Akademin för hälsa, vård och välfärd
”OM ALLA TAR SITT ANSVAR SÅ
KOMMER VI TILLSAMMANS ATT
KLARA DEN HÄR KRISEN”
En kritisk diskursanalys om framställningen av Covid-19-pandemin
LINN ERIKSSON MATHILDA SAHLSTRÖM Huvudområde: Sociologi Nivå: Kandidatexamen Högskolepoäng: 15 HP Kurskod: SOA135 Program: Beteendevetenskap
Kursnamn: Sociologi med socialpsykologisk inriktning
Handledare: Eduardo Medina Examinator: David Redmalm
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att studera hur massmedia, myndigheter och hur allmänheten konstruerar bilden av Covid-19-pandemin. Studien baseras på 31 artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter digitala plattformar samt på sju stycken myndighetstexter från Regeringen, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Även en rapport från 1177 Vårdguiden har studerats. Studien bygger även på kommentarer från allmänheten på Folkhälsomyndighetens Facebook sida. Studien har utförts med en kritisk diskursanalys som metod och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet av analysen har satts i relation till Ulrich Becks teori om risksamhälle och Manuel Castells teori om informationsåldern för att få en djupare tolkning av hur rapporteringen av Covid-19 framställs ur ett sociologiskt perspektiv. I resultatet av denna studie framkommer det att tre diskurser är särskilt framträdande, dessa är den medicinska diskursen, ansvarsdiskursen samt vi-och-de diskursen. Utifrån betydelsefulla ordval i dimensionen Text har vi funnit dessa diskurser som formas och formar bilden av Covid-19. Vi har bland annat funnit att främlingsfientlighet och klasstillhörighet är betydande faktorer som skapat konsekvenser för personer under pandemin.
Nyckelord: Kritisk diskursanalys, Diskurs, Corona, Covid-19, Massmedia, Myndigheter, Pandemi
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
2. Syfte ...2
3. Tidigare forskning ...3
3.1. Tematisering ...3
3.1.1 Massmedias roll som informationsspridare ...3
3.1.2 Alarmerande förhållningssätt ...5
3.1.3 Skuldbeläggning i massmedia ...6
3.1.4 Pandemi som klassfråga ...7
3.2 Sammanfattning tidigare forskning ...8
3.3 Vår studies plats ...8
4. Metod ...9
4.1 Diskurs ...9
4.2 Diskursanalys ...9
4.3 Kritisk diskursanalys ...10
4.4 Faircloughs tredimensionella analysmodell ...10
4.4.1 Dimensionen Text ...11
4.4.2 Dimensionen Diskursiv praktik ...12
4.4.3 Dimensionen Social praktik ...12
4.5 Urval och datainsamling ...13
4.6 Tillvägagångssätt vid analys ...14
4.7 Etiska principer ...14
5.1 Risksamhälle ...15 5.2 Informationsåldern ...16 6. Analys ...17 6.1 Dimensionen Text ...17 6.1.1 Vokabulär ...17 6.1.2 Modalitet ...19 6.1.3 Transitivitet ...21 6.1.4 Sammanfattning Text ...24
6.2 Dimensionen Diskursiv praktik ...25
6.2.1 Intertextualitet ...25
6.2.2 Interdiskursivitet ...27
6.2.3 Sammanfattning Diskursiv praktik ...29
6.3 Dimensionen Social praktik ...29
6.3.1 Hegemoni ...30
6.3.2 Ideologi ...32
6.3.3 Sammanfattning Social praktik ...34
7. Diskussion av resultat ...34 7.1 Medicinsk diskurs ...35 7.2 Ansvarsdiskurs ...36 7.3 Vi-och-de diskurs ...39 7.4 Sammanfattning resultatdiskussion ...40 8. Diskussion av uppsats ...41 8.1 Syfte ...41 8.2 Tidigare forskning ...42
8.3 Metod ...43
8.4 Teori ...44
8.5 Kritisk diskussion och framtida forskning ...45
1
1. Inledning
År 2003 spreds ett virus i Asien och Kanada som orsakade lungsjukdom, det fick namnet Sars och tillhörde virus-släktet Corona. Ett nytt virus upptäcktes 2012 som också gav
lunginflammation liknande symtom, detta tillhörde även det Corona-släktet och fick namnet Mers. I slutet av 2019 uppkom ännu en variant av Coronavirus som fick namnet Covid-19. Det har i skrivande stund inte fastställts varifrån det nya viruset uppkommit men det finns många spekulationer kring det. Bland annat har det talats om att det kan ha kommit från en matmarknad i Wuhan, Kina, men också att det kan ha spridits från ett laboratorium i samma stad.
Året 2020 inleds på ett abrupt sätt med en global pandemi orsakat av viruset Covid-19. En epidemi eller pandemi definieras som ett utbrott av en infektionssjukdom som sprids snabbt mellan människor. Skillnaden mellan epidemi och pandemi är när viruset sprids globalt så är det en pandemi medan om det endast är ett utbrott i ett land så är det en epidemi (Illustrerad Vetenskap, u.å.). Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av virus och liknar en vanlig influensa eller förkylning. Det är en så kallad droppsmitta vilket innebär att den smittar genom hostning eller nysning enligt Vårdguiden 1177. Folkhälsomyndigheten benämner smittan i skrivande stund att vara allmänfarlig och samhällsfarlig där risken för
samhällsspridning bedöms vara mycket hög i Sverige. Det är därför av största vikt att information nås ut till folket via olika kanaler.
Nyheter och information från myndigheter sprids främst genom internet då det är lätt
åtkomligt och tillgängligt för alla. Internet används som ett verktyg för att sprida information och fakta i det moderna samhället. Giddens och Sutton (2014:493) redogör för de moderna massmediernas roll i samhället och påvisar dess vikt att kunna dela information samt
möjligheten att kunna kommunicera med vem som helst, var som helst. Massmedia är enligt Giddens och Sutton (2014:493) olika kanaler för spridning av information så som TV, tidningar, film, radio och internet. Kommunikation betecknar överföringen av information från en individ till en annan individ eller grupp antingen muntligt eller digitalt och med den kommunikationsteknik som finns i dagens samhälle finns det kapacitet att nå miljontals människor samtidigt. Massmedia används för att nå och sprida budskap till masspublik, det vill säga ett enormt antal personer. Giddens och Sutton (2014:496) framhåller interaktionen på internet som ett tecken på att en ny typ av samhälle är på väg att växa fram vid namn
nätverkssamhälle. I dagens samhälle kan internet och digital kommunikation ses som lika vanligt som ansikte-mot-ansikte kommunikation, om inte mer vanligt.
Nordicom utför årligen en undersökning över massmediers räckvidd där de frågar 15 000 svenskar hur deras förbrukning av nyheter ser ut dagligen. Det rapporterades 2018 av Mediabarometern att över 5,5 miljoner svenskar läser dagstidningar varje dag och detta motsvarade då cirka 55% av den svenska befolkningen. TU för statistik över medier i Sverige och skriver att svenska nyhetssajter upplever ett ökat lästryck under rapporteringen av Covid-19. Det är därmed aktuellt att studera svenska nyheter på internet för att se vad som förmedlas då de når ut till en stor mängd människor.
Vi vill i denna studie studera hur nyhetstidningar, myndighetstexter och kommentarsfält på sociala medier är med och konstruerar bilden av Covid-19. Vi är intresserade av vad som
2 förmedlas i texterna utifrån de olika digitala plattformarna som nämndes ovan då det kan ge en bred överblick över hur Covid-19 framställs. Vi intresserar oss även för vilka aktörer som är aktiva i produktionen samt hur det konsumeras av svenska befolkningen.
Året 2020 kan nog redan nu sägas bli ihågkommen för året då hela världen stannade av på grund av Covid-19. Därför är vi särskilt intresserade av att studera det här ämnet under tiden det pågår. Det ger oss en möjlighet att aktivt följa nyhetsutvecklingen och hur människor responderar på det. Studien görs i sin samtid vilket kan ge en viktig syn på fenomenet för framtida forskning. Då det är en pandemi som påverkar människor över hela världen oberoende av klasstillhörighet, kultur eller nationalitet ser vi det som ett intresseväckande ämne med stor samhällsrelevans. Covid-19 har tagit en stor plats i massmedia och
nyhetssajter har ett stort ansvar för att informationen ska nå allmänheten. Utöver massmedias framställning av viruset så har vi även uppmärksammat beteendeförändringar hos dem i vår närhet och hur myndigheter samt vår regering har agerat utöver det vanliga. Detta har väckt vårt intresse och gjort att vi vill se hur massmedia och svenska myndigheter konstruerar Covid-19 ur ett socialpsykologiskt perspektiv.
