8. Diskussion
8.5. Implikationer och fortsatt forskning
Med vetskapen om att det finns väldigt få studier som utgår från elever med intellektuell funktionsnedsättning perspektiv så implicerar det att det finns många studier kvar att göra även efter denna studie. Detta för att få en mer heltäckande bild över elevernas tankar kring delaktighet både nationellt och internationellt. På grund av denna studies begränsade omfattning så går det inte att dra allt för omfattande slutsatser gällande hur det ser ut för majoriteten av alla högstadieelever i Sverige som läser enligt grundsärskolans läroplan. Däremot så tror författaren utifrån sina erfarenheter att arbeta i grundsärskolan samt sin forskning att studien ger vissa implikationer som kan överensstämma med många andra grundsärskoleelevers uppfattningar om delaktighet.
Exempelvis så tror författaren att det som har framkommit i denna studie gällande skillnaderna mellan grundskolan och grundsärskolan, elevernas upplevda utanförskap i grundskolan samt de begränsade framtidsvalen som en utbildning i gymnasiesärskolan ger är applicerbart för många elever som tillhör grundsärskolan i hela Sverige.
Författaren anser att denna studie är ett viktigt bidrag till forskningen både nationellt och internationellt för framför allt lärare, speciallärare, specialpedagoger, rektorer, skolledning och vårdnadshavare. Detta då studien ger en tydlig inblick i elevernas tankar och uppfattningar vilket är mycket ovanligt i forskningen kring denna målgrupp av elever. Förhoppningen med denna studie är att den kan ge eftertanke till personal inom skolan hur de arbetar med delaktighet för elever med intellektuell funktionsnedsättning samt att de värdesätter elevernas tankar och uppfattningar kring deras skola och låter deras röster bli lyssnade på.
Gällande fortsatt forskning så hade det exempelvis varit intressant att göra en mer omfattande studie som hade följt samma elever över en längre tidsperiod. Exempelvis elevernas övergång mellan högstadiet och gymnasiet alternativt mellan gymnasiet och tiden efter gymnasiet.
Forskningstankar leds även in på hur grundsärskolan och grundskolan skulle kunna förändras för att främja en ökad delaktighet för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet i denna studie påvisar att det krävs hårt arbete från de båda skolformerna för att kunna närma sig varandra.
De strukturella mönster och faktorer som formar förutsättningarna för elevernas utbildning och
54
deras delaktighet behöver analyseras. Det är viktigt att skolan ger eleverna med intellektuell funktionsnedsättning (likt för alla elever) de bästa förutsättningarna och att de med stöd av aktuell forskning och beprövade erfarenheter utvecklar skolans förmåga att ge eleverna den bästa undervisningen utifrån varje enskild elevs individuella behov. Vidare hade det även varit intressant att kombinera intervjuer med observationer, något som dessvärre inte var möjligt i denna studie (p.g.a. den rådande pandemin, Covid-19) för att vidare undersöka delaktighet och hur den ser ut under elevernas lektioner och raster. Genom att kombinera flera metoder (intervju och observation) så hade interaktionen mellan teori och praktik kunnat fångas på ett mer tydligt sätt.
Det hade även varit intressant att följa delaktigheten för fler elever som läser enligt grundsärskolans läroplan men som får sin undervisning i både grundsärskolan och grundskolan. Eftersom det enbart var en elev i denna studie som fick sin undervisning i de båda skolformerna är det svårt att dra tydliga slutsatser. Oavsett forskningsfråga så är ett viktigt syfte med fortsatt forskning att öka kunskapen om denna elevgrupp samt undersöka elevernas egna tankar och erfarenheter samt att även öka förståelsen för deras tankar. Mycket tidigare forskning har riktat sitt fokus till att undersöka lärares och ledningens roller osv. i förhållande till denna elevgrupp. Författaren efterlyser dock mer fokus på elevperspektivet i fortsatt forskning.
55
Referenser
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I
Starrin, B. & Svensson, P-G. (Red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111-136). Lund:
Studentlitteratur.
Alexandersson, U. (2009). Stödjande rum- om elever i en inkluderande verksamhet. Stockholm:
Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad 2021-03-11 från
webbplatsarkivet.stockholm.se/_sites/pedagog.stockholm.se/2019/11_10/pedagog.stockhol m.se/Pedagog/1%20Nya%20sajten/SITS/Nr%2000290.pdf
Allodi Westling, M. (2002). Children’s experiences of School: narratives of Swedish children with or without learning disabilities. Scandinavian Journal of Educational Research 46(2) 185-205.
