I detta kapitel presenteras den metod som har valts för denna studie; kvalitativa intervjuer, med en fenomenografisk ansats. Begreppet fenomenografi består av orden fenomen och grafi. Ordet fenomen betyder det som visar sig och kan beskriva alla våra erfarenheter. Ordet grafi betyder beskriva i ord eller bild och är en inriktning mot beskrivning. Begreppet fenomenografi betyder följaktligen beskriver det som visar sig (Alexandersson, 1994; Svensson, 1989). ”Det som beskrivs är uppfattningar samt likheter och skillnader mellan uppfattningar” (Svensson, 1989, s. 35). Det vill säga hur människor upplever ett och samma fenomen (Mun Ling, 2014). Fenomenografin belyser även mönster och variationer (Alexandersson, 1994). Huvudsyftet med den fenomenografiska ansatsen för denna studie är att beskriva hur fenomenet delaktighet beskrivs och uppfattas av sex högstadieelever som alla läser enligt grundsärskolans läroplan. Vidare behandlas studiens urval, genomförande och etiska överväganden.
6.1. Val av metod
För att på bästa möjliga sätt kunna bestämma vilken metod som ska användas i en studie poängterar Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2018) att det är väsentligt att utgå från studiens syfte och frågeställningar. Något som författaren gjorde i denna studie. Således föll valet på semistrukturerade intervjuer för att på bästa sätt utgå ifrån studiens syfte samt att kunna besvara studiens frågeställningar (se 2.1. och 2.2.). Enligt Bryman (2011) så ges respondenterna möjlighet att utforma svaren på sina egna sätt när man använder sig av semistrukturerade intervjuer. Det ges även möjlighet att ställa följdfrågor som inte på förhand är nedskrivna i en intervjuguide. Bryman (2011) lyfter dock en nackdel med semistrukturerade intervjuer vilket är att respondenterna kan påverkas av intervjuaren och ge vinklade svar utifrån vad respondenten tror att intervjuaren önskar höra. Flera författare (Bjørndal 2005; Repstad 2007) belyser dock fördelarna med att inte enbart välja en metod utan att istället kombinera flera metoder i en och samma studie. Genom ett flertal metoder kan metodens validitet prövas. Vidare så stärks tilliten till forskningsresultaten. En bredare datainsamling ger en säkrare grund för tolkning gällande resultat. Så var även författarens tanke med denna studie ifrån början. Men p.g.a. den rådande pandemin (Covid-19) så var observation som var tilltänkt som den andra metoden dessvärre ej praktisk genomförbar. Å andra sidan menar Repstad (2007) att en nackdel med att kombinera flera olika metoder på samma individer som ska studeras kan få till följd att det skapas en så kallad forskningströtthet hos dem. En annan nackdel med observation kan vara att olika observatörer har olika fokus och uppfattar saker på olika sätt (Bell, 2015). Bell (2015) poängterar att det är lätt att lägga in privata tolkningar i det som är observerat vilket kan leda till en subjektiv tolkning av verkligheten (Bell, 2015). Det förblir dock oklart vad observationer hade tillfört denna studie.
Sammanlagt har sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med högstadieelever som alla läser enligt grundsärskolans läroplan. Kvale och Brinkmann (2014) belyser vikten av att ställa åldersadekvata frågor när det gäller att intervjua barn och unga. Det är extra viktigt att undvika komplicerade intervjufrågor och att ställa mer än en fråga i taget. Flera forskare (Kvale &
Brinkmann, 2009; Cederborg, Hellner Gumpert & Larsson Abbad, 2009) betonar även vikten av att ställa öppna frågor till barn. Vidare ska intervjuaren uppmuntra barnet att utveckla sina svar med egna ord och med så lite hjälp som möjligt från intervjuaren (Cederborg et al., 2009).
Cederborg et al. (2009) poängterar även att det krävs extra stor medvetenhet gällande bemötandet
28
från intervjuaren som ska intervjua barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning. Detta då personer med intellektuell funktionsnedsättning till exempelvis kan ha begränsad minnesförmåga och ökad risk för suggestivitet. Bryman (2011) belyser även vikten av att förutom att ställa öppna frågor även vara flexibel under intervjun. Som exempel gällande flexibilitet kan nämnas intervjufrågornas följd och om man behöver klara ut eventuella oklarheter under intervjuns gång.
