Individuella förutsättningar

Det första temat har vi valt att benämna som de individuella förutsättningarna. Här innefattas individens yrkeserfarenhet och personliga färdigheter. Den egna inställningen och totala upplevelsen av arbetet har en avgörande inverkan på hur individen bedömer och bemöter sin arbetssituation.

5.1.1 Mental trötthet

Informant 3 förklarar att en konsekvens av polisyrkets karaktär är en upplevd känsla av mental trötthet. Hen menar att denna känsla uppstår som en konsekvens av en hög arbetsbelastning och en arbetsmiljö där man ser många människor i utsatthet.

“Det är väldigt lätt att bli utbränd i själen, att man blir socialt avtrubbad. När du går ut på gatan och tittar runt omkring dig, du som inte är polis ser en massa människor medans jag ser missbrukare överallt, man stänger aldrig av. Som polis är nerverna på 24/7” - Informant 3

I likhet med tidigare forskning lyfts risken för att utveckla mentala hälsoproblem upp som hög hos poliser i och med de traumatiska påfrestningar yrket innebär (Foley & Massey, 2019). Informant 3 belyser snarare svårigheten i att koppla bort yrket när man inte arbetar

som en orsak till mentala hälsoproblem. Resultatet indikerar därmed på att den

arbetsrelaterade stressen inverkar på individens psykosociala mående även utanför arbetstid. Hen beskriver hur den höga arbetsbelastningen kan orsaka en utbrändhet, som liknas vid en slags distansering till den sociala verkligheten. Utifrån KASAM är meningsfullheten den mest avgörande komponenten för att överhuvudtaget uppleva den psykosociala arbetsmiljön som god. Meningsfullheten blir också styrande för hur utvecklingen av de andra

komponenterna i KASAM, hanterbarhet och begriplighet fortgår (Antonovsky, 2005). Den höga arbetsbelastningen har således en negativ inverkan på informantens upplevelse av meningsfullhet i arbetet. Känslan av att ständigt vara på nerverna och inte riktigt kunna stänga av, blir ytterligare en långsiktig konsekvens i att effektiviteten och uppmärksamheten försämras. Detta förstärks av Antonovsky (2005) som menar att en utebliven känsla av meningsfullhet och motivation kan få negativa konsekvenser, eftersom den också påverkar ens sätt att begripa och hantera situationer (Antonovsky, 2005). Om informanten känner sig motiverad och ser sitt arbete som meningsfullt, kommer detta påverka hur situationer

hanteras. Om individen istället upplever sig omotiverad, utbränd och socialt distanserad finns risken att man hanterar situationer på ett mindre engagerat sätt. Konsekvenserna av att

hantera situationer mindre engagerat kan då bli att individens upplevelse av att utvecklas och lära i arbetet avtar. Som citatet illustrerar blir därmed också de individuella förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv således sämre om upplevelsen av motivation är för låg.

5.1.2 Kommunikativ kompetens

Informant 2 upplever att hotfulla situationer i arbetet ställer krav på individen att anpassa tillvägagångssättet för att kunna hantera situationerna.

“Har vi säg en 4-5 personer som är i slagsmål, då kan vi inte bara springa ut och bunta ihop allihop eftersom vi bara är 2 poliser. Då måste vi få en överblick och se hur vi kan hantera situationen och se på vilket sätt vi kan göra istället för att springa fram och bunta ihop som man kanske skulle vilja göra för att få slut på det” - Informant 2

Informant 2 beskriver hur hen behöver vara extra uppmärksam vid bemötandet av människor i hotfulla situationer. Utifrån Antonovsky (2005) ser vi att informanten har en förståelse av situationen och dess risker, något som tyder på en hög grad av begriplighet (Antonovsky, 2005). Dock blir det tydligt att de resurser som borde finnas, i form av personal, inte är tillräckliga för att möta de krav som situationen ställer. Informanten menar själv att situationen skulle kunna lösas bättre på ett mer offensivt sätt, något som talar för en

begränsad upplevelse av hanterbarhet. Informant 2 menar vidare att det ställs andra krav när färre poliser arbetar, eftersom de riskerar att hamna i underläge om de går för offensivt fram.

“Som ny polis är du väldigt ivrig att liksom göra ditt jobb. Det är väldigt ofta som dom bara springer ur bilen och har ingen uppfattning om vad det är för situation och det kan ju ställa till det. Antingen så åker man på stryk själv eller så händer något ännu värre så ja jag tycker att det ställer krav på en kommunikationsförmåga som inte alla har” - Informant 2

Ett säkrare tillvägagångssätt blir att försöka kommunicera med de inblandade personerna. Detta menar informanten är en insikt som poliser med mindre erfarenhet till en början ofta saknar, vilket kan innebära en risk för de inblandade. I tidigare forskning tydliggörs att en viktig psykosocial kompetens för en god livskvalité på arbetet är förmågan att kommunicera (Cicognani, Pietrantoni, Palestini & Prati, 2009). I hotfulla situationer blir den

kommunikativa kompetens viktig, inte minst när det handlar om att bedöma risker och tillvägagångssätt. En kommunikativ kompetens kan därför bli en viktig individuell förutsättning för att uppleva den psykosociala arbetsmiljön som hållbar.