Andersson, A-L. (2020). Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning -Lärares och föräldrars perspektiv. (Mälardalen Studies in Educational Sciences, 320) [Doktorsavhandling, Mälardalens högskola]. DiVA. http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1446221/FULLTEXT01.pdf
Andersson, H. (2017). Möten där vi blir sedda. En studie om elevers engagemang i skolan. (Malmö Studies in Educational Sciences, 82. [Doktorsavhandling, Malmö Högskola]. DiVA. http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404406/FULLTEXT01.pdf
Anderson, L., Egard, H., Nordgren, C. & Staaf, P. (2018). Breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning – En utmaning för den högre utbildningen. Högre utbildning. Vol. 8. Nr 1.
33-41.
APA (American Psychiatric Association). (2013). Cautionary statement for forensic use of DSM-5. In Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.).
https://dio.org/10.1176/appi.books.9780890425596
Arvidsson, J. (2016). Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. (Halmstad Studies in Educational Sciences, 19) [Doktorsavhandling, Högskolan i Halmstad]. DiVA.
http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:920464/FULLTEXT03.pdf
Bell, J. (2015). Introduktion till forskningsmetodik. (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv.
(Karlstad Studies in Educational Sciences, 2007:19) [Doktorsavhandling, Karlstads universitet]. DiVA.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2%3A6641/FULLTEXT01.pdf
Björck-Åkesson, E. (1992). Samspel mellan små barn med rörelsehinder och talhandikapp och deras föräldrar: en longitudinell studie. (Gothenburg Studies in Educational Sciences, ISSN 0436-1121;90)
[Doktorsavhandling]. Högskolan i Jönköping.
Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat – Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Blom, A. (2001). Vem undervisar särskolans elever?: delrapport 1 i projektet ”Det särskilda med särskolan”.
Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber.
56
Carroll D., Fulmer C., Sobel D., Garrison-Wade D., Aragon L., & Coval, L. (2011). School culture for students with significant support needs: Belonging is not enough. International Journal of Special Education, v26 n2 p120-127 2011
Cederborg A. C., Hellner, G. C., & Larsson, A. G. (2009). Att intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström Y. (2018). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Falun: ScandBook.
Fielding, M. (2001). Students as radical agents of change. Journal of Educational change, 2, 123-141.
Fredericks, J. A., Blumenfeld, P. C., & Paris, A. H. (2004). School engagement: Potential of the concept, state of the evidence. Review of Educational Research 74, pp. 59-109.
Frithiof, E. (2012). Särskolan i ljuset av FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I Barow, T. & Östlund, D. (Red.), Bildning för alla!: En pedagogisk utmaning (s. 135-144). Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.
Förenta Nationerna (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Socialdepartementet.
Förenta Nationerna (1995). Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Förenta Nationerna (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer som har funktionsnedsättningar.
Stockholm: Socialdepartementet.
Graneheim U. H. & Lundman B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. NURSE EDUCATION TODAY, 24(2), 105-112. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.nedt.2003.10.001 Grunewald, K. (2008). Från idiot till medborgare. Stockholm: Gothia.
Guralnick, M. J. (1999). The Nature and Meaning of Social Integration for Young Children With Mild Developmental Delays in Inclusive Settings. I: Journal of Early Intervention, 22(1), 70-86.
Göransson, K., Stéensson, A-L., Roll-Pettersson, L., Stenhammar, A.-M. & Thorsson, L. (2000).
”Om alla är lika skulle det inte vara lika roligt”. Att bygga en skolan- samverkan mellan särskolan och grundskola. Stockholm: FUB:s forskningsstiftelse Ala.
Hammel, J., Magasi, S., Heinemann, A., Whiteneck, G., Bogner, J., & Rodriguez, E. (2008). What does participation mean? An insider perspective from people with disabilities. Disability and rehabilitation, 30(19), 1445–1460. https://doi.org/10.1080/09638280701625534
Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och kultur.
Janson, U. (2005). Föreställningar om delaktighet. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen opublicerad PM.
Kasari, C., Locke, J., Gulsrud, A. & Rotheram-Fuller, E. Social Networks and Friendships at School: Comparing Children With and Without ASD. Journal of Autism and Developmental Disorders 41, 533–544 (2011). https://doi.org/10.1007/s10803-010-1076-x
Klang, N., Göransson, K., Lindqvist, G., Nilholm, C., Hansson, S. & Bengtsson, K. (2019).
