Kritisk diskussion och framtida forskning

Vi hade i början av studien en ambition att studera skillnader mellan olika politiskt bundna tidningar för att analysera om rapporteringen av Covid-19 skilde sig åt. Hade mer tid funnits hade detta kunnat utföras och mer tid läggas på att urskilja vad de olika källorna framställer. Det resultat som framställs i denna studie är en mer generell bild av pandemin då vi i kontrast till vår ambition funnit att båda tidningarna ger en liknande bild. Detta tolkar vi vara

indikatorer på hegemoni då båda tidningarna framställer en likartad bild av Covid-19. Vi ser att detta skulle vara en spännande aspekt i framtida studier där fokus kan läggas på de olika källorna och vad som framställs specifikt utifrån dem.

Då denna studie görs i sin samtid under en rådande pandemi har vi upplevt svårigheter med att finna ett slutligt resultat och vilka konsekvenser det kommer att få. Informationen som analyserats ändras från dag till dag vilket gör att det material vi tagit fram kan ha blivit

uppdaterat. Vi anser ändå att denna studie kan bidra då vi har hittat nya infallsvinklar mot den tidigare forskningen vilket kan bidra i framtida forskning. Vidare forskning kan bygga på vår studie för att studera kollektivt beteende utifrån det resultat vi presenterat. Det vore intressant att bygga vidare på det ansvar vi funnit och var det läggs istället för att studera skuld.

Vidare forskning som vi anser skulle vara bidragande till ämnet är hur människor upplever en pandemi utifrån klass och arbetsförhållanden. Pandemin har lett till stora konsekvenser i Sverige som att många blivit permitterade eller varslade, detta skulle vara intressant att studera utifrån socioekonomisk tillhörighet. Framtida forskning skulle även kunna lägga ännu mer fokus på konsumtionen av information. Vi anser att detta skulle göras med en annan metod där förståelsen betonas.

Vi gick in i denna studie med en förförståelse om att massmedia konstruerar en alarmerande bild av pandemin men vi har under studiens gång omvärderat vår förståelse. Det som

framkom i materialet stod i kontrast till vår förförståelse och det resultat denna studie kommer fram till gav insikt till oss att inte blanda in för mycket av våra egna fördomar. Vi har under studiens gång tagit hänsyn till detta för att vår studie inte ska bli för färgad av vår egen förförståelse.

Vi är medvetna om att denna studies resultat är vår tolkning av materialet och vi är i och med detta med i skapandet av bilden av Covid-19. Vi som författare till denna studie har färgat tolkning och analys med vår förförståelse. Vår bakgrund och kunskap påverkar hur vi tolkar resultatet och skulle studien genomföras igen av någon annan kanske ett annat resultat framkommit. Då studien bekräftar tidigare forskning men samtidigt bidrar med nya infallsvinklar anser vi att den ändå är relevant och medverkar till nya perspektiv.

46

Referenslista

Abeysinghe, S., & White, K. (2011). The avian influenza pandemic: Discourses of risk, contagion and preparation in Australia. Health, Risk & Society., 13(4), 311–326.

Beck, U., (1998). Risksamhället: På väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos AB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2.a upplagan) Stockholm: Liber AB Börjesson, M., & Palmblad, E. (Red.). (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber AB. Castells, M., (2010). The Rise of the Network Society. (2nd edition) West Sussex: Blackwell

Publishing LTD.

Dahlström, E. (1999). Manuel Castells tankar om informationsåldern. Sociologisk Forskning, 36(4), 114–124.

Davis, M., Lohm, D., Flowers, P., Waller, E., & Stephenson, N. (2014). “We Became Sceptics”: Fear and Media Hype in General Public Narrative on the Advent of Pandemic Influenza. Sociological Inquiry., 84(4), n/a–n/a.

Davis, M., Stephenson, N., & Flowers, P. (2011). Compliant, complacent or panicked? investigating the problematization of the Australian general public in pandemic influenza control. Social Science & Medicine, 72(6), 912-918.

Fairclough, N. (1995). Critical discourse analysis: the critical study of language. London: Longman.

Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity Press Fenichel, E. P., Kuminoff, N. V., & Chowell, G. (2013). Skip the trip: Air travelers'

behavioral responses to pandemic influenza. PLoS One, 8(3)

Garoon, J. P., & Duggan, P. S. (2008). Discourses of disease, discourses of disadvantage: A critical analysis of national pandemic influenza preparedness plans. Social Science & Medicine, 67(7), 1133-1142.

Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Mairal, G. (2011). The history and the narrative of risk in the media. Health, Risk & Society., 13(1), 65–79.

Medina, E. (2013). Från "tyst vår" till "hållbar utveckling": en kritisk diskursanalys av miljöfrågans utveckling. 1962-1987. Diss. Uppsala : Uppsala universitet.

47 Taylor, S. (2001) Locating and Conducting Discourse Analytic Research, i Wetherell, M.,

Taylor, S. & Yates, S.J. (red.). Discourse as data: a guide for analysis. (S. 5-48) London: Sage, in association with the Open University.

Vasterman, P. L. M., & Ruigrok, N. (2013). Pandemic alarm in the Dutch media: Media coverage of the 2009 influenza A (H1N1) pandemic and the role of the expert sources. European Journal of Communication, 28(4), 436-453.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Waisanen, F., & Duriak, J. (1967). Mass Media Use, Information Source Evaluation, and Perceptions of Self and Nation. Public Opinion Quarterly., 31(3), 399–406.

Washer, P. (2004). Representations of SARS in the British newspapers. Social Science & Medicine., 59(12), 2561–2571.

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Yukl, G. (2012). Ledarskap i organisationer. Gosport: Ashford Colour Press Ltd Zhang, L., Li, H., & Chen, K. (2020). Effective risk communication for public health

emergency: Reflection on the COVID-19 (2019-nCoV) outbreak in Wuhan, China. Healthcare, 8(1), 64. Refererade internetsajter 1177 Vårdguiden https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/infektioner/ovanliga- infektioner/covid-19-coronavirus/ Folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/

Illustrerad Vetenskap https://illvet.se/medicin/sjukdomar/hur-definieras-en-pandemi

(2020-04-03)

Nordicom. https://www.nordicom.gu.se/sv/mediebarometern-2019

TU - Medier i Sverige. https://tu.se/mediefakta/faktasamlingen-svenska-mediehus/ https://tu.se/mediefakta/tu-marknadsinsikt/81-laser-tidningen-online/