Institutionen för,
pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete
Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv C, 15 hp
Ett hållbart polisyrke?
En kvalitativ studie med fokus på polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön och dess effekter på ett hållbart arbetsliv
Elisabeth Svanberg Chris Flygare Lindqvist
Handledare: Andreas Rydberg Examinator: Esther Hauer
Sammanfattning
Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Mer specifikt har studien fokus på en speciellt utsatt yrkesgrupp, poliser, och deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön.
För att behandla syftet har följande frågeställningar varit utgångspunkt i studien: Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön av poliser? Vilka faktorer upplever poliser som mest centrala i deras psykosociala arbetsmiljö? Vilka konsekvenser får faktorer i den psykosociala
arbetsmiljön på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv? Datainsamlingsmetoden som använts i denna studie var kvalitativa intervjuer med sex poliser som antingen arbetar eller arbetat som ingripande polis. För att analysera empirin användes teorin KASAM (Känsla av sammanhang) av Aaron Antonovsky. Viktiga begrepp tillhörande teorin som möjliggjort tolkning av empirin var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som analysmetod användes en tematisk analys. Resultatet visar att faktorerna är kopplade till varandra men att de går att urskilja i tre övergripande teman; individuella, sociala, samt samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. De individuella förutsättningarna inbegriper faktorerna mental trötthet, kommunikativ kompetens och yrkeserfarenheter. Det andra temat behandlar sociala förutsättningar där faktorer som kollegialt stöd, humor och privatliv blir centrala. Det tredje och sista temat behandlar samhälleliga och organisatoriska
förutsättningar. Här synliggörs faktorerna personalbrist, arbetsbelastning, autonomi,
utvecklingsmöjligheter, schema, arbetstider, rättssystem, myndighet och ledarskap. Slutligen visar resultatet hur faktorerna kan förstås i relation till varandra utifrån vilka konsekvenser de ger på förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv.
Nyckelord
Hållbart arbetsliv, psykosocial arbetsmiljö, poliser och KASAM
Abstract
The purpose of the study is to contribute knowledge about how the experience of the psychosocial work environment affects the conditions for a sustainable working life. More specifically, the study focuses on a particularly vulnerable occupational group, police officers, and their experience of the psychosocial work environment. In order to address the purpose, the following questions have been the starting point of the study: How is the psychosocial work environment experienced by police officers? What factors do police officers perceive as central to their psychosocial work environment? What are the
consequences of factors in the psychosocial work environment on the police's conditions for a sustainable working life? The data collection method used in this study was qualitative
interviews with six police officers who either work or work as an interventionist police. To analyze the empiricism, the theory KASAM (Sense of Coherence) was used by Aaron Antonovsky. Important concepts associated with the theory that enabled interpretation of the empiricism were comprehensibility, manageability and meaningfulness. As a method of analysis, a thematic analysis was used. The result shows that the factors are linked to each other but that they can be distinguished in three general themes; individual, social, and
societal and organizational conditions. The individual conditions include the factors of mental fatigue, communicative competence and professional experience. The second theme deals with social conditions in which factors such as collegial support, humor and private life become central. The third and final theme deals with social and organizational conditions.
Here, the factors are highlighted by staff shortages, workload, autonomy, development opportunities, schedule, working hours, legal system, authority and leadership. Finally, the results show how the factors can be understood in relation to each other based on the consequences they have on the conditions for a sustainable working life.