Instructional Practices for Pupils with an Intellectual Disability in Mainstream and Special Educational Settings. International Journal of Disability, Development and Education.
https://doi.org/10.1080/1034912X.2019.1679724
Kleinert, H. L., Jones, M. M., Sheppard-Jones, K., Harp, B., &Harrison, E. M. (2012). Students with Intellectual Disabilities Going to College? Absolutely!. TEACHING Exceptional Children, 44(5), 26-35.
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: Lärares uppfattningar om lektionsplanering och
57
lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Doktorsavhandling, Malmö högskola,
Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Från https://doi.org/10.24834/2043/23228 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Lager, A., & Bremberg, S. G. (2009). Association between labour market trends and trends in young people’s mental health in ten European countries 1983-2005. BMC Public Health. 9 (325).
Lave, J. (2009). The practice of learning. I K. Illeris Contemporary Theories of Learning. New York:
Routledge.
López, A. L., Etxabe E., & Montero, D. (2016). Views of Students with Disabilities- about Their Experience in Secondary Education in the Basque country, Spain. Journal of Research in Special Educational Needs, 16, 1090-1094.
MacIntyre, G. (2014). The potential for inclusion: young people with learning disabilities experiences of social inclusion as they make the transition from childhood to adulthood.
Journal of Youth Studies. 17 (7), s. 857-871.
Mahoney, G. & Wheeden, C. A. (1999). The effect of Teacher Style in Interactive Engagement of Preschool-Aged Children with Special Learning Needs. Early Childhood Research Quarterly, 14 (1), 51-68.
Matheson C., Olsen R. J. & Weisner, T. (2007). A good friend is hard to find: friendship among adolescents with disabilities. American Journal on Mental Retardation 112, 319-329.
Matson, I-L. (2017). Grus i maskineriet? Några kommunala tjänstemäns, politikers, föräldrars och lärares syn på en skola för alla (Stockholm Studies in Educational Sciences) [Doktorsavhandling]. Stockholms universitet.
McCormick, L., Noonan, M. J., & Heck, R. (1998). An exploration of variables affecting engagement in inclusive preschool classrooms. Journal of Early Intervention, 21(2), 160-176.
Mineur, T. (2013). Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Örebro: Örebro universitet.
Mun Ling, L. (2014). Variationsteori – för bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Niholm [sic], C. (2015). Inkludering – vad kan man lära sig av forskningen? Forskning i korthet nr 1, 2015. Kommunförbundet Skåne.
Nilsson, R. (2008). Focault: en introduktion. Malmö: Égalité.
Odom, S. L., & Peterson, C. (1990). Ecobehavioral analysis of early education/specialized classroom settings and peer social interaction. Education & Treatment of Children, 13 (4), 316-330.
Persson, A. (2003). Skola och makt. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Peterson K. (2002). Positive: A school’s culture is always at work, either helping or hindering adult learning. Here’s how to see it, assess it, and change it for the better. Journal of Staff Development 23: 10-14.
Raghavendra, P., Olsson, C., Sampson, J., McInerney, R., & Connell, T. (2012). School participation and social networks of children with complex communication needs, physical disabilities, and typically developing peers. Augmentative and Alternative Communication, 28(1), 33-43. https://doi.org/10.3109/07434618.2011.653604
Regeringskansliet (2000). Från patient till medborgare -en nationell handlingsplan för handikappolitiken.
Prop. 1999/2000:79.
58
Regeringskansliet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ds 2008:23. Stockholm: Fritzes.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (4. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Reschly, C. & Christensen, S. (2012). Jingle Jangle and conceptual haziness, Evolution and Future Directions of the Engagement construct. I S. Christensen, A, L. Reschly & C. Wylie (eds.) Handbook of Research on Student Engagement, pp. 3-21. New York Springer.
Rosenqvist, J. (2007). Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: Om elever med
annan bakgrund än svensk i särskolan. Ett samarbetsprojekt mellan Specialpedagogiska Institutet och Högskolan Kristianstad.
Rubin K. H., Bukowski, W. & Laursen, B. (2009). Handbook of peer interactions, relationships, and groups. Guilford Press.
Russel, V. J., Ainley, M., & Frydenberg, E. (2005). Schools issues digest: Student motivation and engagement.
Australian Government: Department of Education, Employment and Workplace Relations.
Ryan R. M., & Deci, E. L. (2017). Self-determination theory: Basic psychological needs in motivation, development, and wellness. New York: Guilford Publishing.
Ryan, S. M. (2014). An inclusive rural post secundary education program for students with intellectual disabilities. Rural Special Education Quarterly, 33(2), 18-28. Hämtad 2021-03-07 från https://journals-sagepub-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/875687051403300204 Salamancadeklarationen och Salamanca + 10 (2006). Svenska Unescorådets skriftserie, nr 2/2006.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sauer, L., Molin, M. & Ineland, J. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd (2. uppl.).