2. Syfte
Bilden som myndigheter och nyhetsmedier skapar av pandemin är lättillgänglig och den som bäst når befolkningen vilket kan påverka sociala beteenden. Därför är det viktigt att studera vad det är som förmedlas och hur det konsumeras av allmänheten. På grund av att massmedia är den största plattformen för information i vårt samhälle anser vi att det är viktigt att studera vad som framställs av dem i en allvarlig situation. Syftet med denna studie är att studera hur bilden av Covid-19 konstrueras i skrift av svenska dagstidningar och svenska myndigheter samt av Sveriges invånare på sociala medier. Då vår studie görs i sin samtid kan den ge en unik inblick i den pågående pandemin. Vi kommer även att undersöka vilka diskurser som är aktuella och hur de påverkar varandra. Då vi kommer att göra en kritisk diskursanalys
kommer vi även att utforska makt och om det finns några motsättningar som påverkar skapandet av bilden av Corona-pandemin. Vi syftar till att studera Covid-19 från närgången textanalys, hur diskurser konstrueras och hur de i sin tur konstruerar andra diskurser samt vilken effekt det har på en institutionell nivå.
Frågeställningar:
❖ Hur används språket, vilka ord brukas och hur formuleras dem i skapandet av bilden av Covid-19?
❖ Vilka diskurser görs synliga av massmedia och myndigheter samt hur är de med och påverkar bilden av Covid-19?
❖ Vilka har makten att tala och handla under pandemin på en nationell nivå? Hur påverkas bilden av Covid-19 och vilka ramar konstrueras för hur befolkningen kan agera?
3
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt redogör vi för den tidigare forskning som gjorts inom vårt studieområde. Vi kommer att presentera de artiklar vi läst utifrån de teman vi funnit gemensamma för de olika studierna. Slutligen motiveras vår studie och platsen den erhåller gentemot den tidigare forskningen.
Vi har använt oss av Sociological Abstracts som sökmotor för att finna tidigare forskning om vårt studieobjekt för att få fram relevanta artiklar som är peer reviewed. De sökord som vi använt oss av är massmedia, mass media, influensa, flu, kommunikation, communication, risk, pandemi, pandemic. Med dessa sökord framkom många artiklar men vi valde 10 artiklar som behandlade influensa, kommunikation och massmedias roll. Den tidigare forskningen
tematiserades för att få en bred överblick över forskningsområdet och för att finna en lucka som vår studie kunde fylla. Vi har i den tidigare forskningen funnit fyra olika teman som vi ser är återkommande. Dessa rör områden som massmedias roll i samhället och hur de kommunicerar ut information.
3.1. Tematisering
Vi kommer nedan att ingående redogöra för de olika teman som vi funnit i den tidigare forskningen. Dessa är massmedias roll som informationsspridare, alarmerande
förhållningssätt, skuldbeläggning i massmedia och pandemi som klassfråga.
3.1.1 Massmedias roll som informationsspridare
Detta tema finner vi i flera olika artiklar och det framkommer att regeringar och allmänheten lägger ansvaret på massmedia att sprida information i svåra tider, som till exempel under en pandemi. Mairal (2011) undersöker hur “risk” narrativet har utvecklats i spansk massmedia sedan 1300-talet. Ordet har sedan dess förändrats och runt 1600- och 1700-talet kom Daniel Defoe att föra in element av vetenskapliga data i betydelsen av ”risk”. Han anses av vissa som den första journalisten, detta för hans texter kring katastrofer och epidemier. Defoe började samla in data kring tidigare naturkatastrofer som slagit till i London och skrev sedan en bok om hur detta började, hur det hände och vilka konsekvenser det fick (Mairal, 2011:69-70). Med detta visas hur journalistik föddes och hur massmedia är med och bearbetar risk narrativet. Mairal (2011:70-71) redogör för narrativ matrix som innebär hur ett narrativ hela tiden utvecklas och blir som en förförståelse inför nya fenomen. Narrativet möjliggör för människor med lite kunskap att kunna förstå ett fenomen som tidigare känts främmande eller förvirrande. Det fungerar som ett kollektivt minne som kan användas när en ny men liknande situation uppstår i samhället och kan ligga dold när det inte behövs. Mairal (2011) påvisar att massmedia har haft en viktig roll som informationsspridare även innan digitala massmedier fanns och han framhåller vikten av fakta bakom riskkommunikation. Narrativet kring risk har förändrats genom tiderna men massmedias roll i skapandet av riskkommunikation har varit avgörande.
I en artikel av Davis, Lohm, Flowers, Waller och Stephenson (2014:500) beskrivs hur nationella och internationella folkhälsomyndigheter under H1N1 pandemin, mer känt som svininfluensan, använde sig av olika former av massmedia för att framföra meddelanden till allmänheten. Det framgår även i denna artikel hur människor i allmänheten ses som ett
4 problem då de anses sakna kunskap och motivation. Detta gör att en stor press sätts på
massmedia under pandemin då det blir deras ansvar att se till att det inte sprids panik bland allmänheten men samtidigt säkerställa att människor blir motiverade att agera (Davis et al. 2014:499-500). Studien utfördes 2009 i Australien samt Storbritannien och genomfördes med intervjuer och fokusgrupper. Resultatet visar att regeringar världen över använder sig av massmedia för att få ut budskap. Allmänheten såg massmedia som problematisk och ansåg att de förstorat utbrottet av H1N1 viruset. Det betyder inte att meddelandena avvisades eller ignorerades utan allmänheten tog in informationen och den applicerades reflexivt på
individernas individuella omständigheter. Denna studie visar på massmedias ansvar att sprida information på rätt sätt under svåra tider och hur framförandet av information anpassas till allmänheten. Både regeringen och folket förlitar sig på massmedias rapportering samt sätter krav på hur den ska fungera.
Ytterligare en studie som behandlar temat är en innehållsanalys av Vasterman och Ruigroks (2013) där nederländsk tidningsrapportering och nyhetsrapportering på TV av H1N1
pandemin som var 2009 analyserades. Forskningen visar att massmedias rapportering uppkom i tre steg, dessa var alarm-stadiet, förberedelsestadiet och kris-stadiet. I alarm-stadiet, som var de två första veckorna då viruset uppkom, beskrevs viruset med alarmerande nyheter om framtida dödstal och de risker som fanns. Under förberedelsestadiet annonserades att H1N1 skulle deklareras som en pandemi och detta gav bränsle till massmedia som beskrev
situationen som svår. Detta trots att influensan var mild och än så länge inte genererat i anmärkningsvärt många dödsfall. I kris-stadiet fokuserade massmedia på den växande osäkerheten bland allmänheten samt på hur säkert vaccinet som framställdes var (Vasterman & Ruigrok, 2013:28). Studien lyfter fram experterna som en nyckelroll i massmedias
övervakning och rapportering. Men även hur massmedia förstorar upp händelser i form av alarmerande nyheter som skapar konsekvenser. Massmedia har därmed ett ansvar för att skapa tilltro för allmänheten till informationsspridning och inte ha för alarmerande texter i onödan. Experterna visar sig ha en viktig funktion i massmedias rapportering och tidigare forskning visar även att detta kan motivera beteendeförändringar hos allmänheten. Fenichel, Kuminoff och Chowell (2013) framhåller att tidigare teorier visar att människans beteende har
konsekvenser för sjukdomsspridning. I denna kvantitativa studie undersöker forskarna förändringar i människors beteende gällande flygresor under en smittspridning med hjälp av flygbolags data över bokade resenärer. Resultatet visar att människor reagerar på information om risker som är förankrade i kunskap och fakta med beteendeförändringar. Resultatet visar att det är av största vikt att det finns strategier för riskkommunikation som relaterar till virussjukdomar (Fenichel, Kuminoff & Chowell, 2013:9). Forskarna framhåller att det är genom att massmedia uppmärksammat hälsoriskerna som flygresenärer har avstått från resande. Om information om riskerna hade gått ut i tid så hade även ekonomiska förluster kunnat minskats drastiskt. De framhåller därav vikten att kommunicera ut risker och information vid smittsamma sjukdomar då det är denna information som leder till
beteendeförändringar (Fenichel, Kuminoff & Chowell, 2013:8-9). Studien påvisar vikten av att massmedia rapporterar information som är byggd på fakta för att information från myndigheter ska nå ut till allmänheten. Om kommunikation om risk förmedlas effektivt och informativt så leder det i större utsträckning till beteendeförändringar.
