För en flykting som ska smälta in i ett nytt land är det viktig att individen tar emot samhällets normer och regler. Som exempel en individ måste kunna lära sig språk för att kunna
kommunicera med andra det är ett sätt för att kunna uttrycka sig med mängden. Detta kan vara svårt för vissa individer genom att det får lära sig allt på nytt inte bara språket utan även kunna regler och lagar om själva landet och där sedan kunna anpassa sig vid dem. Ur askan ska en ny identitet resa sig (Angel & Hjern, 1992).
I denna text har jag använt mig av begreppet ”dubbel identitet” som handlar om känslan att tillhöra två världar samtidigt. Individens identitet upptar impulser från båda kulturer, vilket innebär att de individer som lever i en dubbel identitetssituation ofta utvecklar en dubbel identitet (Borgström, 1998). María Borgström menar att ungdomarna känner sig berikade som personer genom att ha en dubbel identitet. Författaren anser att identitet och språk går hand i hand. Ungdomarna behöver utveckla både sitt modersmål och svenskan för att kunna orientera sig i sin nya identitet. De måste se sig själva på ett annat sätt än endast utifrån den egna kulturen och hemspråket. Författaren talar om en utvidgad identitet, eftersom individen inte är delbar. Hon föredrar begreppet dubbel identitet eftersom det begreppet rymmer element från den egna hemkulturen utan fullständig förankring i det nya samhället (Borgström, 1998). Flera av mina informanter pratar om vad som kan tolkas som dubbel identitet.
Vilma är en av dessa som berättar hur hon har upplever att ha en dubbel identitet. Hon lärde sig att se på saker annorlunda, saker som hon hade tagit för givet som hennes frihet, hennes hus och hennes land. Däremot hade hon vunnit dubbelt av allt, dubbelt barndom, dubbla hem. Vilma berättar om detta:
V: Att aldrig ta saker å ting för givet, jag tog min frihet för givet, jag tog mitt hus för givet mitt land… men nu har jag dubbelt av allt jag har dubbel barndom, dubbla hem, dubbelt av allt helt enkelt och att man som människa är anpassningsbar… samtidigt har jag lärt mig att inte lita på människor till 100% för vi blev svikna av dom som var våra grannar o våra vänner……….
I detta citat påpekar Vilma att hon inte uppskattade det hon hade tills den dagen hon blev tvungen att lämna allt, men där hon samtidigt säger att hon är tacksam över att ha dubbel av allt och tar även upp att människan är anpassningsbara. Vilma påpekar att hon inte kan lita på en individ till hundra procent för att hon har blivit övergiven av de hon ansåg då vara nära. Här kan jag se att Vilma har förlorat förmågan att kunna lita på en annan människa till hundra procent. Sedan frågade jag Vilma Kan du ibland ställa dig den frågan. Vem är jag egentligen, vad får du för svar då? Hennes förklaring blev så här:
V: Jag får två svar, jag får ett svar som är knutet till min bakgrund samt så får jag ett svar som är knutet till nuet, jag är två människor i en fast samma personlighet.
Här kan man se ett tydligt exempel på vad Borgström menar att ungdomarna känner sig berikade som personer genom att ha en dubbel identitet. Där Vilma påpekar att hon tog allt för givet men att hon har dubbelt av allt som i slutändan är bra i alla fall.
Frågan om dubbel identitet blev också relevant för Fransiska som upplever sig själv som en syrian. Fast hon även säger att hon är en blandning av både syrian och svensk, så här berättar hon:
F: Jag är en blandning av båda två… fast innersinne när jag är hemma är jag syrian men när jag är ute så är jag en blandning av
båda två… mat sätt och leva, jag vill verkligen vara helt svensk när jag är ute eller syrian heller utan vill ha båda två. När jag möter folk är det viktig vart jag kommer från.
Här kan jag anse att Vilma vet att hon upplever en blandning av dessa två kulturer (bosnier och svensk) fast hon inte framhäver det medan Fransiska erfarenhet uttrycks annorlunda, för henne känns det som att hon inte vet riktig vem hon är. Alltså att Fransiska känner sig som syrian i hemmet, medan när Fransiska befinner sig på en offentlig plats i samhället, upplever hon sig själv som en blandning mellan syrian och svensk. Här så kan jag uppfatta Fransiska att hon inte vet riktigt vem hon är, genom att hon först säger att hon är syrian medan hon sedan säger att hon är en blandning. I Rebeccas situation var det annorlunda när jag frågade henne om hur hon ser sig själv som person berättar hon så här:
R: Jag får inget svar, jag är den jag är, ibland känns det som om jag inte har något land, när jag åket till Rumänien så är jag utländsk, när jag är i Sverige är jag fortfarande utländsk, så vad tillhör jag egentligen (skrattar). Where is my land man (skrattar) Jag är en utländsk vart jag än åker så, jag har inget land jag är utrotad, jag är verkligen utrotad.
I denna del så ser jag en koppling mellan Rebecca och Fransiska genom att de inte vet exakt vart de kommer ifrån. Men också att Rebecca är mer bekymrad över att inte ha ett land och där hon upplever sig själv som utrotad. Medan Fransiska och Vilma upplever att deras hemländer är deras land och att Sverige är deras hem. Alltså för Vilma och Fransiska så är deras land deras hem medan Rebecca upplever att hon inte har ett hem.
Mario upplever sig själv nöjd för det han är och nöjd för vad han har åstadkommit. Han ser sig själv positivt och hel som person och ser inget fel med att ha två kulturer. Utan istället känner han sig rikare av det. Så här berättar han:
M: Jag känner mig hel som person, rikare att vara den jag är.. När jag menar med rikare är att jag har sett mycket och jag kommer fortfarande att göra det. Å det har bara gett mig mer kunskap för den jag är och sedan rikare för jag kommer kunna föra vidare kunskaper till mina närmaste Så som person så är jag nöjd med vad jag har åstadkommit.
Just i detta resonemang kan jag se att det har en poäng till alla mina fyra informanter genom att känna sig stolta över vart man är ifrån och vad de har åstadkommit. Alltså där Mario pratar om att han känner sig rikare för de kunskaper han har uppnått som exempel Borgström pratar om att känna sig berikad som person att kunna ha en dubbel identitet, men där även Vilma pratar om att hon har dubbelt av allt.
Borgström menar även att inom begreppen dubbel identitet, ryms det olika ”tårtbitar” från två kulturella system, som sammantagna bildar individens totala identitet. Hon anser inte att begreppet ger en ”psykiatriskt” tolkning, utan att dubbel identiteten kan uppfattas positivt som negativt. Det beror helt enkelt på hur individen handskas med sin dubbla identitetssituation (Borgström, 1998). I ovanstående har givits exempel på hur mina informanter individuellt, på olika sätt, hanterar sin dubbla identitetssituation.