Systematiskt kvalitetsarbete

I enkäten ställdes frågor om vilka nyckeltal/indikatorer och metoder som kommunerna använder för att beskriva resultat och kvalitet i sfi och sfi i kombination med annan utbildning. Kommunerna fick även svara på frågan om uppföljningen av verksamhet i egen regi och på

47% 41% 31% 17% 12% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Ja, fler kombinationsutbildningar (sfi i kombination med andra kurser i …

Ja, fler inriktningar inom sfi (t.ex. hälsa, café, starta eget, enklare …

Nej

Ja, fler nivåer inom sfi Ja, ökad differentiering avseende

studietakt

Ja, annat. Ange vad:

Skulle en ökad regional samverkan mellan er och andra huvudmän medföra ett i praktiken bredare utbud när det

gäller sfi och kombinationsutbildningar med sfi? (vid Ja, flera svarsalternativ möjliga)

entreprenad skiljer sig åt. En knapp tredjedel av kommunerna svarar ja på den frågan och hänvisar till att man håller på att utveckla nya uppföljningssystem för att förbättra detta.

I figur 3.3 redovisas de mest frekventa nyckeltalen/indikatorerna i kommunernas uppföljning.

Figur 3.3 Nyckeltal för kontinuerlig kvalitetsuppföljning

Källa: KLIVAs kommunenkät.

87% 81% 74% 58% 53% 40% 36% 32% 28% 26% 23% 12% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Betygsresultat Avbrott Elevnöjdhet Lärarbehörighet

Timmar till betyg

Vägledning

Övergång till arbete

Stödinsatser

Lärartäthet

Kompetensutveckling

Avtalsefterlevnad

Annat, ange vad:

Vilka nyckeltal/faktorer följs upp kontinuerligt och utvärderas för att beskriva resultat och kvalitet i sfi och sfi i kombination

med andra kurser i komvux?

SOU 2020:66 Bakgrund

I figur 3.4 redovisas de mest frekventa metoderna som kommunerna använder för kontinuerlig uppföljning av sfi-utbildning och sfi i kom- bination. Enkäter och bearbetad statistik från administrativa system är de metoder som dominerar. Drygt hälften av kommunerna anger att de gör förberedda och kommunicerade besök. Andra metoder som förekommer är oanmälda besök, intervjuer och självskattning.

Figur 3.4 Metoder för kontinuerlig kvalitetsuppföljning

Källa: KLIVAs kommunenkät.

84% 84% 54% 38% 33% 29% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Enkäter

Bearbetad statistik från administrativa system

Förberedda och kommunicerade verksamhetsbesök

Oanmälda verksamhetsbesök

Intervjuer

Självskattning

Andra metoder, ange vilka:

Vilka metoder för uppföljning används kontinuerligt?

I kommentarer till frågan om vilka metoder som används, beskriver kommunerna hur de organiserar det systematiska kvalitetsarbetet på olika sätt. Styrkedjans olika delar synliggörs och regelbundna träffar/ samtal hålls på de olika nivåerna: arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, verksamhetsplaner och individuella utvecklingsplaner. Andra förete- elser som räknas upp är resultatdialog, strategidagar, dokumentation och uppföljning av utvecklingsarbetet samt kursråd mellan huvud- man och utbildningsanordnare. Sex svar anger att de har elev-/klass- råd och regelbundna samtal med elever. Svaren tar också upp verk- samhetsbesök och uppföljning med arbetslag och i en liten kommun har man 45 minuter kvalitetskonferens per vecka med rektor, studie och yrkesvägledare och undervisande lärare.

En kommun beskriver sitt arbete på följande exemplariska vis: Täta kursråd mellan huvudman och utbildningsanordnare. Kontinuerlig avstämning av pedagoger och huvudman utifrån individens handlings- plan som successivt ska ta individen mot arbete/utbildning som leder till arbete. Det är obligatoriskt att alla elever har en sådan plan som alla pedagoger känner till och arbetar utifrån.

Statistik

Kommunerna fick svara på om de hade den interna statistik som de behövde för sin uppföljning och om den nationella statistiken kunde tillgodose deras behov.

På frågan om den interna statistiken svarar 80 procent att den interna statistiken täcker deras behov medan bland de 20 procent som svarar nej svarar några att de håller på att utveckla nya system för bättre uppföljning. Andra önskar bättre rutiner och ytterligare några menar att de administrativa system som används inte är ”vuxanpassade”.

