Teori

Målet med detta arbete är att vidare utveckla teoretiska utgångspunkter som lades fram i tidigare forskningen, och detta genom att utveckla diskussionen kring relationen mellan personalen på förskolan, nyanlända föräldrar och deras barn och berika den med ett feministiskt och socialkonstruktivt perspektiv, men även postkolonialt sådant.

5.1. Postkolonialism, sociala konstruktioner och feminism

I sin bok ”Svart hud vita masker” kritiserar Frantz Fanon skoningslöst Europeisk kolonialpolitik för att vara människofientlig. Enligt honom finns det i Europa en teleologisk

33

myt som uppmanar till att det faktiskt är den vita mannens börda att hjälpa de svarta att bli som vita. Det är först efter en civilisationsprocess då de svarta har hunnit ifatt historiskt och kulturellt, som kolonialmakten får rätt att sluta förneka de koloniserades egen kultur, historia och språk69. Fanon som själv kommer från Antillerna menar att en svart antiller kommer att bli ”vitare”, det vill säga mer mänsklig, ju mer han tillägnar sig det franska språket.”70 Det han menar är att den koloniserade befolkningen har en tendens att lida av någon slags mindervärdskomplex. Det visar, enligt honom, hur djupa rötterna är i det förtrycket och negligeringen som de koloniserade länderna har utsatts för av koloniserade i det här fallet Frankrike.

Den neger som besökt moderlandet (Frankrike) är en halvgud. Den antilleren som har bott i Frankrike kommer

tillbaka i grunden förändrad. När han möter en vän eller bekant hälsar han inte längre med utslagna armar, vår ”framtid” nickar återhållsamt. Den annars så skrovliga rösten låter ana en inre fläkt av milda vindar”.71

Även när det gäller språk pratar Fanon om negligeringen. På den tiden då han skrev sin bok ”Svart hud, vita masker” (1952) talade medelklassen på Antillerna, enligt Fanon, aldrig kreol förutom med sitt tjänstefolk. I skolan på Martinique lärde sig barnen att förakta kreol, påstår Fanon. Man talade, enligt honom, om kreolismer.72 ”I vissa familjer är kreol helt bannlyst och mödrarna hutar åt barnen om de talar det”.73

Vidare menar Fanon att detta negligeringen av sin egen kultur och språk kom att vara, för en individ som i århundranden har betraktats som mindre värd, ett sätt att kämpa och försöka uppnå en jämbördighet med den vite europén. Den svarta människan konstruerar sin identitet på det sätt att genom att överta normer av de koloniserade och eftersträva den vite mannens egenskaper eftersom den svarta människan ser det som det bästa74. Mindervärdeskomplex är ett grundläggande begrepp som Fanon använder och med detta 69 _{Fanon, 1971} 70 _{Fanon, 1971} 71 Fanon, 1971:35 72 Fanon, 1971 73 Fanon, 1971:35 74 Fanon, 1971

34

lever svarta befolkningen ständigt i ett försök att nå ett uppfyllande av normer, normer som har satts upp av den vita överheten. Fanon menar i sin skoningslösa kritik mot vita överheten att de ursprungliga civilisationer som har koloniserats av, i detta fall, Frankrike inte längre existerar. De har skövlats, svepts bort av vite mannen när han ankom till ”Nya världen”75. Enligt Fanon har dessa ”civilisationens banförare” genomfört en omstrukturering i sina kolonier och skapat någon slags beroendesystem. Människor i länder som har koloniserats har berövats inte bara sin kultur, språk och identitet utan också möjligheter att utvecklats. De har blivit påtvingade en roll som får dem att inte vilja vara det de är, utan hela tiden sträva att bli vitare. Vitheten har blivit en norm, hävdar Fanon. Rasismen, fortsätter han, har varit ett verktyg som har hållit många nationer i schack och som ännu idag kämpar att slita sig loss från de komplexa förhållanden som råder pga. koloniala och rasistiska bojor som tyngde deras utveckling.76

5.1.2. Sociala konstruktioner och Bourdieu

Enligt Bordieu, använder sig samhällets eliter av utbildningsystemet som de utnyttjar för att befästa sin egen ställning. Bourdieu (f. 1930) var en fransk kultur- och utbildningssociolog, forskningsledare vid École des Hautes Études en Sciences Sociales i Paris och professor vid Collège de France. Bland pedagoger är han känd för sina verk som Les héritiers (1964), La reproduction (1970), Homo academicus (1984) och La noblesse d'État (1989). Han går till kraftigt angrepp mot utbildningssystemet och lägger stor vikt vid begreppet kapital som är för honom avgörande för att hävda sin status i samhället. Kapital är enkelt sagt symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den s.k. finkulturen, förmågor som i Frankrike förvärvas främst i elitskolor), socialt kapital (släktskapsband, vänskapsband, kåranda) och ekonomiskt kapital (materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler), jämte mer speciella kapitalarter såsom utbildningskapital (betyg, examina) och vetenskapligt kapital (anseende i den lärda världen). Det sociala kapitalet är, enligt Bourdieu, summan av de resurser, aktuella eller potentiella, som finns tillgängliga för en individ eller grupp genom

75

Fanon, 1971

76

35

att ha tillgång till ett bestående nätverk av mer eller mindre institutionaliserade relationer av ömsesidigt erkännande eller igenkännande.77 Det är just det sociala kapitalet som är nödvändigt, enligt Bouakaz, för djupare föräldraengagemang i svenska utbildningssystemet.