Detta tema påvisar massmedias betydande roll i spridning av viktig information till
5 ska kunna ta till sig information på rätt sätt vilket också då kan leda till betydande
beteendeförändringar. Då vår studie ska analysera massmedias konstruktion av bilden av Covid-19 ser vi att detta tema har en stor relevans för vårt syfte.
3.1.2 Alarmerande förhållningssätt
Vasterman och Ruigrok (2013:28) kommer fram till att massmedias framställning av viruset H1N1 har vissa ramar som de förhåller sig till, de kallar detta för alarmerande ramar. De menar att i västerländsk sociokulturell historia så finns det en rotad rädsla för dödliga smittor. Forskarna konstaterar att massmedia använder ikoniska bilder från till exempel pesten och den spanska influensan samt metaforer för att aktivera den rotade rädslan. De ramar som massmedia använder struktureras av orsaker och förutsägelser och de tenderar till att vara alarmerande. Massmedia har enligt forskarna en tendens till att förstora händelser och genom att använda till exempel metaforer vill de väcka känslor hos folket. Vasterman och Ruigrok (2013:28) lyfter fram det nyhetsvärde som en potentiell pandemi skulle ha och menar att generellt sett så föredrar massmedia att lyfta fram det värsta scenariot. Resultatet visade att en media-hype utlöstes av viktiga händelser under utbrottet av viruset som till exempel av friska barns död under kris-stadiet. Vidare så visar resultatet att experter och myndighetspersoner spelade en dominerande roll i rapporteringen och att massmedia använde sig av vissa experter som var mer alarmerande än andra. Forskningen visar att täckningen av massmedierna var intensiv och alarmerande, särskilt under den första och tredje etappen av epidemin. I det avseendet var massmedierna, inspirerade av experterna, överdrivna i deras rapporter om hotet av viruset. Genom alarmerande texter så skapades en bild hos folket att viruset var värre och dödligare än det faktiskt var, massmedias förhållningssätt och konstruktion av viruset spelade därmed en stor roll för hur folket uppfattade situationen.
Fler studier som har gjorts angående massmedias rapportering och om en så kallad media-hype. Davis, Stephenson och Flowers (2011:913) menar att allmänheten balanserar mellan foglighet och panik i relation till massmedias rapportering och de framhäver att folk ställer sig undrande till vad som anses sant eller falskt. Men också till hur de konstitueras som objekt under pandemisk kontroll. Resultatet från studien påvisar att policytexter om pandemisk kontroll i första hand handlar om att ha en beredskap inför kris vilket gäller både allmänheten och sjukvården. Främst handlar beredskapen om att reglera allmänheten så den är villig att agera. Forskarna beskriver att det behövs tydlig kommunikation om att pandemin är under kontroll och att sjukdomen behandlas genom medicin och sociala ingripanden för att skapa foglighet hos allmänheten. Det finns en eftersträvan att den informationen och de riktlinjer som finns i dokumenten ska följas, men med dålig kommunikation finns en risk att
allmänheten istället får panik, blir självupptagna eller agerar på andra sätt som gör att
smittspridning ökar (Davis, Stephenson & Flowers, 2011:912). Forskarna framhåller vikten av att massmedia ska rapportera på ett sätt som skapar foglighet och inte panik bland
befolkningen.
Ytterligare en studie som behandlar nyhetstidningars övervakning av virusutbrott är Washer (2004) som rapporterar om Sars i Storbritannien och hur de skiljer sig från tidigare
bevakningar av pandemier. Washer´s (2004:2563-2564) studie redogör för massmedias tidigare rapportering av AIDS, spanska sjukan och Ebola där det visade sig att under de första veckorna av utbrottet beskrevs smittorna som dödliga och icke behandlingsbara.
6 teorier kring huruvida det var ”nästa pest”. Washer (2004) diskuterar huruvida tidningarna som studien bygger på först använder sig av skrämseltekniker för att sedan, tätt därpå, dämpa all rädsla och försäkra läsarna om att sjukdomen är under kontroll. Detta är något nytt som Washer (2004:2569) finner i sin analys som han inte sett tidigare i de andra rapporteringarna. En annan skillnad som också uppkommer under studien är hur snabbt Sars tog över all massmedia och blev en av de största nyheterna. Studien av Washer skildrar massmedias alarmerande texter genom användandet av spekulationer och skrämseltekniker.
Detta tema påvisar hur det i den tidigare forskningen används skrämseltekniker för att framföra information och motivera läsare. Detta har skett i form av metaforer och med bilder från tidigare pandemier. Den tidigare forskningen visar att massmedier har ett alarmerande förhållningssätt när det kommer till nyheter om nya sjukdomsspridningar och vi ser att detta är relevant för vår studie då vi undersöker massmedias framställning av den nya Corona-pandemin.
3.1.3 Skuldbeläggning i massmedia
Zhang, Li och Cheng (2020) studerade information från “National Health Commission of China”, “Chinese Business Network” och “Wuhan Health Commission”. Forskarna har valt dessa källor för att avslöja hur kinesisk regering manipulerar information om viruset och vilken påverkan det har haft. De studerar informationen genom att tillhandahålla en tidslinje för hur risk-kommunikationen i Wuhan fortlöpte under smittspridningens uppkomst.
Resultatet visade att Kinas regering och de lokala myndigheternas tjänstemän försenade beslutsfattandet och den begränsade informationen ledde till att riskkommunikation inte fungerade (Zhang, Li & Chen, 2020:1).
Zhang, Li och Chen (2020:5) redogör för att den kinesiska regeringens beslutsfattande var beroende av att upprätthålla en politisk image och social stabilitet, detta för att information om ett utbrott skulle störa den sociala ordningen. Forskarna menar att regeringen undanhöll information om utbrottet av Covid-19 från extern kommunikation. Detta ledde till att det spreds rykten och konspirationsteorier på internet om hur virusutbrottet hade startat och om det kunde vara ett biologiskt vapen mot Kina. För att nå ut med de risker som finns för allmänheten så måste det finnas en öppenhet och tillgång för allmänheten att ta till sig informationen. Genom att regeringen inte gav tillgång till information om viruset så spreds det obehindrat då det inte fanns någon kännedom hos allmänheten om de risker de utsatte sig för (Zhang, Li & Chen, 2020:7). Resultatet från studien visar att vid ett utbrott av virus bör regeringen snabbt kommunicera ut vad det är som sker för att stoppa rykten och
konspirationsteorier, men också för att få tillit från allmänheten. I detta fall skapades rykten och panik spreds bland befolkningen i Wuhan. Forskarna kommer fram till att information bör ges regelbundet och att regering, experter och allmänhet bör samarbeta för att få en effektiv riskkommunikation (Zhang, Li & Chen, 2020:10).
Ytterligare forskning som behandlar detta tema är en textanalys gjord av Abeysinghe och White (2011) på massmedias rapportering av H1N1 viruset i Australien. De studerar även australiska regeringens ”Pandemic Plan” för att se hur narrativet kring fågelinfluensan såg ut. Studien gjordes på 62 artiklar om fågelinfluensan skrivna av Australiens enda nationella tidning samt på regeringens officiella sida för hantering av pandemi. Detta för att få två olika perspektiv av den välkända pandemin (Abeysinghe & White, 2011:313). Skulden för denna
7 pandemi läggs på den tredje världen och enligt rapportering i Australien fruktas de u-länder som ligger i närheten. Kina och Indonesien får stor skuld och deras oförmåga att sköta djur pekas ut som anledningen till sjukdomen. Globaliseringen gör att landet tvingas uppleva både utsuddade gränser och samtidigt gränser som är förstärkta. Detta då smittan sprids mellan länder och resenärer för med sig smittan från och in i olika länder. Men också genom att de tvingas kontrollera gränserna hårdare för att hålla sjukdomen borta (Abeysinghe & White, 2011:315). I båda narrativen framställs u-länderna som skyldiga och deras oförmåga att förbereda sig inför en pandemi ställer till med besvär. Massmedias narrativ framställer dock regeringen som oförberedd och uppmanar allmänheten att agera själva.
