Att beskriva hur den homosexuella identiteten utvecklas, sker i aktiv interaktion med andra människor. Det beskrivs även som en dynamisk social process som innefattar en rad olika utvecklingssteg där individen ska försöka konstruera en trovärdig och acceptabel definition av sig själv. Hur individen definierar sig själv ses som mycket betydelsefullt, även hur signifikanta andra stämplar eller betecknar individen. Individen är själv med och påverkar sin identitet, samtidigt som individen försöker behålla kontrollen över allt som sker. De tankar och funderingar individen har om sig själv, vem man egentligen är, hur man ser på sig själv, är resultatet av denna många gånger komplicerade process. Även signifikanta andra och deras reaktion och bemötande är av stor betydelse för individen (RFSL,1998).
Thomas Haansbaek har i sin studie … som en kamel med två pucklar- om homosexuella invandrare i
Sverige studerat hur homosexuella invandrare upplever sina livsvillkor. Haansbaek menar att hur
en homosexuell upplever sina livsvillkor beror på en rad olika individuella faktorer. Två individer upplever ofta en situation på olika vis, detta beror på att olika individer har olika erfarenheter vilket i sin tur påverkar hur en individ upplever och tolkar en viss situation I studien redogör även Haansbaek för en rad olika temaområden som han anser är viktiga och påverkar hur en individ upplever sina livsvillkor, dessa är: Självuppfattning i ungdom och tidigt vuxenliv, hälsa, social kontakt och familjeband, samliv och sexualitet, diskriminering i arbetsliv, erfarenheter av kränkningar och våld, bruk av berusningsmedel, öppenhet om sin sexuella identitet samt synlighet som homosexuell i det offentliga rummet ( Haansbaek, 2002).
Att upptäcka att man är homosexuell och att sedan acceptera detta för sig själv och andra är ofta en lång och för många, en komplicerad process. Att hitta sin identitet och sexualitet tar olika lång tid för olika människor. De fyra informanterna Anders, Henrik, Håkan och Fredrik beskriver hur de upptäckte att de var homosexuella så här:
Anders: -Hur? Det bara var så. Jag vet inte hur jag ska förklara det……..man märker det väl inte på nåt särskilt sätt, men……. Jag tror inte att det är så stor skillnad, du upptäcker att du har en sexualitet, men sen att det är, ja, nej, jag vet inte hur jag ska förklara det. Att erkänna för sig själv var inte speciellt svårt, jag har aldrig funderat på det, för mig är det fullkomligt naturligt. Det har väl liksom bara rullat på…
När Anders ska berätta hur han upptäckte sin sexuella identitet, tycker han först att det är svårt att beskriva, han tycker inte det var så konstigt. Han menar vidare att man upptäcker att man har en sexualitet, att den sedan riktade sig till killar ser han inte som något konstigt. Det har alltid känts naturligt för honom. Även Henrik har alltid uppfattat sin sexualitet som något naturligt och han beskriver så här:
Henrik: -Jag tror egentligen att jag alltid har vetat om det, jag var ju rätt sen med att gå ut med det, jag var runt 20. Hur man känner… ja man känner en attraktion till människor, och den var ju starkare till killar än den var till tjejer. Tjejer var lite mer…….man blev kompis med bara.
Henrik tror att han alltid har vetat om sin sexuella identitet, trots det var han runt 20 år när han ”gick ut” offentligt. Han beskriver det som att ” man känner en attraktion till människor, och den var ju starkare till killar än den var till tjejer”. Håkan däremot är den enda av dem som har haft relationer även med kvinnor, han beskriver det som att för hans del har det mer handlat om personen i sig, än könet, han poängterar även att det aldrig har känts konstigt för honom:
Håkan: - För mig var det ju så att jag var ihop med en tjej innan… för mig har det nog varit personen, först träffar jag en tjej jag blev kär i, sen träffade jag Anders som jag blev kär i. Jag var 36 år när jag träffade Anders, jag hade innan haft lite sexuella kontakter med män innan men det hade jag haft med tjejer också. För mig har det aldrig varit något konstigt. Att sedan erkänna för sig själv har heller aldrig varit särskilt svårt, att vi skulle flytta ihop liksom…
Fredrik: -Jag berättade hemma när jag var 17 år kommer jag ihåg………. Ja, i början var det lite jobbigt att acceptera, men det gick ju så fort sen när jag väl hade gjort det och berätta för de närmaste i alla fall, hur det var.
Fredrik däremot berättar att han var 17 år när han berättade för sina signifikanta andra om sin sexualitet. Han beskriver det som lite jobbigt att acceptera i början, men när han väl berättat gick det ganska fort.
Sammanfattningsvis har alla fyra informanterna så länge de kan minnas känt sig dragna till personer av samma kön. De flesta har inte upplevt det som svårt att erkänna sin sexualitet för sig själva, utan det har snarare känts naturligt för dem. Många homosexuella uppger idag denna förklaring när de ska beskriva hur de upptäckte sin sexuella identitet, de beskriver att de känt sig dragna till personer av samma kön så länge de kan minnas (Bohman, 1995). Detta resonemang kan kopplas till det biologiska synsättet, de menar att homosexualitet är något en individ föds med, det är därmed inget som individen själv kan påverka, utan föds man med en homosexuell identitet så gör man (Bohman, 1995). Enligt en queerteoretiker däremot är en persons könsidentitet helt eller delvis är en social konstruktion, man föds därmed inte som man eller
kvinna, utan en persons sexuella identitet påverkas av den sociala konstruktionen. De menar vidare att genom att särskilja kön och genus upprätthåller man att kön är något naturgivet och inget som människor funderar över (Rosenberg, 2005). I nästa kapitel belyser informanterna hur de upplevde att det var att berätta för omgivningen om sin sexuella identitet.