Individanpassning av sfi-studierna

I enkäten ställdes ett antal frågor om hur kommunerna går tillväga för att individanpassa studierna i sfi.

– Var fattas beslut om nivåplacering och vad ligger till grund för dessa beslut?

– Vilken princip tillämpas för att fastställa elevens kurstid? – Vilka studieformer för sfi erbjuds?

94% 81% 63% 54% 25% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Bokat möte Drop in Telefon Informationsmaterial Online Erbjuds inte när man avser att

påbörja

Hur erbjuds studie- och yrkesvägledning inför sfi-studier enligt skrivningen i skollagens 30 § om att hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att

påbörja utbildning i svenska för invandrare erbjuds studie- och yrkesvägledning?

SOU 2020:66 Bakgrund

Beslut om nivåplacering

86 procent av kommunerna anger att nivåplacering görs i sfi-verk- samheten, 9 procent på en central enhet. Bland de 5 procent som svarat ”annat” finns 6 svar som beskriver att det sker i två steg efter kart- läggning. ”Centralt i hemkommunen och därefter i sfi-verksamheten”. Två svar uppger antagningsenheten och ”den som hjälper till med in- skrivningen fyller i de uppgifter som behövs för att kunna avgöra spår”.

Kartläggningssamtal uppges vara det som vanligen utgör grunden för nivåplacering och därefter följer språktest. I figur 3.8 redovisas kommunernas svar.

Figur 3.8 Grund för nivåplacering i sfi

Andel svar/ svarsalternativ

Källa: KLIVAs kommunenkät.

I kommentarerna till frågan ovan lyfter 10 kommuner att de har en introduktionskurs för kartläggning och språktest inför nivåplacer- ingen. Ett par kommentarer menar att det är samverkanskommunens ansvar. En kommun sammanfattar sitt arbete med nivåplacering så här:

72% 7% 5% 5% 11% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Kartläggningssamtal Språktest

Blankett som elever fyller i själv

Tidigare betyg eller intyg i sfi

Annat, ange vad:

Vad ligger i huvudsak till grund för elevens nivåplacering när hen påbörjar sfi?

Elever som kommer utifrån kartläggs med språktest. Det räcker inte att de säger att ”de varit på C-kurs” eftersom detta kan innebära nybörjar- nivå på spår 3. Ofta kommer ”gamla” elever tillbaka och då har vi noter- ingar i våra system på vilken nivå de studerat sist och då samtalar vi med undervisande lärare över hur progression tidigare varit och gör en be- dömning utifrån det.

Fastställande av en elevs kurstid i sfi

På frågan om principer för att fastställa en elevs kurstid uppger 40 procent av kommunerna ”ingen fastställd tid” medan 20 procent svarar att de har en ”fastställd schablon för kurs/studieväg”. 21 procent tillämpar ”individuellt bedömd tidsåtgång”. Bland de 9 procent som svarat ”annat” återfinns kommentarer om att man är på väg att införa schablontid.

Det finns även kommentarer från kommuner som tillämpar fast- ställd schablon för kurs/studieväg. I fem av svaren om fastställd schablon nämns vikten av individuell bedömning, exempelvis så här:

Eleven studerar så länge den gör progression. Vi har fastställda kurstider där eleven efter avslutad kurs får betyg. Vid F har eleven möjlighet att läsa om kursen. Eleven har rätt att läsa kursen flera gånger så länge det sker en progression.

Vi gör en uppskattning baserat på tidigare genomsnittlig statistik, men denna anpassas också i studieplanen efter tiderna för nationella prov som vi har sex gånger om året och oftast ställer vi prognosen att eleven ska vara klar i samband med något provtillfälle. Individuella avvikelser förekommer. Studieplanerna revideras sedan sex gånger om året vid be- hov, av lärare i samtal med eleverna.

Studieformer för sfi

I enkäten fick kommunerna svara på i vilka studieformer sfi erbjuds. Figur 3.9 redovisas kommunernas svar. 100 procent av kommunerna uppger att de erbjuder sfi i klassrum på dagtid. Andra studieformer är inte lika frekventa. Klassrum – kvällstid förekommer något oftare än distans och flex. 96 procent av svaren visar att på sommaren er- bjuder kommunerna undervisning som övrig tid på året eller anpas- sat upplägg till exempel färre grupper, handledning o. dy.

Intensivkurser och möjligheten att studera på helger erbjuds i liten utsträckning.