När en epidemi eller pandemi bryter ut är massmedia snabbt där och rapporterar, det tar inte heller lång tid innan skulden börjar peka åt olika håll. Detta ser vi återkommande i den tidigare forskningen som vi påvisar i detta tema. Skulden pekar i dessa artiklar på u-länderna som inte lyckas minska smittspridningen tillräckligt och på regeringar som anses agera felaktigt. Det är inte bara regeringar som skuldbelägger varandra utan även massmedia och forskare pekar ut dem som bör bära skulden. Denna tematisering ser vi som betydande inför vår studie då Covid-19 spridit sig snabbt till hela världen och länder agerar olika för att minska smittspridningen.
3.1.4 Pandemi som klassfråga
En studie av Garoon och Duggan (2008) undersöker WHO’s vägledande nationella dokument om beredskap vid en pandemisk influensa genom en kritisk diskursanalys. Hotet om en global pandemisk influensa får internationellt fokus på grund av det enorma antalet människor som kan komma att påverkas både socialt och ekonomiskt. Detta har lett till att WHO har skapat vägledande dokument för hur länder ska organiseras och förberedas. Tidigare analyser av nationella beredskapsplaner av pandemier har visat att dessa knappt uppmärksammat behoven och intressena för de som är mer missgynnade. De sex diskurser som studiens analys
domineras av är den vetenskapliga, politiska, juridiska, sociala, kulturella och etiska
diskurserna. Studien kommer fram till att personer med missgynnade liv, behov och intressen försummas. I studien av dokumenten framkommer det att vissa grupper ska prioriteras att ges medicinsk behandling vid en pandemisk influensa, dessa grupper beskrivs vara de som är sårbara och löper högre risk än andra rent biologiskt. I studien studeras även dokument från 1918 års influensa som visade att inte bara de personer som har sjukdomar eller är biologiskt sårbara drabbas hårt, utan även de som är socialt sårbara (Garoon & Duggan, 2008:1135). I studien framgår det att socialt missgynnade och ekonomiskt missgynnade grupper har högre dödstal än de som lever under bättre förhållanden. Därav anser forskarna att fokus bör ligga på de grupper som lever under ekonomiska och sociala missförhållanden och inte försumma dessa grupper. Garoon och Duggan (2008:1137) framhåller under temat lag och
socioekonomisk ordning att planen vid en pandemisk influensa är att skapa solidaritet bland befolkningen. Men de framhåller att det påverkas av vilket socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital personer har och att detta inte tas i beräkning i beredskapsplanen. Resultatet visar att de beredskapsplaner som analyserats skapar en känsla av att de tar etiska aspekter i fråga, men att de i riktiga fall skapar potentiellt svåra etiska frågor i vem som ska behandlas eller inte (Garoon & Duggan, 2008:1140).
Även Waisanen och Duriak (1967:406) framhåller att klasstillhörighet ger olika
8 faktor för en modern syn på världen. Utbildningen kan vara grunden för den moderna synen på samhället och massmedia formar därefter attityden mot världen. Men eftersom
användandet av massmedia ofta kräver läskunskap blir det en viktig faktor i studien och det visar på att klass eller socioekonomiskt tillstånd kan vara en bidragande faktor till människors möjlighet att förstå information. Detta kan även vara en förstärkande faktor till smittspridning vilket skapar en fråga om klass när det handlar om en pandemi.
Människor lever i olika förhållanden världen över och deras möjlighet att läsa och ta del av nyheter ser olika ut. Under en pandemi ställs också frågan om vem som har rätt till hjälp först och det framgår i dessa artiklar att de som lever i sämre förhållanden ofta drabbas hårdare och får mindre hjälp. Detta gör att en pandemi blir en fråga om klass och socioekonomiskt
tillstånd.
3.2 Sammanfattning tidigare forskning
Den tidigare forskningen behandlar områden som massmedias roll och hur de använder sig av skrämsel för att motivera men också vem som bär skulden samt vilken betydelse klass har i en pandemi. Under tidigare pandemier och epidemier har massmedia haft en viktig funktion när det kommer till informationsspridning enligt Davis et al. (2014:500). Regering och befolkning världen över förlitar sig på att information kring de rådande omständigheterna ska komma från massmedia, vilket sätter en otrolig press på de olika mediaforumen. Det handlar inte bara om att informationen ska nå ut utan också om på vilka sätt den förmedlas (Vasterman & Ruigrok, 2013:28). Det sätts krav på massmedia och hur fakta eller direktiv framförs spelar en stor roll för hur folket mottager och konsumerar det som skrivs eller sägs. Detta kan medföra att massmedia tar till drastiska metoder, såsom olika skrämseltaktiker, för att motivera människor. Genom att jämföra med tidigare pandemier och visa skräckbilder från tidigare sjukdomar motiveras allmänheten att agera och jobba för att minska smittspridningen (Vasterman & Ruigrok, 2013:28). Men hur folk agerar och vilka åtgärder regeringar världen över tillämpar blir också i fokus under en pandemi.
Den tidigare forskningen visar att massmedia och olika länder skuldbelägger dem som tycks göra fel och skyller på andra som inte anses minska smittspridningen tillräckligt. Abeysinghe och White (2011:313) redogör för hur massmedia i Australien under H1N1 virusets spridning lade skulden på de fattigare länderna runtomkring och kritiserade deras åtgärder som ansågs vara för små. Det tas ingen hänsyn till landets ekonomiska tillstånd eller det faktum att vissa länder har mer rådande kriser än en pandemi. Klass blir därför en viktig fråga när det kommer till studier om pandemi och massmedias förmedling av information. Detta syns tydligt i studien av Garoon och Duggan (2008:1137) där det framkommer att de grupper som är socialt och ekonomiskt försummade ofta tenderar att ha högre antal döda under epidemier. Förmågan att läsa och möjlighet att ta del av massmedias information kan vara en bidragande faktor till varför de drabbas hårdare under pandemier (Waisanen & Duriak, 1967:406).
3.3 Vår studies plats
Den lucka vi finner i den tidigare forskningen som vår studie ska fylla är på vilket sätt informationen konsumeras. Genom att studera sociala medier och kommentarsfält får vi en särskild inblick i hur befolkningen konsumerar det som myndigheter och massmedia rapporterar. De artiklar vi analyserat har handlat om massmedias roll och hur de framför
9 budskap på olika sätt. Vi vill inte bara titta på vad massmedia och myndigheter förmedlar för bild utan vi har för avsikt att även titta på sociala medier och hur allmänheten konsumerar och reagerar på det som framförs. Även att studien görs i sin samtid och att vi undersöker
fenomenet medan det händer ser vi som en bidragande faktor till den tidigare forskningen. Artiklarna ovan har genomförts i efterhand och har tittat tillbaka på fenomenet när det gått några år. Genom att analysera materialet medan det konsumeras kan vi bidra till framtida forskning och få en unik bild av fenomenet. Det kan också bidra till viktiga perspektiv på kollektivt beteende inför framtida studier.
4. Metod
Under detta avsnitt presenterar vi den metod vi valt för denna studie samt hur den appliceras på analysen av materialet. Vi redogör för hur vi kommer gå tillväga under urval och
datainsamling samt vilka etiska principer denna studie förhåller sig till. Avsikten med detta avsnitt är att redogöra för och motivera de val vi gör för studien i relation till den metod studien görs på.
4.1 Diskurs
Till att börja med vill vi utreda begreppet diskurs för att klargöra betydelsen av begreppet. Generellt sett rymmer begreppet diskurs en grundtanke om hur språket är utformat i olika mönster som styr våra yttranden i olika sociala sammanhang (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:7). Diskurser är ett sätt att tänka på med specifika ramar om ett fenomen. Diskurser bestämmer vad som kan sägas om fenomenet och de sätter villkoren för vad som är accepterat eller inte för fenomenet (Giddens & Sutton, 2014:508). Diskurs representerar ett specifikt sätt att se på världen. En kritisk diskursanalys framhäver att diskurser formar sociala krafter då de används av individer både på gruppnivå och i större sammanhang, som nationer. De är därmed inte bara betydelselösa idéer utan är idéer som har kraft att forma det sociala livet (Medina, 2013:53).
