Vägen till den första och fasta anställningen:

Vägen till kvinnornas första fasta anställning har sett annorlunda ut då kvinnorna har haft olika strategier och motivationsdriv som har drivit de framåt. Men trots dessa olikheter har

alla kvinnor fått ett jobb och senare en fast anställning. För en del av kvinnorna varade denna period under en längre tid medans för andra så var denna perioden kortare.

Dessutom så skiljer sig kvinnornas tillvägagångssätt gällande hur de tog sig an att hitta de jobb som de senare fick sin första anställning hos. Informanten Sarah förklarade att:

Jag var engelska lärare i mitt hemland, och jag fick komplettera med svensk legitimation för lärare här i Sverige typ förra året. Jag sökte bara som lärare eftersom att jag är van med detta och jag var rädd faktiskt att testa annat. Så jag jobbade som lärare även innan jag fick min legitimation i Sverige och det var faktiskt visstid. Men efter det blev jag tillsvidare, för det var så himla lätt att hitta jobb som lärare eftersom du vet att det är brist. (Sarah)

Utifrån ovanstående citat kan det konstateras att Sarahs utbildning från hemlandet var som ett tryggt kort för henne att falla tillbaka på när hon hade kommit till Sverige. För henne framkom det som att hela processen från att ha fått ett jobb till att ha fått en fast anställning gick relativt snabbt och var relativt enkel. För informanten Setareh framgick det även som att det gick snabbt att komma in på den svenska arbetsmarknaden, dock denna gång med stöd av familj och sociala nätverk.

När jag och min familj bestämde att flytta till Sverige, ja hade inte mycket erfarenhet om tandsköterska, men lite. Men jag hade mycket tur att mina bröder i Sverige är tandläkare och en av dem har en privat klinik. Jag pratade med honom och han hjälpte mig med jobb. Jag fick jobb på kliniken och jag jobbade i början som praktikant i 6 år på min brors klinik. I och med att mina språkkunskaper inte var så bra, och sen sakta, sakta har jag lärt mig alla uppgifter i kliniken och språket och sen kunde jag jobba där som anställd. (Setareh)

Informanten Nina, som var yngst av alla informanter då hon kom till Sverige direkt efter studenten, berättade att:

Jag börja på en frisörsalong för utbildningen var från hemlandet frisör. Och jag praktiserade på en salong i Sverige tills en kusin startade en ny salong och sen började jag där och hamnade där och fastnade där och fortfarande jobbar jag där och jag är som delägare nu på samma ställe. (Nina)

För hennes del som kom så ung till Sverige framstår det som att även hennes väg ut på arbetsmarknaden verkade vara relativt enkel, precis som de tidigare informanterna för fram. Informanten Maria, Safa och Samira beskriver deras väg ut på den svenska arbetsmarknaden och vägen till en fast anställning såhär:

Ne du vet jag bor i … och det var företaget … där jag bor så jag knackade på dörren och sa till de hej, jag söker efter jobb så de sa till mig okej, lämna ditt CV och det gjorde jag. Detta var sommaren 2013 då jag började söka sommarjobb. Och sen de ringde mig efter faktiskt en timme och jag har fått min första intervju hos de och jag fick jobb och började som sommarjobb och sen vikarie ett tag och sen fast anställning. Det var bra oså men det var lite svårt med allting med system o med språket och hur kan man prata med du vet gamla människor och ah. Men du vet det kommer med tiden, allt kommer med tiden. (Maria)

Jag fick hjälp från arbetsförmedlingen direkt, jag försökte själv, jag gick inte till skolan här, bara en gång 2-3 månader med SFI men sen de va så svårt för mig att få pengar från socialtjänsten att få hjälp därför kontaktade jag själv en tjej på arbetsförmedlingen och jag har berättat till henne att jag vill få ett jobb som busschaufför och hon blev jätteglad för de finns inte många arabiska tjejer som busschaufför o man skickade mig direkt till en speciell kurs. (Safa)

2 månader efter att jag gjort ansökan blev jag uppringd av utbildningsavdelningen på företaget och de frågade om ja hade möjlighet att påbörja och jobba då för att då var de intresserade att ha folk. […]2004 mars har jag börjat som bussförare, och sen 2008 fick jag en fråga från mina kollegor som jobbade på en annan högre avdelning om jag ville jobba med de för de tyckte att jag skötte mitt jobb bra och var duktig. Så jag fick göra ett test för att se om jag skulle klara av den jobbet och jag lyckades tillslut och började jobba på den avdelningen och som bussförare. […]

sen höll jag på såhär i 2-3 år kanske sen fick jag en förfrågan om jag ville ha en fast tjänst på den avdelningen. Så ja, jag har jobbat med att köra buss och på den avdelningen så jag kan säga att jag har lyckats (skratt). (Samira)

Utifrån dessa tre ovanstående citat kan vi urskilja att dessa kvinnors livssituationer, erfarenheter, upplevelser och vägar ut på arbetsmarknaden har sett en aning annorlunda ut. Trots detta har var och en av dessa kvinnor fått sin fasta anställning. Medans Maria och Samira gick tillväga genom att skicka ut sina CV för att få kontakt med potentiella

arbetsgivare så använde sig Safa utav statliga myndigheters hjälp, närmare bestämt arbetsförmedlingen, för att komma i kontakt med potentiella arbetsgivare. Dessutom kan vi även utläsa att de arbeten som kvinnorna sökte sig till gav en relativt snabb respons till de i form av arbetsintervjuer eller direkta vikariat.

Här nedan kommer uppsatsens resultat att analys med utgångspunkter i uppsatsen teoretiska utgångspunkter, nämligen Bourdieus kapitalteori och Skeggs respektabilitets teori.