Ideologi

Med analysverktyget ideologi analyserar vi hur den medicinska diskursen reproducerar sig och de personer som verkar inom den får mer makt och mer utrymme att tala. Experterna producerar vad som är kunskap om Covid-19 och detta förstärker deras position inom diskursen. Genom att de avgör vad som anses vara legitim kunskap reproduceras deras maktposition. Detta blir tydligt då experterna får ett stort utrymme i massmedias rapportering kring Covid-19 och även i myndighetstexterna vi analyserat.

Ansvarsdiskursen påverkas av och påverkar politiken och i vårt material finner vi att den svenska Regeringen och myndigheter både tilldelar och tilldelas ansvar kring vilka åtgärder som bör tas. Genom de rekommendationer som getts skapas nya normer som påverkar våra beteenden. Detta syns i till exempel det personliga ansvaret som människor ges genom att undvika onödiga resor, hålla avstånd och social distansering. Dessa rekommendationer gäller

33 för alla oberoende av vem personen är. Det personliga ansvaret påverkas av olika premisser, såsom ojämlikhet, klasstillhörighet och socioekonomiskt tillstånd. Ett utdrag ut DN påvisar hur olika grupper drabbas annorlunda.

Vid samhällskriser drabbas socioekonomiskt utsatta grupper i högre utsträckning än den övriga befolkningen, och den ojämlikhet i hälsa som redan finns tenderar att öka både kort- och långsiktigt. (DN, 2020.04.24)

Hälsa är i Sverige ojämlik utifrån samhällsklass och vid en pandemi förstärks detta då olika klasser påverkas olika mycket. Många människor har inte möjligheten att följa riktlinjer och ta det personliga ansvaret utifrån yrke och ekonomi. Det kan handla om att inte ha råd att stanna hemma när personen är sjuk eller att människor med timanställningar permitteras och varslas. En pandemi slår hårdare mot utsatta grupper vilket påverkar det ansvar de har möjlighet att ta. Ytterligare citat som påvisar detta är från en debattartikel i Aftonbladet:

Arbetarna håller igång samhället och de står i frontlinjen i kampen mot viruset på våra sjukhus, äldreboenden och inom hemtjänsten. Och tyvärr gör de det allt för ofta utan tillräckligt skydd, med livet som insats. (Aftonbladet debatt, 2020.04.29)

I citatet ovan från Aftonbladet debatt synliggörs en klassindelning där arbetare påvisas vara dem som drabbas under pandemin i relation till att kunna följa riktlinjer. Vilket yrke en person har och vilken socioekonomisk grupp hen tillhör påverkar hur personen kan agera under en pandemi. Detta kan innebära att ansvaret som läggs på individer inte kan följas på grund av till exempel ekonomiska skäl. Detta visar sig i till exempel möjligheten att arbeta hemifrån som inte är tänkbart för alla yrkesgrupper.

I den Diskursiva praktiken fann vi diskursen vi-och-de som framträdande under

rapporteringen av Covid-19. Vi har bland annat funnit att det sker på ett internationellt och nationellt plan. Genom att rapportera om landet Kina som en aktör har vi funnit att det har påverkat uppfattningen av människor med asiatiskt ursprung. I en kommentar på Facebook lyfts detta fram som en kritik mot Folkhälsomyndigheten:

Folkhälsomyndigheten: Sluta enbart "följ utveckligen noga" och ta säkerhetsåtgärder i förebyggande syfte. Ni kan sedan fortsätta "följa utvecklingen noga". Sas och flera andra privata, kommersiella flygbolag ställer in flyg. Flera länder stänger gränser och nekar flyglandning från Kina. USA Avråde resor till HELA Kina. För att Sverige ska kunna göra samma sak krävs det att ni klassificerar detta som allmänfarlig sjukdom. Oftast är det en kinesisk turist som exporterar viruset till andra länder. Hur mkt mer fakta behöver ni? (Facebook, Folkhälsomyndigheten, 2020.01.22)

Här påvisas hur hen har konsumerat information och utifrån det bildat sig en uppfattning av Kina som en de-grupp. Trots att texterna handlar om en pandemi upplever vi en

främlingsfientlighet till följd av att skulden läggs på Kina som en enskild aktör. Vi-och-de diskursen formas av rasism då människor med asiatiskt påbrå har blivit en de-grupp på grund av utseende eller ursprung. Detta utläser vi med det analytiska verktyget ideologi kan skapa konsekvenser i form av att en folkgrupp blir skuldbelagda och utpekas som smittspridare. Den västerländska kulturen framhävs som ledande och mer korrekt vilket gör att maktförhållandet gentemot asiatisk kultur produceras om.

34 På en mer nationell nivå åskådliggörs vi-och-de diskursen mellan myndigheter och

privatpersoner. Detta bygger på ansvarsdiskursen och förhållandet mellan svenska myndigheters agerande och allmänhetens åsikter om åtgärderna. I texterna skrivna av myndigheter finner vi en mer enad syn på Sverige och hur vi tillsammans kan minska smittspridningen. I ett uttalande från Folkhälsomyndigheten finner vi detta utdrag:

Tillsammans kan vi bromsa smittan!

Det är allas ansvar att hindra spridningen av sjukdomen covid-19.

Här kommer några viktiga saker som alla kan göra: (Folkhälsomyndigheten, 2020. 04. 30)

I detta citat tyder vi att vi-och-de diskursen och ideologin är mer inriktad på att alliera svenska befolkningen då myndigheterna och Regeringen vill att rekommendationerna ska följas. Det skapas därmed ett vi i att följa den svenska modellen gentemot andra länders åtgärder, som resulterar i ett de. Detta motsägs i Facebook-kommentarerna där vi uppfattar att de som kommenterar ser svenska myndigheter som en de-grupp. Grupperingarna skiftar därmed beroende på vem som uttalar sig och vad den har som mål. Detta citat påvisar även hur

socioekonomiska faktorer osynliggörs då Folkhälsomyndigheten skriver att ”alla” kan ta åt sig dessa åtgärder. En konsekvens av detta blir att fattiga eller sjuka personer får ett ansvar de inte kan ta och kan i och med detta skuldbeläggas på grund av deras socioekonomiska status. Detta påvisar då en ideologisk konsekvens av detta citat.