6.2. Pilotstudie
Inför denna studie genomfördes först en intervju med en elev som går på en grundsärskola i år 8. Syftet med pilotstudien var att kontrollera intervjufrågorna och se om de var tydliga samt om de kunde tillföra studiens frågeställningar (2.2) information. Vid pilotstudien upptäcktes snabbt att det utformade bildstödet inte var tillräckligt tydligt. Författaren hade med sig bildstöd som rörde de stora huvudområdena i intervjuguiden; skola, klass, delaktighet och framtidsdrömmar men hade inte specifikt bildstöd till varje enskild intervjufråga. Författaren omarbetade därför bildstödet inför de kommande intervjuerna och gjorde bildstöd till samtliga frågor i intervjuguiden samt extramaterial om eleven skulle börja prata om andra skolrelaterade ämnen. Exempelvis lades även ämnesbilder till i bildstödsmaterialet (se bilaga III). Vidare behövde några av frågorna omformuleras då eleven inte riktigt förstod alla ställda frågor. Exempelvis så var två frågor i en rak följd och blev alldeles för mycket information för eleven att ta in; ”Om du skulle få bestämma hur resten av dina år i skolan skulle se ut, vad skulle du önska då? Till exempel att det skulle se likadant ut som det gör idag, eller mer undervisning i grundskolan/grundsärskolan?” Endast första frågan behölls och den andra frågan sattes i parentes och användes endast vid behov om eleven upplevde frågan allt för abstrakt och behövde mer konkreta förslag på saker eleven kunde berätta. Två frågor gällande delaktighet skrevs till i intervjuguiden; ”Vad betyder det för dig att få vara med?” och ”när är det särskilt viktigt för dig att känna att du får vara med i skolan?” Detta då författaren inte fick så mycket information som önskat av respondenten gällande hens tankar om delaktighet.
Ytterligare en fråga lades till gällande klass; ”Vad är bra/dåligt med en liten/stor klass?” Även en fråga kopplad till framtidsdrömmar lades till; ”Skulle du vilja fortsätta att gå i en liten/stor klass?”
Detta gjordes då författaren fann det intressant och relevant för studien samt att förhoppningen med dessa tilläggsfrågor var att få en mer nyanserad bild av elevernas uppfattningar samt en förhoppning om att få mer utförliga och tydliga svar på studiens frågeställningar (se 2.2). Eleven som deltog i pilotstudien ingår inte i studiens resultat (se kap. 7).
6.3. Urval
För denna studie kontaktades sammanlagt 25 olika skolor runt om i hela Sverige.
Svarsfrekvensen för att önska delta i studien var mycket låg. Endast tre stycken skolor (dvs. 12%) medgav sitt intresse till att de hade elever på sina skolor som önskade delta i studien. En bidragande orsak till den låga svarsfrekvensen (trots påminnelser) tror författaren har varit den rådande pandemin (Covid-19). Många rektorer och lärare svarade att de var mycket stressade över bland annat distansundervisning och att de därför inte hade tid till att låta sina elever medverka. Det är därför svårt att sia om svarsfrekvensen hade sett annorlunda ut om vi inte hade befunnit oss mitt uppe i en pandemi. På grund av de rådande omständigheterna valdes de tre skolor ut som hade medgivit sitt intresse för att de hade elever som önskade delta i studien. Ett så kallat bekvämlighetsurval har därför gjorts gällande intervjuerna (Repstad, 2007). Samtliga tre skolor ligger
29
i mellanstora städer i södra Sverige, i två olika kommuner. Skola A och skola C ligger i samma kommun medan skola B ligger i en annan kommun. Vid de tre olika skolorna så var det vid skola A tre stycken elever som önskade delta, vid skola B två elever och vid skola C en elev. Det är således ett medvetet urval av samtliga elever som önskade delta i studien. Genom detta urval hoppas författaren få kunskap om elevernas uppfattning gällande delaktighet.
6.4. Genomförande
Författaren tog kontakt med elevernas mentorer och bestämde tid för intervju. Fyra av de sex eleverna önskade att intervjun genomfördes på deras skola (med Coronasäkert avstånd). Ett önskemål som författaren självklart önskade ta hänsyn till i och med konfidentialitetskravet och genomförde således fyra av intervjuerna på elevernas skolor. De två andra intervjuerna genomfördes digitalt på datorn via en Zoom-länk. Författaren är därför medveten om att det kan ha påverkat resultatet av intervjun. Samtliga mentorer, elever och elevernas vårdnadshavare fick skriftlig information kring studien (se bilaga I). Vidare fick eleverna och deras vårdnadshavare skriva under en så kallad samtyckesblankett där de gav sitt medgivande till att delta i intervjun (se bilaga I). Innan intervjuerna startade så informerades eleverna även muntligen kring de etiska övervägandena (se 6.7.). Varje intervju tog ca 18-30 minuter och spelades in med hjälp av en diktafon. De digitala intervjuerna spelades även de in med en diktafon och inte via record i Zoom.