Sfi-statistiken är svåröverskådlig utifrån att vi har så många olika kurser och löpande antagning. Reformer av kurssystemet på sfi ser vi fram emot, inte minst utifrån att kunna följa upp resultat på ett mer tillförlitligt och mindre krångligt sätt.

När det gäller den nationella statistiken svarar 71 procent av kom- munerna att den tillgodoser deras behov för till exempel jämförelser med andra kommuner. För de 29 procent som inte håller med finns 55 kommentarer som beskriver de brister som upplevs.

SOU 2020:66 Bakgrund

I 13 kommentarer lyfter man att den nationella statistiken inte är tillförlitlig, vilket till stor del beror på skillnader i inrapportering: ”Vi litar inte på nationell statistik”. Några tar upp kostnadsrapporteringen. Det finns önskemål om tydligare riktlinjer och nationella nyckeltal, till exempel fastställd kurstid. Kommunalförbunden tycker att det är svårt att hitta bra sätt att jämföra då all statistik är på kommunnivå. Så här uttrycker en kommun sig om den nationella statistiken:

Osäkerhet kring inrapporterade uppgifter. T.ex. statistik kring genom- strömning skiljer mellan nationella siffror jämfört med lokala siffror. Inrapporterade uppgifter kan också tolkas på olika sätt likväl som att man kan tolka olika vilka uppgifter som efterfrågas. Men framför allt detta att kunna lita på det siffror/uppgifter som finns tillgängliga. Skol- verket arbetar ju med detta så förhoppningsvis så ger det arbetet resultat ganska omgående.

Systematisk uppföljning av måluppfyllelsen i egen regi och på entreprenad

Som sammanfattande fråga om det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen ställdes frågan om kommunen ansåg att det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på ett sådant sätt att det går att fastställa i vilken utsträckning som målen i de nationella styrdokumenten är uppfyllda. Frågan ställdes både om verksamheten i egen regi och på entreprenad och med svarsalternativen ja, delvis eller nej. Svaren visade att det fanns en tydlig skillnad mellan hur man uppfattade kvalitetsarbetets förmåga att mäta måluppfyllelse i egenregin jämfört med verksamheten på entreprenad.

65 procent av kommunerna är nöjda med sitt kvalitetsarbete när det gäller att mäta måluppfyllelse i verksamhet i egen regi medan mot- svarande siffra när det gäller verksamhet på entreprenad är 41 pro- cent. Resultaten är det omvända när det gäller svaren nej och delvis: 60 procent för verksamheten på entreprenad och 34 procent när det gäller egenregin.

I kommentarerna till frågan anger kommunerna en rad olika orsaker. Vissa orsaker avser kvalitetsarbetet generellt och andra orsaker är specifika för verksamhet på entreprenad.

Förutom de svar som anges ovan om brister i administrativa system och brister i den nationella statistiken samt hur det interna utvecklingsarbetet påverkar lyfts även att omsättningen av personal

på ledningsnivå försvårar genomförandet av det systematiska kvali- tetsarbetet. Det finns behov av förbättrad analyskunskap.

När det gäller uppföljning av verksamheten på entreprenad lyfter kommuner att det behövs mer resurser för att göra uppföljningen på ett bättre sätt. Några menar att man har för många anordnare att följa upp. Andra anser att man inte har tillräcklig insyn i verksamheten på entreprenad och inte litar fullt ut på anordnarens uppgifter. Tätare dialog skulle behövas. Följande kommentar sammanfattar väl de pro- blem som upplevs när det gäller att följa upp verksamhet på entreprenad.

Att följa upp undervisning som bedrivs utanför den egna verksamheten innebär utmaningar. Avtalen är ett stöd, men kan också innebära begräns- ningar då förhållanden förändras medan avtalen är fast, dessutom kan upphandlingen ha missat viktiga aspekter vilket försvårar uppföljning. Ett par kommentarer väcker frågor när det gäller huvudmannens för- ståelse av sitt ansvar för uppföljning vid entreprenad:

Det är skolinspektionens ansvar att granska huvudman inte betalande kommun.

Ansvaret ligger på entreprenören som är huvudman för undervisningen.