Jag har valt att uteslutande använda den kvalitativa forskningsmetoden. Enligt Alvesson utgår de kvalitativa metoderna från studieobjektens perspektiv.85 Denzin och Lincoln betonar starkt forskarens närvaro och själva tolkningen av undersökningen i kvalitativ forskning. Enligt dem är kvalitativ forskning en kontextbunden verksamhet som placerar betraktaren i världen86. Den, enligt dem, består av en uppsättning tolkande, materiella
84 Alvesson, 2008 85 Alvesson, 2008 86 Denzin, 2005
38
praktiker som gör världen synlig. De menar att dessa praktiker omvandlar världen så att den för jaget blir en serie representationer, bl.a. fältanteckningar, intervjuer, konversationer, fotografier, inspelningar och minnesanteckningar. På den här nivån har den kvalitativa forskningen en tolkande, naturalistisk syn på världen. Detta betyder att kvalitativa forskare studerar saker i deras naturliga omgivning och försöker förstå, eller tolka fenomen utifrån den innebörd som människor ger dem.87
Kvantitativ metod, å andra sidan, enligt Alvesson, är en metod där statistiska resultat eftersöks. Utgångspunkten är att det finns en objektiv verklighet som man genom kvantitativ forskning på olika sätt försöker mäta för att få information om denna verklighet.88 Kvantitativa metoder anses vara ”hårda” och ”maskulina”. ”Real men don`t collect soft data”89 ironiserar Gherardi och Turner. Enligt dem råder det en uppfattning att insamling av hårda data innebär tuffa beslut, ingen acceptans för nonsens, att man bygger på en hård kärna av material, använder sig av hårda ord för att trycka på resultaten och man kan förvänta sig konkreta resultat som i sin tur kan resultera i någon form av belöning som höjda anslag och höga löner. Mjuka data är, ironiserar Alvesson, något för de blöthjärtade mjukisarna. De understryker känslornas betydelse i all forskning.90
Min forskning inbegriper människor och deras erfarenheter, upplevelser och känslor. En samling av hårda data i form av enkäter eller liknande finner jag vara ytterst bristfällig för att påvisa förhållanden som råder mellan personalen på förskolan och nyanlända föräldrar. För mig var det av avgörande vikt att möta dessa människor, samtala med dem, tolka deras uppfattningar, sätta dem i olika kontexter och framförallt inte bara söka någon slags sanning, utan stimulera en social förändring. Med andra ord har jag inte bibehållit en neutral position i min forskning, utan tvärtom tagit en ställning.
I min studie har jag försökt att förstå hur människor som jag har intervjuat tänker och varför tänker de som de tänker. Jag har inte bara utgått från deras utsagor, utan även försökt sätta 87 Denzin, 2005 88 Alvesson, 2008 89 (citerat i Alvesson, 2008:354) 90 Alvesson, 2008
39
dessa uttalanden i ett sammanhang. Utbildning, härkomst, tidigare erfarenheter osv. spelade en stor roll i min tolkning av datamaterial. Det gör att min forskning även bär på hermeneutiska drag. Hermeneutiken är läran om rätt tolkning av en text eller läran om förståelse och har sina idéhistoriska rötter i två parallella, delvis samverkande riktningar. Den ena är den protestantiska bibelanalysen och den andra är humanistiska studiet av antika klassiker.91 Enligt Alvesson, har huvudtema för hermeneutiken har ändå från början varit att ”meningen hos en del kan endast kan förstås om den sätts i samband med helheten”.92 En Bibeltext, enligt Alvesson kan förstås om den sätts i samband med hela Bibeln. Tvärtom består, hävdar Alvesson vidare, helheten av delar och kan därför förstås ur dessa. Alvesson pratar om hermeneutiska cirkeln: delen kan endast förstås ur helheten och helheten endast ur delarna.93 Vad som menades med ”helhet” kunde man, enligt Alvesson, generalisera.