Malmö: Gleerups.
Schaps, E. (2004). Creating a school community. I M. Seymore (Ed.), Educating for Humanity.
Rethinking the Purposes of Education. New York: Routledge.
SFS 1992:1434. Högskolelag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 1993:387. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm: Fritzes.
Shonkoff J. P. & Phillips, D. A. (Eds.). (2000). From neurons to neighborhoods: The science of early childhood development. National Academies Press.
Simpkins, S. D., Parke, R. D., Flyr, M. L., & Wild, M. N. (2006). Similarities in Children’s and Early Adolescents´Perceptions of Friendship Qualities across Development, Gender, and Friendship Qualities. Journal of Early Adolescence 26(4), 491-508.
Skolinspektionen (2011). Särskolan – Granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2014). Från huvudmannen till klassrummet -tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.
Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux – ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013a). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013b). Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2015). Delaktighet för lärande. Stockholm: Fritzes.
59
Skolverket (2016). Grundsärskolan är till för ditt barn. Stockholm: Wolters Kluwers.
Skolverket (2018). Läroplan för grundsärskolan. Reviderad 2018. Stockholm: Fritzes.
Socialdepartementet (2000). Proposition 1999/2000:79. Stockholm: Regeringskansliet.
Socialdepartementet (2011). En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016.
Regeringskansliet.
Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008). Daglig verksamhet enligt LSS. En kartläggning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2021). Habiliteringsersättning. Hämtad 2021-04-15 från
https://statsbidrag.socialstyrelsen.se/kommuner/statsbidrag-for-habiliteringsersattning/
Solish, A., Perry, A., & Minnes, P. (2010). Participation of children with and without disabilities in social, recreational and leisure activities. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities 23, 226-236.
Solomon, D., Battistich, V., Watson, M., Schaps, E., & Lewis, C. (2000). A Six-district study of educational change: Direct and mediated effects of three child development project. I Social Psychology of Education. (4), 3-51.
SOU 2003:35 För den jag är: om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Fritzes.
SOU 2004:98. För oss tillsammans: om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Fritzes.
Svensson, Lennart (1989). Fenomenografi och kontextuell analys. I R. Säljö et al. Som vi uppfattar det. Elva bidrag om inlärning och omvärldsuppfattning (s. 33-52). Lund: Studentlitteratur.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2012). Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. FoU-skrift nr 2, Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2020). Delaktighet – ett arbetssätt i skolan. Kalmar:
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Säljö, R. (2019). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv (3:7. uppl.). Stockholm: Norstedt.
Tangen, R. (2009). Conceptualizing quality of school life from pupils’ perspectives: a four dimensional model. International journal of Inclusive Education, 13(8), 829-844.
Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur.
Tipton, L. A., Christensen, L., & Blacher, J. (2013). Friendship Quality in Adolescents with and without an Intellectual Disability. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities 26(6), 522-532.
Tufvesson, C. (2007). Concentration difficulties in school environments- with focus on children with ADHD, autism and Down’s syndrome (Lund Energy Systems Studies) [Doktorsavhandling, Lunds
universitet]. Lund University Publications.
https://portal.research.lu.se/ws/files/5582813/598855.pdf
Tøssebro, J. (2012). Personer med funksjonsnedsettelser på arbeidsmarkedet -kunnskapsoversikt og kunnskapsutfordringer. Trondheim: NTNU Samfunnsforskning.
UNICEF Sverige (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad 2021-04-09 från https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
Utbildningsdepartementet (2017). Premoria Brett deltagande i högskoleutbildning dnr:
U2017/03082/UH.
60
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. (1978). Mind in society. The development of higher psychological process. Cambridge, MA:
Harvard University Press.
Wenger, E. (1998). Communities of practice: Learning as social system. System Thinker 9(5). 1-10.
Wenger, E. (2009). A social theory of learning. I K. Illeris Contemporary Theories of learning. New York: Routledge.
Wermeling, E. (red.). (2016). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Härnösand:
Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad 2021-03-13 från
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/handledning-till-varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning.pdf/
Wilder, J. (2008). Proximal process of children with profound multiple disabilities. (Stockholm Studies in Educational Sciences) [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. DiVA. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:199674/FULLTEXT01.pdf
World Health Organization (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health.
Geneva: World Health Organization.
Zimmerman, B. (2002). Becoming a self-regulated learner. An overview. I Theory into Practice.
41(2), 64-70.
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: Fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik.
(Doktorsavhandling, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle).
61