Keywords
Sustainable working life, psychosocial work environment, police officers and KASAM
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Syfte & frågeställningar 6
1.2 Begreppsanvändning 6
2. Tidigare forskning 8
2.1 Sökprocessen 8
2.2 Psykosocial arbetsmiljö & dess konsekvenser för individen 8
2.3 Den psykosociala arbetsmiljön inom polisen 10
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning 13
3. Teorin 15
3.1 Sammanfattning 17
4. Metod 19
4.1 Metodval 19
4.2 Urval 19
4.3 Bakgrund om informanterna 20
4.4 Datainsamling 20
4.5 Analysmetod 22
4.6 Forskningsetiska principer 23
4.7 Metoddiskussion 24
5. Resultat och analys 28
5.1 Individuella förutsättningar 28
5.1.1 Mental trötthet 28
5.1.2 Kommunikativ kompetens 29
5.1.3 Yrkeserfarenhet 30
5.2 Sociala förutsättningar 32
5.2.1 Kollegialt stöd 32
5.2.2 Humor 34
5.2.3 Privatliv 34
5.3 Samhälleliga och organisatoriska förutsättningar 35 5.3.1 Personalbrist 35
5.3.2 Hög arbetsbelastning 36
5.3.3 Autonomi 37
5.3.4 Utvecklingsmöjligheter 38
5.3.5 Schema & arbetstider 39
5.3.6 Rättssystem 41
5.3.7 Myndighet & dess innebörd 42
5.3.8 Ledarskap 44
5.4 Sammanfattning resultat & analys 45
5.5 Avslutning 47
6. Diskussion 49
6.1 Studiens bidrag och begränsningar 53
7. Referenslista 55
8. Bilagor 59
8.1 Bilaga 1 59
8.2 Bilaga 2 61
1. Inledning
Den svenska arbetsmarknaden har under de senaste åren ställts inför utmaningar av olika slag. Försäkringskassan sammanställde en analys där det framgår att antal sjukfall har ökat med 98 000 fall mellan år 2010 och 2015. Undersökningen visar att hela 95 % av deltagarna insjuknat på grund av olika typer av psykiska besvär. Stressreaktioner och
anpassningsstörningar lyfts fram som de vanligaste psykiatriska diagnoserna, vilket utgjorde 49 % av alla insjuknade 2015 (Försäkringskassan, 2016). Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att man vill höja pensionsåldern, trots att många inte har de förutsättningar som krävs för att jobba fram tills nuvarande pensionsålder (IFAU, 2017:8). I och med det förändrade läget har de senaste årens fokus kommit att hamna mer på arbetsmiljön. Högre krav ställs på individen i form av en ökad arbetsbelastning i takt med en växande digitalisering. Arbetsmiljöverket har därför valt att ta fram tydligare regler och krav som ställs på företagen och dess arbetsmiljöarbete i syfte att bygga bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv (Arbetsmiljöverket, 2016). Även regeringen har kartlagt en rad viktiga påverkansfaktorer i syfte att hjälpa organisationer att bygga upp mer hållbara förutsättningar i arbetslivet. Regeringen definierar det hållbara arbetslivet som ett arbetsliv präglat av balans mellan krav och inflytande för den anställde. För att uppnå hållbarhet i arbetslivet menar Regeringen att den anställde bör ges möjligheter till eget inflytande över såväl arbetet som arbetstiden. Vad som också lyfts fram som viktigt i det hållbara arbetet är det faktum att den anställde upplever anställningsbarhet, det vill säga att den anställde besitter den kompetens som arbetet kräver (Regeringen, SOU 2019:5).
Med hänsyn till dessa utmaningar ämnar vår studie bidra med kunskaper om hur det hållbara arbetslivet kan förstås ur ett pedagogiskt perspektiv. Pedagogik handlar om hur individen formas och förändras i olika sammanhang. Det handlar om de processer och aspekter som inverkar på människans utveckling (Uppsala universitet, u.å). Arbetslivet kan ses som en process, där människan formas och förändras under en längre tid. Den arbetsmiljö som råder på en arbetsplats påverkar därför hur individen formas, och kan delas upp utifrån den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Vår studie bidrar till det pedagogiska forskningsfältet genom att vi studerar hur den psykosociala arbetsmiljön formar individen och hur det påverkar hur man ser på sina förutsättningar till ett hållbart arbetsliv.
Vi har i denna studie valt att undersöka poliser, då denna yrkesgrupp utgör ett hög-stress yrke (Ortega et. al, 2007). Ur ett vetenskapligt perspektiv vill vi därmed utveckla kunskaper om vad som krävs för att polisyrket ska upplevas som hållbart. Då polisyrket påverkas av samhällsförändringar och därmed är under ständig förändring är vår förhoppning att kunna bidra med aktuella kunskaper om hur poliser upplever sina förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. För att göra detta möjligt används teorin KASAM, där den psykosociala
arbetsmiljön analyseras utifrån på vilket sätt den bidrar till upplevelsen av arbetsmiljön som begriplig, hanterbar och meningsfull. På så sätt kan vi få kunskap i hur den psykosociala arbetsmiljön kan förstås påverka förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Att studera den psykosociala arbetsmiljön kan även ge oss användbara kunskaper i vår framtida yrkesroll för hur man kan skapa goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.
