12. Diskussion
12.3. Implikationer för vidare forskning
En sak som definitivt kan uppfattas som arbetets svaga länk är antalet förskolor och personer som har intervjuats. För att kunna förstå djupare relationen mellan pedagogerna och de nyanlända föräldrarna behöver ett större antal förskolor inkluderas. De intervjuade föräldrarna talade samma språk (persiska) och kommer från samma region och det skulle vara intressesant om den postkoloniala teorin skulle kunna användas för att förklara förhållanden mellan förskolpersonlen och de nyanlända föräldrarna från Östeuropa eller Balkanländerna.
146
63
Det som ytterligare skulle bidra till forskningen om relationen mellan pedagogerna och nyanlända föräldrar är de manliga pedagogernas upplevelser. En möjlig utgångspunkt skulle, i så fall, innefatta de få manliga pedagoger i förskolan som möjligtvis kan fungera som en faktor som inte representerar förskolans maktstruktur och därmed ha generellt bättre förståelse och insyn i de nyanländas situation. Som numerärt underlägsna, kan de manliga pedagogerna uppleva ha svårigheter att bryta de gamla uppfattningarna om förskoläraryrket. Låt oss börja från början och fundera över hur förskolan formades som kvinnokultur. Enligt Mats Olsson, förskollärare och lärarutbildare på Malmö Högskola, växte under 1800-talet tanken sig stark på att män och kvinnor är i grunden olika och borde uppfostras åtskilt inför olika framtida arbetsuppgifter. Olsson hävdar under att 1800- talet kretsade olika teorier kring tanken att kvinnor är moraliskt överlägsna och särskilt disponerade för yrken inom omsorg och vård. Karakteristiska egenskaper framställdes vara oegennyttig offervilja och olust inför att framhäva sig själv. Olsson menar att arvet från dessa teorier vilar än i dag tungt över förskolan.147
Slutligen vill jag säga något om behovet att inkludera nya inslag i framtida lärarutbildningen. Enligt Bouakaz bör lärarutbildning innehålla kurser som undervisar lärarna i hur man på bästa sätt får kontakt med föräldrar med utländsk härkomst och bjuder dem till att ta plats i sina barns förskole- och skolgång.148
Lunneblad menar att lärarutbildningen borde satsa mer på kunskaper om hur stereotyper, fördomar och rasism, diskriminering och sociala ojämlikheter präglar kommunikationen och relationen mellan människor och institutioner som förskolan är en oskiljbar del av. Dessutom efterlyser Lunneblad fortbildningar för verksamma pedagoger, skolledare och beslutsfattare som skulle möjliggöra för dem att reflektera över sin egen vardagliga praktik och stimulera till samtal som kan leda till en förändring.149 ”En diskussion om ett samhällelig vi utifrån
147 Olsson, 2012 148 Bouakaz, 2007 149 Lunneblad, 2009
64
samhällets kulturella mångfald blir verkningslöst i ett samhälle präglat av sociala, etniska och ekonomiska klyftor”.150
12.4. Undersökningens generaliserbarhet
Enligt Alvesson brukar generalisering av kvalitativa studier ifrågasättas, något som ofta påpekas som svaghet jämfört med kvantitativa studier.151 Alvesson menar att detta beror bl. a. på vad man menar med generalisering.
Om man endast räknar med regelbundenenheter på ytan så finns det naturligtvis inget skäl till varför ett mönster som tidigare konstaterats skulle gälla för flera tillfällen. Endast en statistisk studie kan uttala sig om sannolikheten för att de konstaterade sambanden ej uppkommit av en slump är då berättigad till en generalisering – med angiven sannolikhet.152
Dock, påstår Alvesson, är successiva utvidgningar av teorins empiriska tillämpningsområde inom en viss möjlig domän både möjliga och önskevärda även för kvalitativa studier. Med domän menar Alvesson här den mängd empiriska företeelser som teorin maximalt kan gälla.
