Härnedan kommer uppsatsens slutsatser att presenteras samt att resultatet dessutom kommer att ställas i relation till uppsatsens syfte, frågeställningar, inledning, bakgrund och tidigare forskning. Hädanefter kommer eventuella tankar och funderingar att framkomma gällande uppsatsens helhet.
Denna uppsats syftar till att frambringa och öka kunskapen gällande utlandsfödda kvinnors, mer specifikt från Mellanöstern, erfarenheter och upplevelser kring vägen till deras fasta anställning. Vidare lyder uppsatsens frågeställningar att frambringa vilka upplevelser samt erfarenheter som kvinnorna har av vägen till deras första fasta
anställning. Men även vilka eventuella faktorer, om några överhuvudtaget, som kan ha haft en inverkan i kvinnornas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Det framkommer i resultatet att ett antal olika faktorer har vägt in i dessa kvinnors etablering på den svenska arbetsmarknaden där en bland annat var språket. Informanterna har alla varit eniga gällande att bristande kunskaper inom det svenska språket har utgjort ett hinder. Dock påpekar vissa av kvinnorna att dessa svårigheter har varit mindre betydelsefulla för de i jämförelse med de andra kvinnorna. Detta i och med att dessa kvinnor har haft det engelska språket som ett andra alternativ att luta sig tillbaka på efter att det kommit till Sverige. Som i sin tur åtskiljer de från de resterande kvinnorna som varken hade engelska kunskaper att luta sig tillbaka på och fann det svårt med deras svenska språkkunskaper.
Likaväl i statens offentliga utredning (SOU 2012:69:16) som i skribenten Fakihs (2017:1-2) studie framkommer det att bristande språkkunskaper är en faktor som leder till att
utlandsfödda kvinnor, samt utlandsfödda individer generellt, får det svårare att hitta jobb och etablera sig på arbetsmarknaden.
Vidare framkommer det dessutom i resultatet att respektive informant har någon form av högre utbildning med sig från hemlandet. Vissa har kunnat tillämpa deras tidigare
utbildningar efter deras ankomst till Sverige tillskillnad från andra som har varit tvungna att omskola sig på plats i Sverige. Detta i och med att deras tidigare utbildningar
exempelvis inte gav de några jobb då de inte matchade med kvalifikationerna i Sverige eller av andra okända anledningar. Alici (2007:8) förmedlar att svårigheterna bakom att
utlandsfödda individer finner arbete i Sverige som matchar deras tidigare
utbildningskvalifikationer från hemlandet är höga. Skribenten belyser att individer som besitter en högre utbildning från hemlandet och immigrerar till Sverige kommer av större sannolikhet att bli erbjuden ett jobb som inte helt och hållet stämmer överens med dennes kvalifikationer. Vare sig individen väljer att komplettera sin utbildning i Sverige eller omskola sig helt i Sverige kommer individen troligtvis fortfarande inte att få ett jobb som sträcker sig jäms med denne kompetenser (Alici 2007:8). Detta förklarar Lundh,
Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth (2002:40) är på grund av att svenska arbetsgivare tenderar att värdera svenska utbildningar högre än utländska utbildningar.
Detta mot den bakgrund att arbetsgivarna kan ha kännedom kring de svenska utbildningarna i en större skala än de utländska utbildningarna. Dessutom belyser skribenterna att om individen har svensk utbildning kan detta i sin tur sammankopplas med att individen har goda kunskaper i både svenskt tal och skrift (Lundh, Björkman-Bennich, Ohlsson, Pedersen & Rooth 2002:40). Detta påvisas i resultatet stämma överens med en del av informanternas upplevelser och erfarenheter då deras kvalifikationer och tidigare utbildningar inte gav jobbmöjligheter i Sverige. Kvinnorna fick omskola sig i Sverige innan de fick ett jobb som senare ledde till en fast anställning. Dock förekommer det även i resultatet att vissa av kvinnorna kunde tillämpa sina tidigare kvalifikationer i form av utbildning efter deras ankomst till Sverige och dessutom fick en fastanställning inom de yrket.
Faktorer såsom diskriminering eller ytliga attribut kan i sig utgöra ytterligare svårigheter för dessa kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden (Fakih 2017:1-2; Franzén 2000:181).
Dessa hindrande faktorer stöttas av kvinnorna i resultatet där två av informanterna lyfter fram att de har varit med om situationer där nära och kära har blivit anklagade utifrån vissa fördomar på grund av att de är invandrare. Det framkommer även att en informant har varit med om, vad hon uppfattade det som, en form av rasism på grund av ytliga attribut såsom hårfärg. Alltså kan det konstateras att likaväl ytliga attribut som
diskriminering, som skribenterna ovan lyfter fram, har utgjort en hindrande faktor för dessa kvinnor när de redan har fått en anställning. I och med detta kan en fråga sig utifall att det faktum om kvinnorna har höga kapital och utifall att de utnyttjar sina resurser om det är tillräckligt? Kommer dessa kvinnor att ses som respektabla i det svenska samhället då de har en fast anställning eller kommer de att fortsätta ses som socialbidragstagande utlandsfödda? Trots det faktum att dessa kvinnor har använt sig av sina resurser och sina kapital betyder detta i sig inte att kvinnorna fullständigt kan förlita sig på att detta kommer resultera i ett jobb.