4.2 Diskursanalys
Diskursanalys är en metod som används för att analysera de mönster som vi ovan benämnt som diskurser. Metoden utgår från att språket är en bärande del av det sociala livet, som i sin tur påverkar alla aspekter i tillvaron. Språket har en central roll i en diskursanalys och
metoden kan användas för att undersöka olika typer av texter för att studera hur språket används. Diskursanalytiker måste ta hänsyn till språket och dess användning då språket och det sociala livet förhåller sig till varandra och andra aspekter i livet (Giddens & Sutton,
2014:508). Diskursanalysen som metod har flera olika varianter med olika infallsvinklar. Men det diskursanalytikerna har gemensamt är att studera språket och hur det används, de studerar även vilka mönster som kan uppkomma (Taylor, 2001:6). Det finns som sagt olika varianter av diskursanalys men i denna uppsats kommer vi använda oss av en kritisk diskursanalys. Detta för att vi intresserar oss för förhållandet mellan texterna och de sociala praktiker de befinner sig i. Med metoden får vi till vår hjälp analytiska redskap som stödjer vår analys och hjälper oss att uppfylla syftet med denna studie.
10 Vi hade en tanke i början att utföra en Foucauldiansk diskursanalys eftersom vi var
intresserade av att se maktrelationerna som var med i skapandet av bilden av Covid-19. Men efter vidare läsning fann vi att Faircloughs kritiska diskursanalys bygger på Foucault och att även denna söker att finna maktrelationer (Fairclough, 1992:37). Det är inte bara
maktrelationer som står i fokus i denna form av diskursanalys utan även de sociala praktiker som är med. Detta gjorde att vi bestämde oss för Faircloughs tredimensionella modell och vi anser att med hjälp av metoden kan vi finna det vi söker med denna studie. Vilket är att se de diskurser som är med i skapandet av fenomenet samt vilka förhållanden som är med och påverkar dessa diskurser.
4.3 Kritisk diskursanalys
Kritisk diskursanalys är en variant av diskursanalys som använder sig av språkets roll för att koppla det till diskursiva praktiker och vidare till sociala praktiker för att sedan kunna fastställa de ideologiska aspekterna av ojämlikhet och maktrelationer (Giddens & Sutton, 2014:508). Medina (2013:72) redogör för hur kritisk diskursanalys analyserar relationerna mellan språkbruket och sociala samt kulturella strukturer men också hur de förhåller sig i relation till makt och ideologi. Metoden undersöker relationen mellan språk och samhälle samt relationen mellan analysen och den analyserade praxisen. Inom kritisk diskursanalys uppmärksammas att diskursen både är socialt formad och socialt formande, det vill säga att den är en produkt samt en produktiv enhet. Ett av de största särdragen i den kritiska
diskursanalysens teoretiska utgångspunkt är att diskursen både kan producera och reproducera samhälleliga situationer och tillstånd.
Även Winther Jørgensen och Phillips (2000:66) redogör för kritisk diskursanalys och beskriver det som en form av diskursanalys med huvudfokus att problematisera och
undersöka relationen mellan Diskursiv praktik och kulturell eller social förändring. Genom teori och metod studeras olika sociala sammanhang kritiskt och ett stort fokus riktar sig till diskurser som konstituerade och konstituerande. Faircloughs syn på diskurs är att språket används som en form av social praktik, där diskursanalys är analysen av hur texter används inom sociokulturella praktiker. En sådan analys kräver fokus på textens utformning och struktur för att sedan lyfta det till strukturer och organisationer på högre plan eftersom text konstituerar sociala praktiker (Fairclough, 1995:6).
4.4 Faircloughs tredimensionella analysmodell
Som vi ovan nämnt använder vi oss av kritisk diskursanalys i denna studie och har valt att tillämpa Norman Faircloughs tredimensionella modell. Winther Jörgensen och Phillips (2000:70-71) tar upp Faircloughs kritiska diskursanalys och redogör för hur den inte bara betraktar diskurs som konstituerad utan även som konstituerande. Författarna beskriver vidare att Faircloughs perspektiv ser vikten av diskurs som en del av en social praktik och hur denna är med och reproducerar och förändrar identiteter, kunskap och sociala relationer, däribland maktrelationer (Winther Jörgensen & Phillips, 2000:71). Analysen av materialet sker i tre olika dimensioner, dessa är Text, Diskursiv praktik och Social praktik. För att tydliggöra när vi redogör för dimensionerna kommer ordet börja med en stor bokstav, detta för att tydligare urskilja när det handlar om dimensionen och inte vanliga ord. Analysmodellen hjälper oss att utföra en empirisk forskning om kommunikation och samhälle där målet med dimensionerna
11 är att sätta innehållet från text i ett större socialt sammanhang (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:74). Fairclough (1995:9) beskriver att den tredimensionella modellen kräver
uppmärksamhet på processen av textproduktion, distribution och konsumtion. Vidare menar Fairclough att texterna är inbäddade i diskursiva och institutionella praktiker och analysen av text ska därför aldrig isoleras från dessa. Det är viktigt att inkludera alla stegen för att se relationen mellan text, diskursordningen som den bygger på samt hur det sätts i relation till den sociala praktiken. Fairclough hävdar att de tre olika dimensionerna kompletterar varandra och ger verktyg för att analysera en komplex social händelse (Fairclough, 1995:133).
Nedan redogör vi för de tre dimensionerna och vad de innebär. De analytiska verktyg som kommer att användas presenteras och detta görs för att tydliggöra hur de kommer att användas i vår analys.
4.4.1 Dimensionen Text
Den första dimensionen i modellen är Text och då analyseras språket och på vilket sätt det utformas i en text. Genom att använda sig av en detaljerad analys av texternas egenskaper med analysredskap ges en möjlighet att kartlägga hur diskurser förverkligas genom text. Att kartlägga diskurser skapar också en möjlighet att komma fram till och basera en tolkning för studien.
I denna dimension kommer vi att använda oss av de tre olika analytiska verktygen vokabulär, modalitet och transitivitet. Med vokabulär kommer vi att analysera vilka ord som används mycket och vilka ord som undviks samt varför just det ordet valts att användas. Det kan även handla om synonymer och motsatsord. Målet med vokabulär är att få en inblick i hur ordvalet används av aktörerna och hur det utformar det som beskrivs (Medina, 2013:103).
Analysverktyget modalitet är ett redskap som används för att analysera graden av
instämmande i en sats. Det vill säga till vilken grad som talaren förbinds till sitt påstående, genom modaliteter förbinder talaren sig på olika sätt med sitt uttalande. Därmed får valet av modalitet konsekvenser för konstruktionen av kunskaps- och betydelsesystem men också sociala relationer inom diskursen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:87-88). Modalitet kan därmed användas som ett redskap för att analysera graden av ett påstående. Winther
Jørgensen och Phillips (2000:88) beskriver att inom olika diskurser används olika modaliteter och redovisar att framförallt massmedia använder sig av tolkningar och lägger fram dessa som om de vore fakta. Vidare hävdar författarna att massmedia använder sig av kategoriska
modaliteter och objektiva, istället för subjektiva modaliteter. Detta leder till att det som skrivs läggs fram som fakta istället för en subjektiv tolkning. Modalitet är därmed ett användbart redskap för oss att använda i vår studie då just massmedia ska analyseras och hur de framställer bilden av Covid-19. Genom modalitet kan vi analysera kunskapsanspråk och betydelsanspråk som görs i texterna samt vilka konsekvenser detta får för konstruktionen av pandemin.
Ytterligare ett redskap som är aktuellt och användbart i dimensionen Text är transitivitet. Med transitivitet analyseras hur händelser och processer förenas med eller frånskiljs från objekt och subjekt. Det vill säga att fokus för analys ligger på om ett visst framställande kan ge ideologiska konsekvenser och vilka det då kan vara. Det kan handla om att agenten utelämnas helt och att det framstår som ett naturfenomen att en viss händelse sker (Winther Jørgensen &
12 Phillips 2000:87). Med transitivitet kommer vi att analysera hur Covid-19 framställs och för att kunna få en förståelse för vad det är som förmedlas i texter. Transitivitet ger oss redskap att analysera om vissa aktörer frånskiljs från vissa händelser helt eller om andra aktörer förbinds med vissa händelser och vad det gör för fenomenet. En viktig aspekt av transitiviteten är nominalisering som är ett redskap för att analysera omvandlingen av processer där aktörer utelämnas och vem som gör vad mot vem lämnas outsagt (Fairclough, 1992:179). Winther Jørgensen och Phillips (2000:87) beskriver nominalisering som att användningen av ett substantiv ersätter en hel process, som att till exempel använda sig av ordet det var, istället för x gjorde vilket utelämnar agenten som utförde handlingen. Det kan leda till en viss framställning i en viss diskurs vilket kan skapa konsekvenser.