1.1 Syfte & frågeställningar
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Mer specifikt ligger fokus på en speciellt utsatt yrkesgrupp, poliser.
● Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön av poliser?
● Vilka faktorer upplever poliser som mest centrala i deras psykosociala arbetsmiljö?
● Vilka konsekvenser får faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv?
1.2 Begreppsanvändning Psykosocial arbetsmiljö
Begreppet psykosocial arbetsmiljö kan upplevas diffust och svårfångat. I enlighet med Weman-Josefsson & Berggren (2013) definierar vi denna del av arbetsmiljön utifrån hur individen själv upplever och värderar sin arbetssituation. Vi utgår såldes ifrån ett
helhetsperspektiv på den psykosociala arbetsmiljön, vilket i enligt med författarna skapar en översikt av den totala upplevelsen av arbetet (Weman-Josefsson & Berggren, 2013). Den psykosociala arbetsmiljön kan förstås utifrån aspekter som relationer, trivsel och kontroll i arbetet (Lindell & Nilsson, 2015). I denna studie används begreppet för att studera de sociala och psykologiska aspekterna i arbetsmiljön som individen upplever och påverkas av. Att studera polisers upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö som en helhet, hjälper oss att förstå hur enskilda variabler i polisernas arbetsmiljö hänger samman. På så sätt kan vi förstå
hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön får konsekvenser för hur man ser på förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv.
Hållbart arbetsliv
Vi definierar det hållbara arbetslivet i enlighet med regeringens strategi för ett hållbart arbetsliv. Regeringen (2018) menar att ett hållbart arbetsliv innebär att arbetslivet bör vara uppbyggt för att individen ska ha möjlighet att arbeta hela sitt arbetsliv, genom att skapa goda arbetsmiljöförhållanden och minska risken för ohälsa (Regeringen, 2018). Vi utgår också ifrån de resonemang som Jan Winroth (2018) för om att arbetet mot ett mer hållbart arbetsliv både behöver ske i förebyggande och hälsofrämjande syfte. Här blir en central faktor att det finns en balans mellan krav och resurser i arbetet (Winroth, 2018). Att bygga upp ett hållbart arbetsliv ligger med andra ord i att bygga upp en god arbetsmiljö som gör det möjligt för en individ att arbeta genom hela sitt arbetsliv.
2. Tidigare forskning
Forskningsöversikten syftar till att skapa en grundläggande förståelse för hur den
psykosociala arbetsmiljön kan förstås inverka på individens förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. För att skapa en överblick av forskningen har vi kunnat urskilja två områden, som belyser den psykosociala arbetsmiljön ur olika aspekter. Det första forskningsområdet handlar om den psykosociala arbetsmiljön och dess påverkan på individen. Det andra området handlar om den psykosociala arbetsmiljön inom polisen, vilket med tanke på studiens syfte utgör en relevant kontext att studera. I slutet av avsnittet diskuteras vem som bär ansvaret för den psykosociala arbetsmiljön. Avslutningsvis sammanfattas
forskningsöversikten i förhållande till hur forskningen bidrar till kunskap i vår studie.
2.1 Sökprocessen
Processen i att söka tidigare forskning började med att se över relevanta sökord. Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar blev följande ord de som användes:
Psychosocial work environment, psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljö, regeringen,
arbetshälsa, work health, psychosocial learning environment, work health police, psykosocial lärandemiljö, arbetsmiljö polis, police och psykosocial arbetsmiljö polisen. Genom att
använda både svenska och engelska sökord fick vi en bredd i antal träffar på tidigare forskning. Sökorden användes i flera olika databaser som: Google, EBSCO, ESCO ERIC, Bibliotekets söktjänst samt LIBRIS. Vissa av de träffar vi fann på Bibliotekets söktjänst och Google gav oss resultat i form av tidigare uppsatser. I dessa fall valde vi att söka upp originalkällan med hjälp av uppsatsens referenslista. Även artiklar resulterade i att vi sökte upp originalkällan för att på så sätt få tillgång till mer forskning.