Det sociala kapital som är tillgängligt för föräldrarna är ett resultat av deras investering av det egna kapitalet, tillgodoseende av deras förväntningar, deras grad av bekantskap med svenska skolsystemet samt de resurser som samhället, skolan, socialtjänsten, etc. ställer till deras förfogande.78

Deras egna kapital bottnar i, enligt Bouakaz, deras oftast vaga kunskap om integration, mångkulturalismen eller demokrati och speglas i, deras oförmåga att integrera sina egna värderingar med dem som dominerar i det nya landet.

5.1.3. Feminismen

Feminismen kännetecknas av att kvinno- könsperspektiv anläggs på diverse sociala problem.79 Det finns många varianter av feminism och dessa skiljer sig både politiskt och epistemologiskt. Å ena sidan har vi liberal feminism som visserligen eftersträvar könsjämställdhet, men utan att, i någon större utsträckning, ifrågasätta andra aspekter i samhället än de som har direkt inverkan på kvinnors möjligheter. Liberala feminismen är en form av feminism som, enligt Alvesson, främst önskar att uppnå jämställdhet genom lagar och sociala reformer inom det rådande systemet.80 Alvesson menar att anledningen till kvinnans underordning beror framförallt på att kvinnor inte har tillgång till det offentliga rummet och den politiska sfären i samma utsträckning som män. Liberalfeminismen har sitt ursprung i 1800-talets liberala tankegångar. Kvinnors ställning i samhället anses ha sitt ursprung i att kvinnor genom historien har varit utestängda från arbetslivet och det politiska livet. Å andra sidan har vi radikal feminism som tar avstånd från det mansdominerade samhälle och betraktar samhället ur ett kritiskt perspektiv i syfte att förändra det. Radikalfeminister anser att patriarkatet och förtrycket av kvinnor är den grund på vilken vårt

77

Bourdieu & Passeron, 1970

78 Bouakaz, 2007:174 79 Alvesson, 2008 80 Alvesson, 2008

36

nuvarande samhälle är ordnat. Enligt radikalfeminism utnyttjar män kvinnor därför att de tillåts vinna på det. Exempel på detta förtryck kan vara pornografi och prostitution och misshandel inom relationer.81

Den feministiska ståndpunkten har sina rötter i Hegels teori om herre-slav-förhållandet och Marx’ idé om hur förtryckta grupper i samhället kan nå insikter som är omöjliga för de överordnade att se. Dess grundtes är att kvinnor i egenskap av att ha erfarenhet av förtryck har tillgång till ett privilegierat perspektiv, vilket leder till att kunna agera som en förmedlare mellan de hierarkiska dikotomier som präglar det västerländska samhället. Alvesson menar att feminister anser att postmoderna forskningen har varit mansdominerad och präglad av detta när det gäller vilka frågor som ska ställas eller, för den delen, inte ställas och framförallt hur dessa frågor ska besvaras.82 Postmoderna teoretiker har sedan 1970-talet, då den feministiska ståndpunktsteori introducerades, kommit att bidra med ytterligare problematiseringar i den feministiska vetenskapsteorin genom att ifrågasätta kategorin kvinna och möjligheten till universellt applicerbar kunskap över huvud taget. Inte minst har denna utveckling drivits på av att den tidigare feminismen kritiserats för att begagna sig av den vita medelklasskvinnans erfarenhet som norm.83 Här kan man säga att kvinnan slutar existera som en kategoriserbar enhet utifrån vissa materiella/fysiska (empirism) eller erfarenhetsbaserade (ståndpunkts teori) kriterier och istället betonas att ”kvinnligt” och ”manligt” (eller ”femininitet” och ”maskulinitet”) är sociala konstruktioner som vi måste förhålla oss till precis som ras, klass, sexualitet etc. De praktiska implikationerna av feministisk postmodernistisk vetenskapskritik blir, enligt Alvesson och Sköldberg, att vi måste försöka upphäva de dikotomier som upprätthåller skillnader mellan könen och mellan andra grupper.

Att jag valde dessa teorier för min forskning föreföll mig logiskt. De nyanlända föräldrar som kommer till Sverige kommer mestadels från länder som har blivit koloniserade av någon av de europeiska makterna. De bär med sig en tung postkolonial börda framförallt utifrån 81 Larsson, 1997 82 Alvesson, 2008 83 Alvesson, 2008

37

betraktarens ögon. Det är högst sannolikt att de kommer att utsättas för samma problematik som Fanon beskrev. Här hjälper mig Bourdieu att visa dessa människors utsatthet i och med många av dem saknar alla tre slags kapital Bourdieu beskrev. Feministisk teori, utvecklades från att lyfta upp frågor kring kvinnornas förtryck till mycket bredare fält inom socialkonstruktivism och, som jag beskrev innan, även ras- och klasstillhörighet skapar en naturlig fortsättning och sammankopplar Fanon och Bourdieu i en och samma riktning. Stora delar av feminismen, enligt Alvesson, riktar sig inte enbart mot asymmetriska könsrelationer, utan även mot samhälleliga ideologier och institutioner som verkar låsande, där maskulint färgade värderingar dominerar.84 Här ingår bl.a. den instrumentella rationalitetens dominans och reifikation av sociala relationer.

I diskussionen om mötet mellan nyanlända föräldrar och det nya samhället, betraktas samhället från en feministisk synvinkel och frågor om bl.a. makt och etik i samspelet mellan involverade sidor, i detta fall de nyanlända föräldrarna och personalen på förskolan, lyfts fram.

Alvesson och Sköldberg menar även att rent epistemologiskt finns alla ståndpunkter representerade inom feminismen, från positivismen till postmodernismen och poststrukturalismen. Detta arbete kommer dock att relatera till feminismen, Fanons postkolonialism och Bourdieus sociala konstruktivism som en utvald kritisk forskningsansats.