4.4.2 Dimensionen Diskursiv praktik
Den kritiska diskursanalysen har som mål att kartlägga relationen mellan språkbruk och social praktik. Detta görs genom att titta på den diskursiva praktikens roll i social förändring och i vidmakthållandet av den sociala ordningen. Fokus läggs på diskursordningen och hur språkbruk och kommunikativa händelser sker som en del av den (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:76). Specifika fall av språkbruk formas av och formar ett slags system och det är detta som är diskursordningen. Den är resultatet av de diskurser som används inom en social domän eller institution samt att den sätter upp ramar som formar användningen av diskurser. För att finna diskursordningen och de diskurser som innefattas kommer vi att använda oss av intertextualitet och interdiskursivitet.
Fairclough (1992:101) redogör för hur Bakhtin utvecklade intertextualitet genom att påpeka hur människor förbisett det faktum att text och yttranden formas av de tidigare texter som de svarar på. Intertextualitet beskriver det faktum att kommunikativa händelser inte börjar om från början utan bygger på tidigare händelser. De ord som används kommer att ha yttrats av andra tidigare. En form av intertextualitet är interdiskursivitet som beskriver olika diskurser som uttalas inom och mellan diskursordningar. Diskurser bygger på och formas av andra diskurser. Genom uttalandet av olika diskurser förändras ramarna inom diskursordningen men också mellan olika diskursordningar. En analys av förhållandena mellan olika diskurser kan bli möjlig genom undersökandet av diskursiv förändring och diskursiv reproduktion (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:77).
4.4.3 Dimensionen Social praktik
I den tredje dimensionen analyseras social praktik och här används verktygen hegemoni och ideologi för att analysera hur diskurserna påverkar strukturerna och maktförhållandena. Sambandet mellan dimensionerna Social praktik och Text är den Diskursiva praktiken som å ena sidan är processen av att producera text och där tolkningar av texten sker och å andra sidan processen där tolkningen skapar ramar för texten. Utifrån detta skapas förklaringar av ledtrådar som funnits i texten (Fairclough, 1995:133).
Fairclough (1995:133) förklarar den sociala praktiken som politiskt lagd på så sätt att han intresserar sig för diskursiva händelser med relationen mellan makt och dominans i fokus. Hegemoni skär igenom och integrerar politik, ekonomi, kultur och ideologi men fokuset ligger på politik och makt samt på det dialektiska förhållandet mellan klass och
13 maktförhållandens utveckling samt har ett särskilt fokus på diskursiv förändring.
Analysverktyget skapar möjlighet till att analysera hur maktförhållanden bidrar till och formas av bredare förändringsprocesser (Fairclough, 1992:91-92). Med hegemonin syns allianser mellan underordnade klasser snarare än hur de särskiljs och domineras (Fairclough, 1995:75-76). I den sociala praktiken ingår maktrelationer som diskursiva praktiker och hegemoni förhåller sig till. Det kan uppstå en hegemonisk kamp genom att en diskursordning till följd av diskursiv praktik reproduceras eller transformeras. Begreppet hegemoni åskådliggör förhandlingen av vem som har rätten att yttra sig om vad som är kunskap. Detta skapar öppningar och möjligheter för maktskiftningar (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:80). Faircloughs koncept om hegemoni och ideologi handlar om att se effekter för upprätthållandet och skapandet av maktrelationer snarare än att konstituera vad som anses vara sanning
(Fairclough, 1995:25).
Ideologi är betydelsekonstruktioner som skapas i samhällen där dominansrelationer existerar, detta på grund av exempelvis klass eller kön. Ideologierna är med och producerar och
reproducerar dessa dominansrelationer vilket gör det möjligt för diskurser att vara ideologiska (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:79). Ideologier är definitioner och konstruktioner av verkligheten som byggs in i olika former av diskursiv praktik. Både strukturer och händelser är med i skapandet av ideologi.
4.5 Urval och datainsamling
Vårt urval är baserat på texter från internet, detta då den största mängden information hämtas via digitala plattformar i dagens samhälle. TU (2016) konstaterar att 81 % av svenskarna läser tidningen digitalt. Därför har vi valt att använda oss av kvällstidningen Aftonbladet i digital form samt morgontidningen Dagens Nyheter (DN) i digital form. Vi har valt dessa för att de är två av de största dagstidningarna i Sverige. Vi ska även studera texter från
Folkhälsomyndigheten, som är Sveriges nationella kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa, Regeringen som under pandemin arbetar med att fatta de beslut som krävs för att motverka smittspridning i samhället och Socialstyrelsen som är Sveriges kunskapsmyndighet för landets vård och omsorg. Ytterligare en informationskälla som vi använder är 1177 Vårdguiden som är hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster om sjukvård och hälsa. Vi har valt dessa för att få tillgång till både nyheter och experters uttalanden. Vi kommer även att använda Folkhälsomyndighetens Facebooksida för att få tillgång till kommentarsfält där vem som helst kan uttrycka sig. Genom att studera sociala medier får vi en inblick i hur befolkningen konsumerar den information som produceras. Dessa
myndigheter är framträdande under pandemin av Covid-19 och har som funktion att dela samhällsviktig information, därav valde vi att studera dessa myndigheter och texter.
Urvalet för denna studie är baserat på Patton (2002:234) som redogör för maximal variation som urvalsform. Denna form av urval ger oss möjlighet att få en stor variation trots att studien i sig är relativt liten. Det finns risk att urvalet kan bli homogent om inte en maximal variation används. Genom att ha ett urval som är varierat ökar det studiens kvalitet då generaliserbara mönster kan uppträda till följd av urvalet. Vi tänker använda oss av 31 stycken nyhetsartiklar från de tidigare nämnda tidningarna samt plocka ut kommentarer från två olika inlägg på Folkhälsomyndighetens Facebook sida. Tillsammans blir detta över 200 kommentarer som vi kommer att läsa igenom. Vi kommer även att använda oss av sju olika texter från
14 Vi kommer att söka upp artiklar, uttalanden och kommentarsfält som innehåller orden Covid-19 eller Coronavirus. Texterna som är intressanta kommer att sparas i ett samlat dokument i kronologisk ordning för att sortera urvalet, vidare kan ytterligare urval ske av det insamlade datamaterialet. Vi har valt att använda oss av artiklar och dokument från januari till och med april för att få en bred bild av Covid-19. Vi har utifrån detta delat in materialet månadsvis i kronologisk ordning.
4.6 Tillvägagångssätt vid analys
I denna studie utgår vi ifrån Faircloughs tredimensionella modell och det insamlade empiriska materialet kommer därmed att analyseras i tre olika dimensioner. Till en början kommer vi läsa in materialet noggrant och samtidigt föra anteckningar samt göra markeringar i texten för att skapa oss en bred överblick. Texterna kommer att läsas igenom flera gånger innan varje dimension och även en gång efter för att försäkra oss om att inget missas. Detta kommer att göras på varsitt håll så att bådas perspektiv och insikter kan komma fram. Vi kommer löpande efter varje inläsning och inför varje analys av en dimension gå igenom det vi funnit i våra anteckningar och understrykningar i texten och diskutera för att hitta samband eller oklarheter mellan texterna. Vi tillämpar triangulering som enligt Bryman (2011:354) är en term som kan användas i en mer generell betydelse än dess ursprung. Triangulering kan användas för att dubbelkontrollera insamlat resultat för ökad tillförlitlighet. Då vi kommer arbeta med analysen på varje dimension på var sitt håll för att sedan diskutera vad vi kommit fram till kommer det ge en ökad tillförlitlighet. Detta tillvägagångssätt ger oss två perspektiv på analysen som vi sedan kommer arbeta samman till en. Vi kommer tillsammans arbeta fram med hjälp av analysredskap vad som är av störst relevans för vår studie utifrån de tre
dimensionerna Text, Diskursiv praktik och Social praktik. Det vi finner gemensamt i texterna är det som vi anser viktigt och det som förs fram i analysen.
4.7 Etiska principer
För att bedriva vetenskapliga studier som kan komma att påverka andra människor så är det av största vikt att ha etiska aspekter i fokus. Vetenskapsrådet (2002) redogör för fyra krav inom humanistiska och samhällsvetenskapliga studier som ska tas i beaktning av den som utför den vetenskapliga studien. Dessa krav ställs bland annat för att individer ska skyddas och för att forskning ska hålla en hög kvalitet. De fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Då denna studie är en kritisk diskursanalys där vi analyserar texter från internet kommer det vara en svårighet att uppfylla alla fyra kraven. De fyra kraven presenteras nedan och hur vi kommer att arbeta för att dessa uppnås.