SOU 2020:66 Bakgrund

Figur 3.9 Studieformer för sfi

Ande svar/studieform

Källa: KLIVAs kommunenkät.

Grund för beslut om studier i sfi med färre timmar per veckan än den enligt skollagen reglerade garantitiden

I enkäten ställdes frågan om vilka skäl som ligger till grund för beslut om eleven ska läsa färre timmar än de 15 timmar/vecka under en fyra- veckorsperiod som de enligt skollagen är garanterade.

87 procent av kommunerna uppger att arbete är det främsta skälet till beslut om avvikelser från den enligt skollagen garanterade under- visningstiden för sfi. Därefter följer praktik, hälsoskäl och föräldra- ledighet med andelen svar mellan 78 och 67 procent. Även andra kurser och utbildningar anges som ett skäl av nästan 60 procent av kommunerna.

I kommentarerna till frågan uppges att beslut tas i samverkan med Arbetsförmedlingen och i ett fall nämns även socialtjänsten. I ett par svar tas elevens behov/önskemål upp som skäl, bland annat finns be-

100% 57% 55% 51% 49% 45% 27% 16% 8% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Klassrum - dagtid Klassrum - kvällstid Distans Sommar - undervisning som övrig tid

på året

Flex Sommar - anpassat upplägg: t ex.

färre grupper, handledning, … Anpassad undervisning för olika

behov t ex psykisk ohälsa, … Intensiv Klassrum - helg

Vilka av följande studieformer för sfi erbjuds?

gränsningar med anledning av A-kassa och extratjänster. Kvällsunder- visning har färre timmar/vecka men erbjudande ges då om längre kurstid. En kommun svarar att eleven alltid erbjuds minst 15 tim- mar/vecka.

Figur 3.10 Beslut om avvikelser från den garanterade undervisningstiden i sfi

Andel svar/ alternativ

Källa: KLIVAs kommunenkät.

I enkäten frågades det även om hur undervisningen för de ovan- nämnda eleverna organiserades. Nästan hälften av kommunerna svarar att eleverna inte erbjuds någon särlösning utan går i reguljär under- visning. Ser man till skillnader mellan kommungrupper framträder kommungruppen storstäder med 100 procent reguljär undervisning. Lägst andel, 13 procent, reguljär undervisning för dessa elever har kommungruppen större städer.

Enkäten genomfördes innan corona-pandemin bröt ut och läget när det gäller att erbjuda distansstudier i sfi var ett helt annat än i

87% 78% 74% 67% 59% 7% 8% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Arbete Praktik Hälsoskäl Föräldraledighet Andra kurser och utbildningar Andra skäl, ange vad: Vet ej

Vilka skäl ligger till grund för beslut om eleven ska läsa färre timmar än de 15 timmar/vecka under en fyra - veckorsperiod som de enligt skollagen är garanterade?

SOU 2020:66 Bakgrund

skrivande stund. Endast 9 procent av de svarande kommunerna upp- ger att de erbjuder sfi på distans. 16 procent av kommungruppen pendlingskommuner nära större stad erbjuder sfi på distans. Det är den högsta andelen distansundervisning bland kommungrupperna.

Figur 3.11 Studieformer för elever som läser färre timmar än den garanterade undervisningstiden enligt skollagen

Andel svar/ studieformer

Källa: KLIVAs kommunenkät.

I frisvaren till den ovannämnda frågan finns ett antal belysande kom- mentarer. I en handfull svar anges att man inte vet vad som erbjuds dessa elever.

Jag har inget exempel på att detta förekommer speciellt ofta. Flex eller skolförlagt kvällstid är alternativ för alla som har svårt att följa skol- förlagd undervisning på dagtid.

Inga beslut fattas om färre timmar än 15 timmar/vecka under en fyra veckorsperiod. 47% 16% 9% 6% 6% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Ingår i reguljär sfi-grupp

Flex

Distans Särskild grupp för elever som

studerar deltid Studieverkstad e dyl.

Annat, ange vad:

Hur organiseras undervisningen för elever som läser färre timmar än de 15 timmar/vecka under en fyra- veckorsperiod som de enligt skollagen är garanterade?

Det beror på elevens situation. Dagtid är det 15 timmar eller fler timmar som gäller. Kan man inte studera dag p.g.a. arbete går man cirka 6 tim- mar på kvällstid. Ibland har elever sjukdomar och studerar färre timmar p.g.a. en sjukskrivning t.ex. Utgångspunkten är dock att alla elever ska studera 15 timmar eller fler/vecka.