Från Bibeln, respektive någon grekisk/romersk bok försköts intresset alltmer till att även gälla författaren bakom verket; om man för att förstå ett textställe måste sätta in det i sitt sammanhang, så bör ju det senare även inkludera författaren till verket. Inte heller författaren emellertid isolerat, utan måste sättas in i sin samhälleliga kontext, ja, i en vidare analys i hela sin historiska bakgrund.94
Så småningom började tillämpas hermeneutiska metodens användningsområde till att gälla skrivna texter överhuvudtaget och därefter även talade ordet.95
En annan utveckling är att tolkningen och förståelsen som karaktäriserar hermeneutiska metoden förknippas, enligt Alvesson, med empati. Man lever sig, helt enkelt, i (tänker sig i, känner sig i) den handlandes (skrivandes, talandes) situation för att därigenom klarare kunna förstå innebörden av handlingen (det skrivna, talet). 96Och det gäller att inte analysera
91 Alvesson, 2008 92 Alvesson, 2008:193 93 Alvesson, 2008 94 Alvesson, 2008:195 95 Alvesson, 2008 96 Alvesson, 2008
40
utifrån en inkännande intuition, ”utan att till fullo tillägna sig en annan människa mentala universum”.97
Med min erfarenhet som flyktning i början av 90- talet och som förskollärare hade jag goda förutsättningar att leva mig i olika berättelser som de nyanlända föräldrarna resp. pedagogerna hade att dela med sig.
6.1. Feminism som metod
Feministisk metod, finns det någon särskild sådan? Enligt Alvesson och Sköldberg skulle det, i så fall, vara en metod som utmärks av en kvalitativ ansats, där både forskaren och subjekt som undersöks är inkännande och personligt engagerande. Personliga erfarenheter och känslor är på så sätt av central betydelse för feministiska metoden. Ett sådant perspektiv bottnar, enligt Alvesson och Sköldberg, i kvinnors konkreta erfarenheter av diskriminering och förtryck. Därför riktar feminismen sina angrepp ofta mot byråkratin och diverse manliga rationalitetsymboler som individualism, hierarki, känslokyla, opersonlighet, konkurrensmentalitet osv. Och just det faktum gör att det finns, enligt Gherardi och Turner, könsrelaterade föreställningar om kvalitativa och kvantitativa data.98
Liksom iakttagelser riktar, skapar och delvis definierar känslor, så riktar, skapar och delvis definierar också känslor iakttagelser. Observation är inte bara en passiv process där intryck absorberas eller stimuli registreras, det är tvärtom en urval- och tolkningsaktivitet. Vad som väljs ut och hur det tolkas påverkas av emotionella attityder. På den individuella observationens plan har detta inflytande alltid varit uppenbart för det sunda förnuftet, som observerar att vi lägger märke till mycket olika drag hos världen när vi är lyckliga, ledsna eller trygga.99
Känslorna är därför viktiga enligt Alvesson och Sköldberg. De är enligt dessa forskare intimt förknippade med olika grupper och framförallt med ras, klass- och kön. Vidare menar de att 97 Alvesson, 2008:195 98 Gerardi/Turner, 2002 99 Jaggar, 1990:29
41
vit överhöghet och manlig dominans sätter normer för och konstituering av känslor. Därför är det nödvändigt, enligt dem, att förkasta rådande syn på vetenskaplighet som ”lidelsefri” och känsloneutral, eftersom det är ett utryck för dominansförhållanden. Känslor är alltså en ofrånkomlig och viktig del av såväl forskarens drivkrafter och val av inriktning som den specifika hanteringen av det som ska beforskas. Dock understryker Alvesson och Sköldberg att själva forskningsprocessen bör vägledas av forskarens lyhördhet inför och reflexion kring egna känslor. Det är även viktigt att i själva undersökningen undersökningssubjektens känslor tas på största allvar oberoende av vad man forskar.
Det är åter viktigt att markera att enligt Alvesson och Sköldberg anspelar den största delen av den feministiska metoden inte kvinnors erfarenheter och deras underordning i asymmetriska könsrelationer, utan den fokuserar på samhälleliga ideologier och institutioner där maskulint färgade värderingar och tankesätt dominerar. Hit hör, enligt Alvesson och Sköldberg, bl.a. instrumentella rationalitetens dominans och förtinglandet av sociala relationer.100
Sammanfattningsvis menar Alvesson och Sköldberg att ett feministiskt ramprogram för forskning skulle lägga fokus på mer än bara hur data har samlats in, utan också vilka frågor har studerats, vilka metoder användes, hur data har analyserats, hur resultaten skrivs och vilka som är mottagare.