En teori om organisationer kan – för att uttrycka sig förenklat – maximalt gälla alla organisationer, inte t.ex. protoner eller sjölejon; en teori om svenska kommuner kan maximalt gälla alla svenska kommuner, inte t.ex. det iranska parlamentet eller Volvo Flygmotor.153
I och med att jag som forskaren själv står för kunskapsproduktionen med allt vad det innebär och påverkar tolkningarna utifrån en subjektivism gör att det då blir svårt att hävda att den subjektiva tolkningen kan generaliseras. Men detta utesluter inte att man kan sträva efter rimliga tolkningar och slutsatser som kan bli grund för vidare forskning.
Tolkningar av mina resultat i sådana fall hade kunnat tillämpas på flera domäner inom den offentliga sektorn som t.ex. svenska skolan eller socialtjänsten. Även om det är svårt att dra generella slutsatser, baserade på undersökningen av endast två förskollor och persisktalande 150 Lunneblad, 2013:129 151 Alvesson, 2008 152 Alvesson, 2008:52 153 Alvesson, 2008:53
65
nyanlända föräldrar, är min förhoppning att liknande resultat kan komma fram på vilken förskolla som helst i Sverige som arbetat med nyanlända barn och föräldrar. Dessutom anser jag vara rimlig att även många av de nyanlända föräldrarna från t.ex. Syrien, Somalia och andra krigsdrabbade länder i Afrika och Asien har liknande upplevelser i mötet med den svenska förskolan och dess personal.
Med stor sannolikhet kan resultatet av min undersökning även tillämpas på svenska skolor som tar emot de nyanlända barnen, ty flera av böcker som jag refererade till handlade just om de nyanlända barn, deras föräldrar i möte med den svenska skolan (Bunar, Bouakaz m.fl.).
Under intervjun har flera föräldrar berättat om sina upplevelser i mötet med olika svenska myndigheter. Även här handlade mycket om missförstånd och okunskap från både tjänstemäns- och de nyanländas sida som bör kunna förklaras med hjälp av postkoloniala teorin, Bourdieu`s tre kapital och feministiska teorin.
66
13. Litteraturförteckning
1999:48, D. (1999). Departementsserie 1999:48. Stockholm.
2004:33, S. (2004). Kunskap och integration- om makt, skola och utbildning i mångfaldens Sverige. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Alvesson, S. (2008). Tolkning och reflektion. Lund: Studentlitterarur. Bouakaz, L. ( 2007). Dragkamp om barnets bästa. Sydsvenska Dagbladet.
Bouakaz, L. (2007). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur AB. Bourdieu, P., & Passeron, J.-C. (1970). Reproduktionen. Lund: Arkiv förlag.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Denzin, N. o. (2005). Introduction. The Discipline and Practice of Qualitative Research. Thousand Oaks: Sage Publications.
Diaz, A. J. ( 2005). Integration måste innebära valfrihet. Sydsvenska Dagbladet. Eco, U. (2007). Kräftgång. Falun: Bromberg Bokförlag.
Eklund, M. (2003). Interkulturellt lärande. Luleå: Luleå Tekniska Universitetet.
Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur AB. Fanon, F. (1971). Svart hud, vita masker. Göteborg: Daidalos AB.
Ferguson, K. E. (1984). The femisnist Case against Bureaucracy. Philadelphia: Temple University Press.
Forskningsetiska principer. (2013) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gerardi/Turner. (2002). The Qualitative Researcher's Companion. Thousends Oaks, California: Sage Publikations.
Heinö, A. J. (2011). Integration eller assimilation. Timbro.
Hermansson, G., & Friberg, A. (2000). Begreppet invandrare- användningen i myndigheters verksamhet. Stockholm: Regeringskansliet.
Jaggar, A. (1990). Kärlek och kunskap. Stockholm: Häften för kritiska studier.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervju. Lund: Studentlitteratur.
Lagrummet.se, R. /. ( 2005). Utlänningslag (2005:716). Hämtat från riksdagen.se.