Organisering av grundläggande läs- och skrivundervisningen enligt sfi-kursplanen

På frågan om hur den grundläggande läs- och skrivundervisningen erbjuds svarar den övervägande delen av kommunerna, 73 procent, att den ges inom den garanterade undervisningstiden om 15 timmar/ vecka. Endast 13 procent erbjuder denna undervisning utöver garanti- tiden.

Figur 3.12 Organisering av den grundläggande läs- och skrivundervisningen

Andel/svarsalternativ

Källa: KLIVAs kommunenkät.

73%

15%

6%

6%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Undervisning inom den garanterade undervisningstiden om 15h/v

Undervisning på timmar utöver de 15h/v

Genom deltagande i studieverkstad e dyl.

Annat, ange vad:

Hur erbjuds grundläggande läs- och skrivundervisningen enligt sfi-kursplanen till den elev som har rätt till det?

SOU 2020:66 Bakgrund

I frisvaren till frågan ovan hänvisar ett par kommuner till en sam- verkanskommun eller folkhögskola. Tre svar beskriver att undervis- ningen sker inom den garanterade undervisningstid i reguljär grupp och två kommuner anger att mer tid kan erbjudas vid behov. Inom utbildningsplikten förlängs tiden för sfi med t.ex. studieverkstad utöver de 15 timmar/vecka. En kommun ger alla sfi-elever 20 tim- mar/vecka och slutligen svarar en kommun:

Vi har elever som i mån av plats läser i två grupper t.ex. både fm och em eller em och kväll.

De stora flertalet kommuner ger alltså den grundläggande läs- och skrivundervisningen inom ramen för den garanterade undervisningen om 15 timmar/vecka trots styrdokumentens skrivningar om att denna undervisningen ska ges utöver den garanterade undervisningstiden. I figur 3.13 blir det tydligt att de två kommungrupperna större städer och storstäder skiljer sig från övriga med en lägre andel grundläggande läs- och skrivundervisning inom den garanterade undervisningstiden i sfi.

Figur 3.13 Grundläggande läs- och skrivundervisning inom garanterad undervisning 15 timmar/vecka

Andel/ kommungrupp

Källa: KLIVAs kommunenkät.

73 50 69 33 71 91 78 80 71 100 0 20 40 60 80 100 120 alla 191 kommuner Storstäder (2 st) Pendlings-kommun nära storstad…

Större städer (15 st) Pendlings-kommun nära större… Lågpendlingskommun nära större… Mindre stad/tätort (23st) Pendlingskommun nära mindre…

Landsbygdskommun (31) Landsbygdskommun m besöksnäring…

Yrkesutbildningar i kombination med sfi

I enkäten undersöktes hur de yrkesutbildningar i kombination med sfi som genomförs inom ramen för regionalt yrkesvux. I enkätfrågan fanns svarsalternativen:

– kombinerat (med viss pedagogisk samordning),

– integrerat (helt integrerad undervisning med genomgående peda- gogisk samordning)

– parallellt (helt fristående kurser utan samordning) – annat.

Hälften av kommunerna väljer svarsalternativet kombinerat, det vill säga att det finns en viss pedagogiskt samordning mellan undervis- ningen i sfi och yrkesämnena. Knappt en fjärdedel uppger att de arbetar integrerat och 14 procent uppger att kombinationsutbildningar sker helt parallellt utan samordning. Inom de 14 procent som svarat annat ryms de kommuner som inte har några kombinationsutbild- ningar alls.

Erbjuder i dagsläget ingen kombo, men till hösten kommer det göras i liten utsträckning och då som en integrerad utbildning.

En kommun svarar att den endast har yrkesutbildning i kombination med svenska som andraspråk, inte sfi. I övriga kommentarer till frå- gan hänvisar fem kommuner till samverkanskommunernas ansvar och att upplägget hos dessa kan variera eller att de inte känner till det.

Det ser olika ut mellan anordnarna. En del har lyckats med full integrer- ing, andra arbetar mer kombinerat. Vi tillåter inga kombinationsutbild- ningar som löper parallellt.

Vi provar yrkesvuxpaket för att nå anställningsbarhet för individerna. Vet ej om de studerande läser sfi.

3.4.8 De nationella skolmyndigheternas stöd