Samtliga sex intervjuer transkriberades efter intervjupersonernas godkännande.
6.5. Bearbetning och analys
Samtliga elever och deras tillhörande skolor är avidentifierade i studien (se 7.1.). Vidare så har författaren valt att inte specificera elevernas kön då det inte har någon relevans för studien då den inte har ett genusperspektiv. Som tidigare nämnts så spelades samtliga intervjuer in med hjälp av en diktafon, efter respondenternas godkännande. Därefter påbörjades arbetet med att samtliga intervjuer transkriberades. Kvale och Brinkmann (2014) skriver ”[a]tt transkribera innebär att transformera, att ändra från en form till en annan” (s. 218). Det vill säga att överföra det talade språket till skriftspråk. Något som innebär svårigheter så till vida att mycket går förlorat i en transkribering då en intervju innebär en social interaktion mellan två eller fler personer där till exempelvis både kroppsspråk och intonationer går förlorade i skriftspråket (Kvale & Brinkmann, 2014). Bryman (2011) poängterar att en fördel med att transkribera intervjuer är att intervjuaren inte blir distraherad av att föra anteckningar hela tiden av vad som sägs, utan kan istället lägga allt sitt fokus på vad som sägs och på så sätt lättare ställa intressanta uppföljningsfrågor.
Transkriberingarna efter varje avslutad intervju blev ca 8 sidor i omfång. Det vill säga totalt ca 48 sidor transkription av samtliga sex intervjuer.
Därefter var nästa steg i bearbetningen att läsa igenom materialet ett flertal gånger för att få en djupare förståelse och en mer översiktlig helhetsbild över de sex genomförda intervjuerna. För vidare arbete av bearbetning samt analys valdes kvalitativ innehållsanalys. En metod vilken är vanligt förekommande inom utbildningsområdet. Metoden fokuserar på att stegvis analysera verbal kommunikation med fokus på likheter och skillnader (Graneheim & Lundman, 2003). Vidare var
30
tillvägagångssättet att i det transkriberade materialet att markera ord och meningar med olika färger och olika siffror, vilken kom att utgöra själva grunden för analysarbetet, vilket enligt Graneheim och Lundman (2003) kallas för meningsbärande enheter. Den del av det insamlade materialet som inte var relevant utifrån studiens syfte samt frågeställningar valdes bort och kommer således inte att presenteras i studien. Nästa steg gällande bearbetningen av materialet var att kondensera de meningsbärande enheterna. Vilket innebär att den transkriberade texten skrevs om till kortare meningar och fick därefter en så kallad kod för att förkorta textinnehållet ytterligare (Graneheim &
Lundman, 2003). Koder som hade liknande innehåll fick sedan 3-5 underkategorier. Till sist så sammanfördes samtliga underkategorier till fem huvudkategorier vilka var; Relationer, lärmiljö, engagemang, elevernas tankar om grundskolan och grundsärskolan samt begränsade framtidsval.
Vidare återfinns dessa fem huvudkategorier som rubriker i resultat- och analyskapitlet (se kap. 7).