En brist i denna uppsats är de faktum att jag inte fokuserade på ifall de fick hjälp av arbetsförmedlingen eller inte. Detta mot den bakgrund att det framkom under
intervjuerna att de tackade nej till deras hjälp. Detta är ett faktum som kan ha haft en påverkan på resultatet. Dessutom värt att nämna är det att den kvinnan som sökte hjälp via arbetsförmedlingen kan ha fått ett bredare spektrum av kunskap och kännedom gällande det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden. Diskriminering
framkommer som en faktor som kan förhindra utlandsfödda kvinnor från att få jobb. Det framkommer att en informant har blivit utsatta för diskriminering när hon väl hade fått ett jobb. Däremot har vissa av kvinnorna varit medvetna om att diskriminering av
utlandsfödda kvinnor förekommer. Jag har heller inte diskuterat sexism i denna uppsats, däremot värt att understryka är det att det var en informant som pratade om det under intervjun. Dock förmedlade hon att det inte påverkade henne när det kom till arbete.
Genus är även en viktig aspekt som kunde ha kommit att diskuterats eller påverkat
resultatet i denna uppsats. Men mot den bakgrund att jag, som tidigare nämnt, valt att inte jämför utrikesfödda män och kvinnor samt heller inte att jämföra utrikesfödda kvinnor med inrikes födda män eller kvinnor i och med att jag ville åt informanternas egna
upplevelser och erfarenheter inkluderades inte genusaspekten. Tillslut, varför jag inte har tagit upp detta är på grund av att jag i denna uppsats fokuserar på hur dessa kvinnor har åstadkommit att komma ut på arbetsmarknaden. Jag har kommit fram till det resultat som jag har fått på grund av att jag har fokuserat på de kvinnor som har åstadkommit en fast anställning. Detta i sin tur kan resultera i att varken jag eller informanterna har lagt ner större vikt vid att reflektera kring andra eventuella hinder som inte har lyfts upp av informanterna själva under intervjuerna. Kvinnornas legala status eller medborgarskap har inte kommit fram i materialet som något som var av större vikt för dessa kvinnor när det kommer till deras erfarenheter och upplevelser kring att få ett jobb och sedan en fast anställning.
Med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter har jag fått en ökad förståelse till varför kvinnorna exempelvis kan ha uppmålat och lagt stor vikt vid att framstå som kvinnor som inte går på socialbidrag utan som är självförsörjande. Detta i och med
respektabilitetsteorin som Skeggs (2015) belyser. Samt att Bourdieus (2010) kulturella- och sociala kapital har resulterat i att jag bättre har kunnat förstå den roll som dessa kapital utgör för kvinnorna. Vikten av att ha bra språkkunskaper, ett brett socialt
kontaktnät, en utbildning samt kännedom kring myndigheter och samhället utgör i sig en stor del för kvinnorna i relation till arbete.
Denna uppsatsens insamlingsmetod var hermeneutisk meningstolkning. Genom att tillämpa denna upplever jag att jag har kunnat tolka och se djupet av de transkriberade intervjuerna bättre för att komma åt informanternas erfarenheter och upplevelser. Genom att man som forskare bryter isär en text som skribenterna påpekar underlättar detta både tematiseringen i sig samt läsningen mellan raderna kring det informanterna vill förmedla (Kvale & Brinkman 2014:252). Detta anser jag dessutom har gått bra i hand med den tematiska analysen som har tillämpats för denna uppsats. Detta mot den bakgrund att genom en tematisk analys menar Bryman (2011:528) att man studerar sitt material
djupgående. Både insamlingsmetoden och den tematiska analysen går ut på att gå in i sitt material och se djupet, se mellan raderna vilket har resulterat i en mer noggrann läsning.
Dessutom användandet av huvudteman och subteman i relation till transkriberingen gav en bättre struktur i materialet och presentation av resultatet.
Sammanfattningsvis trots det faktum att de olika studier som har genomförts och det faktum att utlandsfödda kvinnor är en utsatt grupp framkommer det i resultatet för denna uppsats att informanterna har åstadkommit en etablering på den svenska
arbetsmarknaden och fått en fast anställning relativt enkelt och snabbt. Dock särskiljs inte dessa kvinnors erfarenheter och upplevelser till fullo med de tidigare studier och den
tidigare statistik som finns kring detta fenomen. Detta i och med att även dessa kvinnor har, som resultatet påvisar, stött på en del hinder och svårigheter. Däremot framkommer det även att informanternas väg till en fast anställning påvisas skilja sig en aning i och med att kvinnorna var eniga om vissa hinder men oense om andra. Värt att påpeka är dock det faktum att var och en av kvinnornas erfarenheter och upplevelser av vägen till deras första anställning var unika och i sig betydelsefull. Resultatet påvisar att vissa av kvinnorna fick hjälp av Arbetsförmedlingen, andra via sina kontaktnät och de tredje genom eget initiativ.
Däremot varierar tiden från och med att respektive informant började söka jobb till att de fick ett jobb och sedan vidare till att de fick en fast anställning.