Av Antonovsky (2005) förstår vi att en individs KASAM utvecklas genom livserfarenheter, och kännetecknas av en god förmåga att välja mellan olika copingstrategier (Antonovsky, 2005). Vi ser att informanten, som själv har en lång erfarenhet av att arbeta som polis, kan uppleva viss problematik med yngre kollegors tillvägagångssätt. Den erfarne informanten har en hög grad av begriplighet, eftersom hen är medveten om de risker som vissa situationer utgör. Informant 2 har också, genom sina erfarenheter av liknande situationer, utvecklat en hög grad av hanterbarhet, där hen är medveten om att säkerheten är det viktigaste. Däremot menar hen att de yngre kollegorna kan tendera att övervärdera sina förmågor att hantera situationer, vilket innebär en risk, både för de själva, men också för andra. Således får de mer erfarna kollegorna en viktig roll i att bidra med kunskaper om hur situationer bör hanteras. Detta visar på att individens egna sätt att bedöma och värdera arbetet blir viktiga i skapandet för goda förutsättningar för ett hållbart och säkert arbetsliv.

5.1.3 Yrkeserfarenhet

Hanteringen och förståelsen av arbetet kan påverkas av hur lång erfarenhet man har i yrket. Informant 2 beskriver att nyare poliser i större utsträckning tar till våld i situationer där det inte skulle behövas.

“Vi har haft väldigt många av våra nya poliser som har hamnat i underläge och behövt använda batong och jag har på mina 9 år aldrig dragit min batong. Det tog 4 eller 5 år innan jag ens använde sprayen för

första gången och jag tycker det visar ganska mycket hur viktigt det är att ha en blandning av åldrar och när det gäller personer i tjänst. Att man får jobba med någon som har jobbat ett tag när man är ny” - Informant 2

Informant 2 framhåller vikten av att som ny polis lära av de som har mer erfarenhet, eftersom det finns skillnader i hur erfarna respektive oerfarna poliser hanterar situationer i arbetet. En upprepad exponering av dessa typer av erfarenheter påverkar individens utveckling av KASAM, eftersom utvecklingen kommer av livserfarenheter. Detta förklarar också varför människor har olika förutsättningar att hantera de situationer de ställs inför, just eftersom de har olika erfarenheter (Antonovsky, 2005). Genom sina yrkeserfarenheter har informant 2 byggt upp sin KASAM, vilket gör det lättare att välja det mest lämpade tillvägagångssättet. De yngre poliserna, som inte har lika mycket yrkeserfarenhet, hanterar situationen mer offensivt, vilket beror på att deras KASAM inte är lika utvecklad. Med andra ord ju mer yrkeserfarenhet desto större förståelse över arbetet och dess risker. Ur ett större perspektiv blir personal med lång yrkeserfarenhet en viktig tillgång, varför det blir av särskild vikt att skapa de förutsättningar som krävs för ett hållbart arbetsliv, där poliserna kan utveckla yrkeserfarenheter över tid.

Informant 6 lyfter fram en problematik kopplat till yrkeserfarenheten. Hen upplever att det med åren blir färre och färre yrkeserfarna poliser. Många med mer erfarenhet väljer att byta inriktning och slutar arbeta som ingripande polis, vilket illustreras i citatet nedan.

“Kompetens och erfarenhet är viktigt och just därför är det viktigt att vi har kvar många erfarna kollegor som har jobbat i flera år att de stannar i ingripandeverksamheten. Men folk gör ju som regel inte det utan åldern för erfarna kollegor som ingripande polis blir bara yngre och yngre för varje år som går” - Informant 6

Kollegors kompetens och erfarenhet inom yrket lyfts fram som en viktig faktor i att den psykosociala arbetsmiljön ska kännas trygg. De poliser med mer erfarenhet besitter viktig kompetens, vilket förklarar varför informanten anser att det är viktigt att de stannar kvar. Genom att de med mer erfarenhet stannar kvar i yrket finns det möjlighet för de med mindre erfarenhet att lära sig och formas av de med starkare KASAM. I förlängningen kan detta leda till att de med mindre yrkeserfarenhet kan ges förutsättningar för att bygga upp en starkare KASAM, genom sin kollegas kompetens. På så sätt påverkas de individuella

förutsättningarna av vilken kompetens som kollegorna besitter, något som berör de sociala förutsättningarna.