Informationskravet innebär att forskaren ska informera de som deltar i studien om vad studien handlar om och om deltagarens roll samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Det ska informeras om att deltagaren har rätt till att avbryta studien när som helst under studiens gång samt att deltagaren deltar anonymt. Uppgifterna som lämnas ska endast användas till studien och inte spridas till andra externa parter (Vetenskapsrådet, 2002:7). Detta krav kan ses vara problematiskt i denna studie att uppfylla då denna studie utförs på internet och vi inte har möjlighet att fråga de som lägger ut text om deras deltagande. Bryman (2011:141-142)
15 framhåller att internet har skapat nya dimensioner när det gäller etiska ställningstaganden vid samhällsvetenskapliga studier. Det blir en svårighet att uppnå samtyckeskravet, som innebär att deltagaren har rätt att välja om hen vill delta eller ej (Vetenskapsrådet, 2002:9), då vi ej kan nå alla som publicerat vårt urval av texter. Dock redogör Bryman (2011:142) att om texten är publicerad på en offentlig sida som inte kräver lösenord, där materialet inte är av känslig natur och det inte finns någon policy om att materialet inte får användas så är det godtyckligt att använda. I och med att vi ska analysera Facebook-inlägg och kommentarer så är det ett ställningstagande vi ska göra angående publikationen av personens identitet. Vi kommer därmed inte att publicera namnen på de personer som kommenterar på grund av deras säkerhet då vi inte heller kan få deras samtycke. Vi kommer inte nämna någon person med deras riktiga namn vilket innebär att vi uppfyller konfidentialitetskravet. Enligt
Vetenskapsrådet (2002:12) innebär det att personuppgifter ska förvaras på ett sätt så
obehöriga ej kan ta del av det. Vi kommer som sagt inte att publicera namn i vår studie och de uppgifter som vi sparar kommer endast finnas tillgängligt för oss som gör denna studie. Nyttjandekravet ska även tas i beaktning och det handlar om att de uppgifter som samlas in om enskilda personer endast får användas för forskningens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002:14).
Slutligen har vi även ett krav som benämns som forskningskravet som innebär att forskning är viktigt för samhällets utveckling och det är av största vikt att den forskning som bedrivs görs med hög kvalitet som bidrar till att kunskaper fördjupas (Vetenskapsrådet, 2002:5).
Forskningskravet vägs alltid mot kravet som handlar om individer och om forskningen kan komma att inverka med negativa konsekvenser för individen. Detta är ett ställningstagande som forskaren ska göra över sin studie då andra människor inte får komma till skada på grund av studien. Vi anser att vår studie tar hänsyn till dessa krav i den mån det går. Då denna studie baseras på material hämtat från internet så kommer vi inte att kunna informera de personer vars material vi kommer att använda eller få deras samtycke. De hemsidor vi kommer ta vårt datamaterial ifrån kommer vara öppna sidor som ej kräver lösenord och som ej har en policy som kräver samtycke för materialet. De personuppgifter som vi kommer hantera kommer ej att spridas utan förvaras så att andra inte kan ta del av det. De myndighetstexter och
nyhetsartiklar vi kommer använda oss av är offentliga dokument så därmed kommer vi inte heller behöva samtycke för att använda det materialet.
5. Teori
Vårt syfte är att analysera hur massmedia och myndigheter framställer Covid-19 samt hur bilden konsumeras av allmänheten på sociala medier. I detta stycke presenteras två sociologiska teorier som vi kommer att använda oss av. Det är Ulrich Becks teori om risksamhälle samt Manuel Castells teori om informationsåldern som vi valt för en mer djupgående tolkning av bilden av Covid-19.
5.1 Risksamhälle
Beck (1998:30) redogör för det senmoderna samhället och hävdar att det kan uttryckas som ett risksamhälle. Detta på grund av att människor inte längre bara utnyttjar naturen, utan också utnyttjar de följder som utvecklingen för med sig. Winther Jørgensen och Phillips (2000:143) beskriver Becks teori om risksamhälle och hur industriell modernisering medfört risker som
16 ingen kan ställas till svars för och som inte heller har något slut. Människor blir hela tiden överrösta med problem som de måste ha en åsikt om och detta har gjort att samhället mer och mer blivit beroende av rationalitet och vetenskaplig kunskap. Beck påstår att kunskapen kommer från medierna och gör att människor känner ett personligt ansvar att lösa riskerna själva (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:143). Beck (1998:30) uppger att det utlovas mer säkerhet i samband med att fler risker bildas. Förr var risker personliga och förknippades med äventyr eller mod medan risker idag är globala hot som förintelse och utplåning av allt liv på jorden (Beck, 1998:32). Det moderna samhället bygger på klass och risker är med och förstärker detta klassamhälle genom att de ser olika ut i de olika klasserna. Arbetslöshet till följd av låg utbildning samt boendeförhållanden är exempel på risker som drabbar de lägre klasserna (Beck, 1998:50).
5.2 Informationsåldern
Internets framfart har påverkat dagens samhälle och Giddens och Sutton (2014:496) redogör för att med internet så är ett nytt samhälle på väg att växa fram som de benämner som nätverkssamhälle. Det nya samhället har benämnts med flera olika namn som bland annat kunskapssamhället, informationsåldern och den nya ekonomin. Det nya samhället växer fram i takt med att tekniken utvecklas och integreras i våra liv. Författarna redogör för Manuel Castells teori om informationsåldern som hävdar att dagens ekonomi är påverkad av och avspeglar de förändringar som sker genom globaliseringen. Det krävs en mer flexibel marknad där företag är beredda att snabbt förändra sig när det krävs (Giddens & Sutton, 2014:96-97). Castells (2010:70) beskriver hur informationsteknologi genomsyrar alla mänskliga aktiviteter och processer, såsom ekonomi, samhälle och kultur. Han beskriver vidare att samhället är teknologi och att samhället förstås genom och representeras med
teknologiska verktyg (Castells, 2010:5). Nätverk, internet, styrs inte av landsgränser vilket gör att nätverkssamhället konstituerar sig som ett globalt system, vilket är en ny form av
globalisering som karaktäriserar nätverkssamhället (Castells, 2010:18). Dahlström (1999:116) beskriver att det globaliserade informationssamhället har en egen rumslig strukturering där informationsflöden spelar en stor roll i jämförelse med tidigare samhällen. Dahlström (1999:118) redogör för Castells tankar kring informationssamhället och hur det konstruerar kulturella likheter som skapar en grund för gemenskap över landsgränser, etnicitet, ideologi eller religion. På grund av att det skapas en gemenskap som korsar landsgränser menar Castells att statsbildningar och staten försvagas i relation till globala finansiella processer av makt och kunskapsinformation.
Dessa teorier har valts för att de speglar världen vi lever i och medför perspektiv på det moderna samhället som vi anser vara intressanta för denna studie. Becks teori om
risksamhället används för att det överallt idag finns olika former av risker och en pandemi anses var en påtalig risk som påverkar hela samhället och i detta fall hela världen. Teorin möjliggör nya aspekter i vår analys och kan bidra med ett sociologiskt perspektiv till vårt resultat. Då vårt syfte är att studera bilden av Covid-19 som den framställs av massmedia och sociala medier fann vi att Castells teori om informationsåldern är väldigt aktuell. Vi anser att teorin ger oss en djupare förståelse för massmedias del i informationsspridningen och
17
6. Analys
Syftet med denna studie är att undersöka hur massmedia, myndigheter och sociala medier framställer bilden av Covid-19. Vi kommer i detta avsnitt redogöra för analysen av det empiriska materialet. Den presenteras utifrån de tre dimensionerna Text, Diskursiv praktik och Social praktik. Inom varje dimension kommer vi använda oss av de analysverktyg som vi presenterat i metodavsnittet för att analysera det empiriska materialet. Vi redovisar utifrån detta för vilka ord som är av betydelse och för de diskurser som är med och påverkar bilden av Covid-19. Detta sätts sedan i relation till den sociala praktiken och vilka påföljder det kan skapa. Vi har arbetat enligt triangulering (Bryman, 2011:354) och har läst det empiriska materialet var för sig och gjort markeringar och kommentarer för att få olika synsätt på materialet. Genom att göra på detta vis får vi två perspektiv på det empiriska materialet som vi sedan sammanslagit till en gemensam.
6.1 Dimensionen Text
I denna dimension avser vi att presentera vår analys av texten med de analytiska verktygen vokabulär, modalitet och transitivitet. Nedan presenteras de analyserna vi gjort av vårt empiriska material utifrån analysverktygen.
