledigheten. Värt att påpeka är även det att män i
majoriteten av fall har en anställning som bidrag i deras etableringsplan, tillskillnad från majoriteten av kvinnor som i större utsträckning har antingen bidrag i form av
arbetsutsättningar eller i form av hälsofrämjande. ’’I Augusti 2017 var 43,3% av deltagarna i etableringsprogrammet kvinnor. Totalt sett har andelen som går vidare till arbete och studier ökat något – från 28 procent 2014 till 33 procent 2016.’’ (Bühring, Paavola, Rafnsdóttir, Gudmundsson, Viblemo, Gustafsson, Tönnes Lönnroos & Joyce 2018:79).
Därtill dessutom det faktum som påvisar att trots denna ökning så är antalet kvinnor som efter etableringsprogrammet söker sig vidare till studier eller jobb lägre i jämförelse med män. Detta tror skribenterna kan vara på grund av att ’’kvinnor i mindre utsträckning haft ett arbete med eller utan stöd under tiden med etableringsplan eller tagit del av
programinsatser som arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildningar.’’ (Bühring, Paavola, Rafnsdóttir, Gudmundsson, Viblemo, Gustafsson, Tönnes Lönnroos & Joyce 2018:79).
Författarna belyser dock att desto längre tid som passerar sens den tid att dessa kvinnor, eller individer generellt, har anlänt till Sverige desto större andel av dessa individer får en arbetssysselsättning. De menar på att ’’tio år efter ankomst är runt hälften av målgruppen i Sverige […] sysselsatta[…]’’. (Bühring, Paavola, Rafnsdóttir, Gudmundsson, Viblemo, Gustafsson, Tönnes Lönnroos & Joyce 2018:30-31).
Vidare menar Fakih (2017:1-2) att det i studien nämns olika potentiella bakomliggande faktorer som kan inverka i det att dessa kvinnliga flyktingar stöter på svårigheter i deras etableringsprocess på arbetsmarknaden. Sådana potentiella bakomliggande faktorer är bland annat bristande kvalifikationer, bristande språkkunskaper, förekomsten av
diskriminering samt bristande utbildningsnivå. Fakih (2017:1-2) belyser även att utöver dessa ovanstående bakomliggande faktorer så får de kvinnliga flyktingarna dessutom hantera faktorer såsom genus roller, diskriminering samt traditionella synpunkter kring sin etablering på arbetsmarknaden.
I Invandring, arbete och arbetslöshet (2000:180) skriver författaren Elsie C. Franzén att att perioden från och med att en individ har invandrat till Sverige till och med att denne får ett försörjningsbart jobb tar i majoriteten av fall lång tid. Detta resulterar i att individen blir beroende av statliga myndigheter såsom exempelvis socialtjänsten och
arbetsförmedlingen. Dessutom belyser författaren att iakttagbara attribut såsom
exempelvis mörkare hudfärg samt slöja är etniska kännetecken som resulterar i svårigheter i att få ett jobb (Franzén 2000:181).
’’Kombinationen av invandringens förändrade karaktär och förändringarna inom utbildning och arbetsmarknad speglas i arbetslöshetsstatistiken för olika
invandragrupper.’’ (Franzén 2000:183). Skribenten menar att individer som har
immigrerat till Sverige efter 1970-talet påvisar betydligt större svårigheter i att komma ut
på den svenska arbetsmarknaden. Detta på grund av att arbetsmarknaden är i ständig rörelse, likaså de kvalifikationer som krävs för dagens arbeten. I och med detta menar skribenten att ’’den som inte har grunden är oerhört sårbar på en snabbt föränderlig arbetsmarknad.’’ (Franzén 2000:183). Arbetsmarknadens ständiga förändring försvårar för individer som har immigrerat till Sverige. Detta på grund av att medans dessa individer väntar på att få ett godkänt uppehållstillstånd i Sverige eller avsluta SFI fortsätter tiden att gå. Detta menar författaren resulterar i att dessa individers kvalifikationer, i form av exempelvis utbildning, riskerar att inte vara tillräckliga för arbetsgivarna i och med arbetsmarknadens ständiga förändring. Skribenten lyfter dessutom fram vikten av de kulturella skillnaderna som inverkar samt att den geografiska distansen mellan individens hemland och Sverige utgör en faktor som påverkar dennes etablering på den svenska arbetsmarknaden (Franzén 2000:184).
I studien Integration på arbetsmarknaden, en studie av personer med utländsk bakgrund (2007:7) skriver författaren Güler Alici att ’’Arbetsmarknadspolitiken är en del av den ekonomiska politiken med såväl tillväxtpolitiska som stabiliserings- och
fördelningspolitiska uppgifter.’’ (Alici 2007:7). Arbetsmarknadspolitikens syfte är att föra ekonomin framåt samtidigt som man mättar arbetsmarknaden med individer som har yrkesutbildning. Genom att fokusera på individer som befinner sig i utsatta positioner såsom exempelvis arbetshandikappade eller utlandsfödda ska detta främja jämlikheten för dessa individer på arbetsmarknaden. Abassian (refererad i Alici 2007:7) menar på att ett problem som uppstår med detta tillvägagångssätt är det faktum att man inte har
individernas kompetenser och erfarenheter i åtanke utan snarare vilken kategori, av de två ovanstående, de tillhör. Detta menar Abassian (refererad i Alici 2007:7) i sig leder till:
[…]att om invandrarna får ett arbete av svenska arbetsgivare är det oftast en i förväg bestämd roll i segregerade och segmenterade delar av arbetsmarknaden, oavsett tidigare yrkesbakgrund, utbildning och arbetslivserfarenhet. Detta försvårar den ömsesidiga integrationsprocessen. (Abassian 2003, refererad i Alici 2007:7).
Vidare belyser Alici (2007:8) att konsekvensen för de immigranter som är högutbildade från hemlandet blir sådana att de stöter på svårigheter när det kommer till att finna ett jobb i Sverige som är likvärdigt deras kvalifikationer. Istället blir de erbjudna sådana jobb som inte möter sig med deras tidigare kvalifikationer vilket resulterar i att de missgynnas.
Vidare menar Alici (2007:8) på att vare sig om dessa individer valde att komplettera sina tidigare utbildningar med utbildningar i Sverige eller helt omskola sig så skulle detta i sig inte resultera i exempelvis sådana löner som deras kompetens mäts med, utan tvärt om dessa skulle förbli låga (Alici 2007:8).