Interdiskursivitet

Vi har i dimensionen Text funnit genom de valda analysverktygen en återkommande fråga om vem som bär ansvaret under pandemin. Detta har uttryckts i alla källor, vilket vi presenterat i avsnittet ovan. Utifrån detta tyder vi att en ansvarsdiskurs, som handlar om var ansvaret läggs och bör ligga utifrån de olika aktörerna, är med i framställandet av hanteringen av Covid-19. Ansvarsdiskursen representerar en syn på vem som bär ansvaret och vem som bör bära ansvaret för att pandemin upphör. Det handlar också om hur det skrivs om ansvaret kring pandemin, vem som har, vem som bör ha ansvar och vem som är utan skyldighet. Därav har ansvarsdiskursen en stor vikt i rapporteringen av pandemin. På Folkhälsomyndighetens hemsida skriver dem “Det är allas ansvar att hindra spridning av Covid-19. Håll avstånd till andra både inomhus och utomhus.” (2020). I detta citat uppges det att alla har ansvar under pandemin för att minska spridningen. Här görs ansvarsdiskursen tydlig då citatet bygger på vilka som tilldelas ansvar och hur de ska gå tillväga.

I vårt material finner vi att alla olika aktörer hänvisar till ansvar och vem som bär det. I en av nyhetsartiklarna från Aftonbladet görs ansvarsdiskursen tydlig där de skriver “Det polisen kommer att titta efter är ansvarslöst beteende, som exempelvis att man sitter för nära varandra.” (2020.04.27). I citatet uttyder vi att ansvaret läggs på individnivå att följa de rekommendationer som myndigheterna gett. På Folkhälsomyndighetens Facebook sida har vi möjligheten att analysera hur myndighetens uttalanden konsumeras av allmänheten. Citatet nedan är en kommentar från ett inlägg som handlar om hur valborgshelgen ska firas

annorlunda i år.

Jo tjena och det tycker ni går bra på FHM? Är det inte bara inse att det är gameover vad gäller social distansering. Tilltron till egna ansvaret var nog lite för hög. Er berömda platta kurva lär nog fortsätta linjärt rakt uppåt (Facebook, Folkhälsomyndigheten, 2020.04.29)

I detta citat analyserar vi hur interdiskursivitet, det vill säga hur diskurser bygger på varandra, kan hjälpa oss i kartläggningen av diskursordningen. Vi finner i citatet ovan hur författaren av kommentaren bygger sitt uttalande om myndigheters agerande under Covid-19 med en

ansvarsdiskurs. Diskurserna bygger på varandra och myndigheter, tidningar samt enskilda individer använder sig av ett särskiljande mellan vi och de för att forma och omforma ansvarsdiskursen. Ansvaret som myndigheter lägger på individer skapas av en vad vi tyder vara en vi-och-de diskurs som grundar sig i en uppdelning av vi mot de. Detta utläser vi sker på olika nivåer, både på internationellt och nationellt plan. Citatet ovan är ett exempel på när

28 vi analyserar diskursen på en nationell nivå, det vill säga att svenska befolkningen och

svenska myndigheter skiljer sig från varandra i fråga om ansvar under Covid-19.

Vidare uppfattar vi att Regeringen använder sig av vi-och-de diskurs i form av vi som land mot de som Covid-19. I detta fall används vi-och-de diskursen på ett annorlunda sätt för att ena svenska befolkningen. Statsminister Stefan Löfven framför att vi som samhälle,

myndigheter och människor tillsammans, kan stoppa pandemin.

– Den här krisen kommer att pågå under en längre tid. Det kommer att bli tufft. Men vårt samhälle är starkt. Om alla tar sitt ansvar så kommer vi tillsammans att klara den här krisen, säger statsminister Stefan Löfven. (Regeringen, 2020.04.07)