6.1.1 Vokabulär
Vi har analyserat artiklar ur tidningarna Aftonbladet och DN där vi funnit ordval som upprepats och som vi uppfattar som betydande. Ur den första tidningsartikeln från
Aftonbladet som behandlade den nya varianten av virusfamiljen Corona fann vi detta citat: “En 61-årig kinesisk kvinna sitter just nu i karantän i Thailand – vilket är det första
dokumenterade fallet utanför Kina. Ett annat fall har upptäckts i Japan.” (2020.01.17). Ordet fall nämns ofta i artiklar när det handlar om nya bekräftade smittade personer. Genom att använda ordvalet fall istället för ord som insjuknad, patient eller smittad skapar det en mer objektiv och neutral beskrivning. Med ordet fall förtingligas smittan och det upplevs som något kontrollerbart som finns “där ute”. Det för tankarna till att man inte pratar om en sjuk person utan genom ordvalet handlar det istället om någonting vetenskapligt.
Metaforer används flitigt i artiklarna för att förstärka och för att väcka känslor hos läsaren. De metaforer vi funnit har haft fokus att beskriva pandemin med ord som liknar den med en naturkatastrof. Ord som används är eld, gnista, storm och smittvåg vilket för tankarna mot att smittan istället känns okontrollerbar, till skillnad från användandet av ordet fall.
Står på golvet mitt i stormen och ser på verkligheten. (DN, 2020.04.28)
Men just nu är det bara en gnista. Vårt fokus förblir att begränsa smittan. Vi uppmanar alla länder att utnyttja möjligheten vi har just nu att förhindra en större eld, säger han och tillägger. (Aftonbladet, 2020.02.11)
Dessa två citat belyser hur metaforer används genom att referera till naturkrafter vilket skapar en känsla av krafter som vi ej kan rå på. Corona-pandemin jämförs med en våg eller en storm vilket förknippas med krafter som människor inte kan kontrollera eller stoppa. Smittan blir genom detta språk ett naturligt fenomen som kan uppfattas som oberäkneligt och oväntat.
18 Metaforerna konstruerar bilden av Covid-19 som något ostoppbart eller något som vi
människor inte kan påverka.
Aftonbladet och DN väljer att beskriva situationen som vi befinner oss i som extraordinär, vilket innebär något som är utöver det vanliga. Detta upprepas i många artiklar och det påminner läsaren om att vardagen inte är normal. Synonymer till extraordinär är: utöver det vanliga, ovanlig, utomordentlig, alldeles särskild, märkvärdig och mycket speciell. Dessa påvisar liknande nivå av abnormalitet men extraordinär tar oss till den yttersta kanten av vad som är ovanligt vilket då skapar en ännu starkare upplevelse av läget för läsaren.
– Det är jätteviktigt att vi är åtta partier som är överens om att det här är ett extraordinärt läge och därför samlar man sig. Det är mycket positivt, säger hon.
(DN, 2020.03.18)
I och med användandet av ordet extraordinär betonas läget och hur det inte är normalt. Det konstrueras en situation där människor inte längre kan agera som de vanligen gör utan att det krävs exceptionella handlingar. Genom att tydliggöra hur ovanlig situationen är blir också myndigheternas rekommendationer av större vikt då dessa blir riktlinjer för hur människor ska agera under dessa unika förhållanden.
Myndigheterna som vi analyserat är Regeringen, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen samt 1177 Vårdguiden. I dessa texter finner vi en annan terminologi än den som användes i
tidningarna. Det framkommer ofta uppmaningar i form av ord som bör, undvik och måste i texterna som riktar sig till allmänheten. Myndigheterna använder sig också av ordet
rekommendation där uppmaningarna bestämmer hur stark rekommendationen är. Dessa ordval blir mer handlingsorienterade än de ordval som beskrivs av tidningarna som var mer känsloorienterade i form av att de kopplas till naturkrafter. Myndigheterna beskriver
situationen på ett sätt som kan motivera handlingskraft hos läsaren. Detta på grund av att uppmaningarna skapar olika nivåer av agerande. Ordet bör formar ett agerande som är mer valbart likväl som undvik. Dessa ord används mer då de skapar en större valfrihet hos läsaren men samtidigt ett större ansvar då de inte uttryckligen sägs hur människor ska agera. Ordet måste däremot används inte lika frekvent då det producerar en annan reaktion och handling för läsaren som blir mer tvingad. Ett exempel på detta visar sig i rekommendationen från 1177 Vårdguiden:
Undvik platser med många människor. Det kan exempelvis vara kollektivtrafiken, affärer eller apotek.
Undvik nära kontakt med andra människor än dem som du bor med. (1177 Vårdguiden, 2020.05.04)
När ordet undvik används så läggs ett förtroende och ett ansvar hos läsaren att bedöma i vilken mån hen kan agera utifrån rekommendationen. Myndigheterna har ett ansvar att informera allmänheten om läget och hur de ska agera, men genom användandet av dessa ord läggs ansvaret över till befolkningen. Hade ord som förbud eller måste använts hade ett annat budskap framställts och allmänheten fått en annan skyldighet att agera.
I analysen med verktyget vokabulär fann vi återkommande ordet onödigt i Facebook-kommentarerna. Det härleds från myndigheternas rekommendation om att undvika onödiga
19 resor. I kommentarerna finner vi att ordet onödigt är svårtolkat då de som kommenterar
använder det i frågor kring hur de ska agera utefter rekommendationen. Ordet öppnar för tolkning vilket också skapar ett ansvar hos den som ska tolka vad det innebär. De ord vi funnit skapar osäkerhet för vem som bär ansvaret och för hur folk bör agera. Detta påvisas även i ordet förbud som vi funnit i kommentarerna på Facebook. Där uttrycks förbud och hur det bör användas istället för rekommendation. Detta visas i citatet nedan:
Inga rekommendationer tack utan Förbud i stället när folk inte bryr sig. (Facebook, Folkhälsomyndigheten, 2020.04.22)
Detta har inte uppkommit ofta i de andra källorna där de istället använder rekommendation. Med förbud läggs ansvaret på en annan aktör än den enskilda personen och tar man detta i jämförelse med rekommendation så är det en stor skillnad på var ansvaret läggs.
Vi har i materialet funnit med hjälp av analysverktyget vokabulär olika ord som är framträdande i skapandet av bilden av Corona-pandemin. De ord vi funnit som olika har kunnat strykas eller kopplas ihop med de ord vi valt att använda oss av. Vi har funnit
gemensamma ord för de olika källorna men också ord som skiljer sig åt i användning. Dessa ordval som vi funnit gemensamma är de som vi uppfattar vara viktiga. De valda orden kommer att vara det som ligger till grund för nästa dimension.
6.1.2 Modalitet
I artiklarna från Aftonbladet och DN uppfattar vi en objektiv modalitet då de ofta refererar till experter och myndigheter. Det som framförs i tidningsartiklarna är ofta kunskapsanspråk och de styrker detta genom att använda sig av både myndighetspersoner och experter men även genom modalitetsmarkörer. Det som sägs i artiklarna läggs fram som kunskap eller sanning vilket förbinder författaren med uttalandet. Information som artiklarna redogör för bygger på något som någon annan har framfört, som en expert eller myndighetsperson. Framträdande är också att experten beskrivs med både titel och vilken verksamhet hen är aktiv inom. De benämns också med namn och gärna flera gånger i samma artikel. Detta skapar en trovärdighet för källan då uttalandet styrks av en specialist inom området.
I artiklarna finner vi olika modaliteter som varierar beroende på hur säker författaren är till det som uttrycks och i vilken grad den förbinder sig till sitt påstående. Ett exempel som visar hur en artikel påvisar kunskap om Coronaviruset går att uttyda i detta citat:
Det här vet vi om det nya coronaviruset
Utbrottet i Kina började i december. Den 31 december meddelade Kina (DN, 2020.01.27)
I detta citat är modalitetsmarkören vet vi som ger tyngd och bekräftar att informationen i artikeln är sann. Genom att välja att skriva på det sättet bekräftas informationen och den upplevs vara en sanning, utan att den styrks av en expert. Detta kontrasteras mot citatet nedan där uttalandet läggs fram med en osäkerhet och där författaren distanserar sig.
Det har förekommit uppgifter om att personer som ännu inte har blivit sjuka kan smitta utan symtom. Det finns några beskrivna rapporter, men det är inte klarlagt hur vanligt det är. (DN, 2020.01.27)
