Intertextualitet

Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av analysredskapet intertextualitet, det vill säga hur den kommunikativa händelsen bygger på tidigare händelser. I materialet uppfattar vi att det som skrivs om sjukdomen är förankrat i vetenskap i så god mån det går. Detta på grund av att det hela tiden framkommer ny information om viruset och läget upplevs som utöver det vanliga. Ord som extraordinärt som analysen i dimensionen Text påvisar hur detta är en ny sjukdom där kunskapen förändras. Experter används för att styrka den information som rapporteras i både artiklar som myndighetstext. Citatet nedan är taget ur en artikel om Coronaviruset där en överläkare och professor inom rehabiliteringsmedicin intervjuas om rehabiliteringen för Covid-19 patienter.

– Det kan vara att man inte har koll på tid och rum bland annat. Vi vet inte säkert om det beror specifikt på coronainfektionen men det vi vet är att man får mikroproppar och encefaliter (hjärninflammation, reds. anm) i hjärnan av den. (Aftonbladet, 2020.04.29)

I detta citat uttyder vi att medicinska termer och även läkare används som expert för att bygga upp en bild av sjukdomsförloppet i Covid-19. Myndigheter och tidningar är försiktiga med att gå ut med information som inte har en medicinsk källa som bekräftar den. Det som beskrivs i artiklarna bygger på det som experter redan sagt och det som framförs i artiklar bygger på tidigare händelser inom det medicinska området. Ur en artikel från det empiriska materialet framförs detta:

– Än så länge har detta virus bara resulterat i begränsad spridning i vårdmiljö, vilket är en stark indikator på att det inte är lika smittsamt som sars och mers. (Aftonbladet

2020.01.24)

Citatet ovan är taget ur en nyhetsartikel om Coronautbrottet och visar att då det är en sen tidigare okänd sjukdom konstateras den kunskap som finns med hjälp av tidigare liknande sjukdomar, såsom Sars och Mers. Detta analyserar vi med intertextualitet som påvisar hur information om Covid-19-pandemin bygger på kunskap från tidigare epidemier. Det som skrivs i citatet ovan bekräftar hur Covid-19, som är en ny sjukdom, ändå bygger på information och forskning som finns för andra liknande sjukdomar.

Vidare i materialet har vi med intertextualitet funnit att Kina ofta framställs som en aktör mot övriga världen. I en artikel ur DN skrivs “Även i länder utanför Kina har människor smittats av det nya corona-viruset.” (2020.02.08). I detta citat exemplifieras hur världen utanför Kinas gränser konstrueras som en grupp medan Kina står utanför detta. Vi urskiljer även i materialet hur Kina blir en handlande aktör medan resten av världen ännu står passiva och eniga i

samband med Covid-19. Kina blev kritiserade för deras agerande vid Sars och Mers då de ansågs vara för passiva. Även under rådande pandemi blir Kina som land får ansvaret vilket bygger på deras tidigare ageranden.

26 När sars spreds över världen kritiserades Kina för att inte ha agerat i tid. Liknande kritik

riktas nu mot hur landets regering hanterar den nya smittan, skriver AFP. Sociala medier- inlägg ska ha censurerats och kritiker menar att Kina tar för lätt på riskerna för en ny pandemi. (Aftonbladet, 2020.01.17)

I citatet ovan åskådliggörs hur Kina blir kritiserat för deras hantering av Covid-19 och hur detta kopplas ihop med tidigare smittor. Detta tyder vi med hjälp av intertextualitet som påvisar att den kritik som Kina får idag bygger på hur de agerat under tidigare epidemier. Kinas tidigare agerande påverkar därmed massmedias rapportering under pågående pandemi och uppfattningen av Kina som ansvariga för smittspridningen.

Utifrån myndigheternas texter fann vi orden bör, undvik, måste och rekommendation som tydliga och som används i konstruktionen och tilldelningen av ansvaret under pandemin. Med dessa ord förtydligas att ansvaret läggs på den enskilda individen att följa och agera utefter de rekommendationer som myndigheter lägger fram. Även tidningsartiklarna från Aftonbladet och DN hänvisar till myndigheternas rekommendationer och det som uttrycks i artiklarna bygger på det myndigheter och experter uttalar sig om. Nedan är ett citat som exemplifierar hur texterna utformas utifrån det som sagts av experter, i detta fall inrikesminister Mikael Damberg.

Damberg fortsätter:

– Nu står vi inför en ny helg när vi måsta ta samma ansvar när det gäller

smittspridningen. Nu handlar det om att orka. Att hålla ut. Det här är inte bara tips. Det är regler som ska följas. (Aftonbladet, 2020.04.27)

Detta har vi analyserat med hjälp av redskapet intertextualitet där vi finner att citatet ovan bygger både på Regeringens rekommendationer och även Mikael Dambergs uttalande. Den kommunikativa händelsen, artikeln, grundar sig då i en tidigare händelse och ord som yttrats innan av andra. Just detta, hur människor ska agera, ser vi återkommande i vårt empiriska material. Till exempel i text från Folkhälsomyndighetens hemsida där vi fann allmänna råd för hur personer ska agera om de upplever symtom som liknar de vid Covid-19.

De flesta får lindriga besvär som går över av sig själv med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis andnings-svårigheter och lunginflammation. Känner du symtom ska du försöka låta bli att träffa andra människor. (Folkhälsomyndigheten, 2020) Vi analyserar här med intertextualitet att Folkhälsomyndigheten bygger information om Covid-19 på bekräftad kunskap. De använder sig av medicinsk kunskap som visas i de symtomen de redovisar. Då Covid-19 tillhör virusfamiljen Corona så uppfattar vi att denna information kan bygga på de tidigare erfarenheterna experter har. Då Folkhälsomyndigheten har ett ansvar gentemot befolkningen så bör kunskapen och informationen vara förankrad i medicinsk vetenskap för att tas emot som legitim. Därav bygger myndigheter sin information om pandemin på redan bekräftad kunskap vilket då exemplifierar intertextualitet.

I kommentarsfältet på Folkhälsomyndighetens Facebook sida har vi funnit hur tidigare politiska händelser vävs in upplevelsen av svenska myndigheters agerande under Covid-19. Citatet nedan är taget ur ett inlägg på Facebook och det visar en typisk kommentar för detta inlägg som handlar om händelseutvecklingen av pandemin.

27 Varför tar ni inte detta på allvar? Varför vara så blåögda och tro att vi ska klarar oss från

detta virus, när andra länder tar allvar på det. Ska svenskar behöva dö innan ni vaknar? Undrar en som har många allvarliga sjukdomar. (Facebook, Folkhälsomyndigheten, 2020.01.22)

I kommentarerna finner vi en hård kritik riktad mot myndigheterna som handlar om deras agerande under Covid-19. Denna kritik bygger på tidigare upplevelser av svenska

myndigheter och dess agerande vid tidigare stora händelser. Vi utläser att de som

kommenterar bygger sin kritik på deras egen subjektiva upplevelse och utefter detta riktar de sin kritik mot myndigheten. Människors åsikter och upplevelser av de svenska

myndigheternas åtgärder bygger på personens egen uppfattning vilket då återspeglas i det som skrivs.