Detta citat visar hur Regeringen i sina uttalanden förenar Sverige som ett vi och framhäver hur samhället tillsammans bidrar till minskad smitta. Regeringen framhäver Sverige under Covid- 19-pandemin som ett enigt land vilket kan tydas bygga på en politisk agenda. Det vill säga att Regeringen vill förena och även skapa samtycke för sitt parti. Ur texterna från Regeringen urskiljer vi en underliggande politisk ton som styr och formar uttalandena som de gör. En underliggande politisk ton går även att finna i de artiklar och Facebook-kommentarer som vi läst. Det skrivs om olika partier och deras agerande under Covid-19 samt kritik gentemot dessa. Detta uppfattar vi hör ihop med ansvarsdiskursen då de som kommenterar lägger ansvaret på politikerna att agera rätt under detta unika läge. I de Facebook-kommentarer som vi tagit del av blir det en tydlig delning mellan vi som befolkning och de som myndigheter. Där skrivs det om myndigheters ansvar att hindra smittspridning och sätta in rätt åtgärder. I citatet nedan exemplifieras detta:

Ni sätter miljoners människor liv på spel. Detta är en global katastrof, men ni gör inget (Facebook, Folkhälsomyndigheten, 2020.01.22)

Detta citat är ett av många som urskiljer vi-och-de mellan de som kommenterar och

myndigheter där myndigheterna beskylls för deras agerande under pandemin. Ansvaret läggs på myndigheterna att agera och inte på Sverige som en enad nation. Återigen analyserar vi med interdiskursivitet att ansvarsdiskursen är med och formar vi-och-de diskursen vilket i sin tur är med och konstruerar bilden av Corona-pandemin. Genomgående i materialet finner vi hur ansvar tilldelas olika aktörer under pandemin och detta kan vi koppla till vi-och-de diskursen. Grupper konstrueras utefter vem som anses bör bära ansvaret. Vi-grupperna bildas och lägger ansvaret på de-grupperna.

Vi har även observerat vi-och-de diskursen på en internationell nivå då människor med asiatiskt ursprung blir utsatta för särskiljning eller diskriminering. De framgår att människor med asiatiskt utseende blir en symbol för smittan medan människor utan asiatiskt utseende inte anses vara en smittspridare i samma utsträckning. Det skapas ett vi-och-de mellan icke- asiater och asiater vilket kan exemplifieras i detta citat taget från en nyhetsartikel där de intervjuar en svensk man med asiatiskt utseende. I artikeln skrivs: “– Han frågade en dam varför hon stirrade så på honom. Damen ville då tydligen veta om han kom från Kina eller inte.” (Aftonbladet, 2020.02.05). Med interdiskursivitet analyserar vi i detta citat att rasism är med i formandet av vi-och-de diskursen. Människor med asiatiskt ursprung blir utsatta för rasistiska uttalanden och detta visar även på hur de blir symbol för Covid-19, som vi påpekade i dimensionen Text. Alla människor är potentiella smittspridare men eftersom det skrivs om Kina och dess invånare som en aktör, istället för att hänvisa till Kinas regering, så

29 skapas en fientlighet mot asiater som folkgrupp. Detta visar hur vi-och-de diskursen och rasism är nära sammankopplade och påverkar varandra.

Vi tyder att det ofta förekommer medicinska termer i materialet och hänvisning till sjukvård. Detta förekommer i alla källor och oavsett ämne grundar det sig i många fall i medicinska termer. Nedan citat är taget ur en nyhetsartikel som rapporterar om äldre patienter som tros ha tillfrisknat.

– Vi håller just nu på att diskutera med infektionsläkare och hygienläkare vad man ska sätta upp när det gäller just patienter som har vårdats för det är ju en mycket mer komplicerad situation. Där finns det nu betydligt mer kunskap och då kan vi

förhoppningsvis nästa vecka landa i bra råd på det området, säger Anders Tegnell. (DN, 2020.04.28)

Med interdiskursivitet analyserar vi detta citat och kan urskilja vad vi valt att kalla en medicinsk diskurs då det diskuteras hur patienter ska vårdas. Vi uttyder att den medicinska diskursen är med och formar en stor del av den information som vi funnit i vårt material och den ligger som grund för hur bilden av pandemin framställs. Vi tyder att den medicinska diskursen byggs upp av en expertdiskurs på grund av att information och kunskap verifieras med hjälp av experter. Expertdiskursen ger utrymme för vem som har rätten att tala och även konstruerar vad som anses som kunskap i den medicinska diskursen. I artiklarna finner vi den medicinska diskursen ofta, men det är sällan den påträffas utan ett uttalande från en expert. Detta visar hur den medicinska diskursen och expertdiskursen finner sig inom samma diskursordning. De olika diskurserna formas av och formar varandra.