67 Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.
Larsson, R. (1997). Politiska ideologier i vår tid. Lund: Studentlitteratur.
Laurenson, J. (2012). Ožiljci na istoriji: Ljudski zoološki vrt. Hämtat från http//dw.de.
Lorentz, B. (2006). Interkulturella perspektiv . Lund: Studentlitteratur. Lunneblad, J. (2009). Den mångkulturella förskolan. Lund: Studentlitteratur. Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Olsson, M. ( 2012). Vilken (köns)roll spelar män i förskolan? Pedagogiska magasinet. Runfors, A. (2004). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. Stockholm: Norstedts
Sawyer, K. (2006). Utbildningens dilemma- Demokratiska ideal och andrafierande praxis. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Sjögren, A. (2006). Här går gränsen.Stockholm: Dialogos.
Skolverket. (2004). Komma till tals- flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Att bana väg för nyanländas lärande. Stockholm: Skolverket.
Suarez-Orozco, M. M. (2007). Learning in the global era. Los Angeles: University of California Press Berkeley and Los Angeles.
Tesfahuney, M. (1999). Monokulturell utbildning. Karlstad: UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 3, 65-84.
Wahlén, G. ( 2014). Det nödvändiga våldet. Proletären.
Verner, P. ( 2006). From the Belgian Congo to the Bronx Zoo. Hämtat från http//npr.org.
68
14. Bilagor
14.1. Intervjuguiden:
- Presentera mig själv, namn, utbildning och ämnet jag skriver om. - Informera om forskningsetiska principerna.
- Be intervjupersoner att presentera sig själv, namn, befattning
- Inleda med neutrala frågor, utveckla med avancerade för att sedan avsluta med enkla frågor egen.
14.2. Frågor till föräldrarna
- Hur gammalt/gamla är ditt/dina barn? - Hur gick inskolningen till?- Berätta om ditt barns första inskolningsdag?
- Vilken information fick du av personalen på förskolan? - Har du lätt att ta kontakt med pedagogerna på förskolan? - Hur brukar du ta kontakt då?
- Hur ofta är tolken närvarande vid möten med personalen? - Vad tycker du om verksamheten på förskolan?
- Finns det någonting, enligt dig, som kan bli bättre?
- Upplever du att ditt barn får det hjälp hen behöver för att utvecklas? - Tycker du att du får tillräckligt med information som berör ditt barn?
- Har det tidigare uppstått missförstånd mellan dig och pedagogerna? Berätta ett exempel? - Har du information som du tycker är viktig att pedagogerna bör veta om ditt barn?
- Kan jag höra av mig vid ett senare tillfälle om jag behöver komplettera dina svar eller uppgifter?
Efter samtalet summerar jag det vi har pratat om, avslutar och tackar för intervju och tid som avsattes för mig.
69
14.3. Frågor till pedagogerna
- Berätta om rutiner kring mottagandet av nyanlända barn? - Vad tycker du är viktigast att informera föräldrarna om?
- Hur påverkar mottagandet av nyanlända barn övrig verksamhet?
- Finns det någonting som förskolan du jobbar på kan utveckla när det gäller nyanlända barn och deras föräldrar?
- Vad är viktigt att tänka på när det gäller dig som pedagog i möte med nyanlända föräldrar? - Hur tror du att föräldrarna upplever mötet med svenska förskolan?
- På vilket sätt kan du som pedagog bidra med att skapa en bra relation med nyanlända föräldrar?
- Hur ser nyanländas inflytande på deras barn utveckling och välmående ut? - Vad kan föräldrarna göra för att stimulera sina barns utveckling?
Här summerar jag min uppfattning på pedagogernas svar och ber dem bekräfta om jag har förstått det rätt eller om de intervjuade pedagogerna vill tillägga någonting. Jag frågar om jag kan återkomma ifall ytterligare kompletteringar önskas och ber dem om deras mejl/telefon. Sist tackar jag för intervjun och tiden som de avsatte för vårt möte.