Tabell 1. Utdrag ur kodningsschema för kvalitativ innehållsanalys
Meningsbärande
31
Oavsett vilken metod som väljs för studien menar Bell (2015) på att samtlig information som samlas in vid en studie måste kritiskt granskas för att avgöra hur tillförlitlig den är. Tillförlitlighet består av fyra delkriterier vilka är;
1) Trovärdighet 2) Överförbarhet 3) Pålitlighet
4) En möjlighet att styrka och konfirmera
Det första delkriteriet, trovärdighet, har stor betydelse gällande bl.a. forskarens resultat. Det är av avgörande betydelse att forskarens beskrivning av en verklighet är trovärdig för läsarna. För att en studie ska vara trovärdig krävs att forskningen utförts enligt de regler som finns samt att forskaren delger sina resultat till de personer som har studerats. Detta så att exempelvis personer som har blivit intervjuade och/eller observerade kan bekräfta att forskaren har uppfattat en viss verklighet på rätt sätt (Bryman, 2011). Det andra delkriteriet, överförbarhet, handlar om hur pass överförbara forskarens resultat är till en annan miljö. Kvalitativa studier fokuserar på det kontextuellt unika av den verklighet som studeras. Detta då kvalitativ forskning vanligtvis inriktar sig på en liten grupp människor, dvs. djup istället för bredd. Det tredje delkriteriet, pålitlighet, tar sin utgångspunkt i att forskaren tydligt ska redogöra samtliga steg i forskningsprocessen och göra den så transparent som möjligt (utan att bryta mot några regler gällande exempelvis anonymitet). I ett senare stadie bedöms sedan kvaliteten på de olika forskningsprocedurerna. Det fjärde och sista delkriteriet, möjlighet att styrka och konfirmera, innebär att forskaren säkerställer att hen har agerat i god tro under forskningsprocessen. Vidare så innebär det således att forskaren inte på något sätt låtit personliga åsikter eller teoretisk inriktning påverka resultatet av studien (Bryman, 2011). Kvale och Brinkmann (2014) poängterar att en vanlig invändning emot tillförlitligheten gällande intervjuer är att olika intervjuare kommer fram till olika resultat. Exempelvis kan en respondent framställa sig på olika sätt framför olika intervjupersoner. Vidare kan en respondent även ändra uppfattning under intervjuns gång. Något som resulterar i att intervjun inte anses ha hög tillförlitlighet. I denna studie har författaren i största möjligaste mån följt de fyra delkriterierna för att studiens tillförlitlighet ska vara högsta tänkbara. För att öka tillförlitligheten av författarens insamlade empiri så har även samtliga intervjuer spelats in med hjälp av en diktafon samt att samtliga intervjuer har transkriberats.
32
6.7. Etiska övervägande
För att forskningen ska hålla en hög kvalitet har Vetenskapsrådet (2002, 2017) tagit fram fyra så kallade allmänna huvudkrav, vilka är följande:
1) Informationskravet 2) Samtyckeskravet 3) Konfidentialitetskravet 4) Nyttjandekravet
Den första regeln innebär att forskaren ska informera sina intervjupersoner om deras uppgift.
Vilket innefattar att deras deltagande är på frivillig basis samt att forskaren ska informera angående den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Detta gjorde författaren skriftligen med en lättläst version (se Kortfattad information i bilaga I) samt en mer ingående text (se Samtycke till medverkan i studentprojekt i bilaga I) i god tid före intervjuns genomförande. Samtliga intervjupersoner informerades även muntligen angående denna information precis före intervjun påbörjades. Således anser författaren att informationskravet är uppfyllt för denna studie. Den andra regeln innefattar att ett samtyckte från intervjupersonerna måste finnas för att forskaren ska kunna genomföra sin intervju. Även detta krav har samtliga intervjupersoner informerats om skriftligen såväl som muntligen, likt det första huvudkravet. Då samtliga elever är minderåriga samt att de har en intellektuell funktionsnedsättning så har förutom enbart elevernas namnunderskrifter även deras vårdnadshavares namnunderskrifter samlats in skriftligen i god tid före intervjun. Därav anses även det andra huvudkravet vara uppfyllt. Regel nummer tre beskriver på vilket sätt de medverkande har rätt att bestämma på vilka villkor de ska delta. Exempelvis om det är okey att intervjun spelas in och om de medverkande önskar att avbryta sitt deltagande. På grund av den rådande pandemin (Covid-19) tog författaren hänsyn till vilka önskemål de medverkande hade gällande var intervjun skulle genomföras. Författarens utgångspunkt var att samtliga intervjuer skulle ske digitalt. Men då fyra av de sex medverkande intervjupersonerna önskade att intervjun skulle hållas på deras skola istället för digitalt, tog författaren hänsyn till detta. Dessa fyra intervjuer genomfördes därför på elevernas skola (med Coronasäkert avstånd). Således anser författaren att även detta huvudkrav är uppfyllt. Slutligen behandlar den sista regeln att deltagarna inte på något sätt får utsättas för påtryckning eller påverkan (Vetenskapsrådet, 2002 och 2017). Något som författaren självklart har följt och således har även det fjärde och sista huvudkravet uppfyllts för denna studie.
33