2.2 Psykosocial arbetsmiljö & dess konsekvenser för individen
Weman-Josefsson & Berggren (2013) väljer att definiera den psykosociala arbetsmiljön genom att se till helhetsperspektivet. Detta innebär att det är den totala upplevelsen av arbetet som utgör den psykosociala arbetsmiljön. Författarna menar att man inte bör studera enskilda variabler utan snarare se till helheten, eftersom de enskilda variablerna påverkar varandra. En slutsats som lyfts fram som intressant inom psykosociala arbetsmiljön är att allt grundar sig i individen. Det handlar om hur individen upplever och värderar sin arbetssituation (Weman- Josefsson & Berggren, 2013). En annan studie visar att den psykosociala arbetsmiljön utgör den delen av arbetsmiljön som främst orsakar att folk blir sjuka i arbetet. Denna studie visar också att relationer med kollegor, trivsel och kontroll över arbetet är faktorer som
kännetecknar den psykosociala arbetsmiljön (Lindell & Nilsson, 2015). Även Bakker et. al (2007) lyfter såväl det kollegiala stödet och stödet från chefer, samt goda relationer på arbetsplatsen som viktiga element i skapandet av den goda arbetsmiljön (Bakker, Hakanen, Demerouti & Xanthopoulou, 2007). Statistiska centralbyrån presenterar statistik kring hur psykosociala faktorer har sett ut från 1980-2017 i Sverige samt hur de är relaterade till hälsa.
Siffrorna visar att en ökning har skett inom antal personer som anser sig ha ett psykiskt ansträngande jobb. Resultatet visar främst en positiv utveckling i ökat inflytande och möjligheter till lärande i arbetet (SCB, 2018). “The ILO Encyclopaedia of Occupational Health and Safety” sammanställer i en studie att fokus främst ligger på hur arbetsuppgifternas karaktär påverkar upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Här handlar det om huruvida
uppgifterna bidrar med mening, om de varierar eller om samma typer av arbetsuppgifter upprepas ständigt. Ytterligare påverkansfaktorer handlar om vilken arbetsroll individen innehar och hur individens interpersonella relationer ser ut på arbetsplatsen. Resultatet visar också att arbetsklimat och företagskultur som faktorer som kan spela in på hur den
psykosociala arbetsmiljön uppfattas. Förutom de faktorer som går att koppla till själva arbetet och arbetsmiljön visar resultatet också att faktorer som handlar om graden av interna krav inom företaget blir viktiga (Ilo, 2011).
Forskningen inom psykosocial arbetsmiljö har med tiden tagit nya ingångar, där fokus ligger på att förstå den psykosociala arbetsmiljön inom olika kontexter. I en finsk studie av
grundskollärares psykosociala arbetsmiljö fastställs två väsentliga riskfaktorer när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Den första riskfaktorn handlar om huruvida det råder en obalans mellan lärarens ansträngning och hur de belönas för utfört arbete. Den andra
riskfaktorn, som i högre utsträckning leder till depressiva symptom är arbetsrelaterad stress.
Båda dessa faktorer kan delvis förklara varför flertalet lärare upplever sömnproblem
(Gluschkoff, Elovainio, Keltikangas-Järvinen, Hintsanen, Mullola & Hintsa, 2016). En annan kontext där en studie gjorts av Cicognani, Pietrantoni, Palestini & Prati (2009) undersöks hur räddningstjänstpersonal upplever sin livskvalitet på jobbet. Resultatet visar att en psykosocial kompetens blir en viktig förutsättning för en god livskvalitet hos räddningstjänstpersonal. De psykosociala kompetenserna som särskilt lyfts fram utgörs av individens kommunikations och samarbetsförmåga samt förmågan att fatta korrekta beslut. Ytterligare viktiga
kompetenser av psykosocial karaktär är att samordna och leda grupper såväl som att kunna hantera stora folkmassor. Man menar att genom utvecklandet av de psykosociala
kompetenserna kan man också öka personalens livskvalitet (Cicognani, Pietrantoni, Palestini
& Prati, 2009).
Forskning visar också att arbetsmiljön påverkar hur individen upplever sina förutsättningar att lära. Mara Allodi (2011) har forskat om vilka förutsättningar elever ges och hur
skolundervisningen kan förbättras för att skapa dessa förutsättningar. Resultatet visar att en god relation mellan elever och lärare har positiva effekter på lärandet (Allodi, 2011).
Även Greene, Miller, Crowson, Duke och Akey (2004) menar i sin studie att en god dialog mellan lärare och elev ses som en viktig förutsättning för att erbjuda en god psykosocial arbetsmiljö för eleverna. Samtidigt konstaterar Greene et. al (2004) att elevers uppfattning av sin lärandemiljö påverkar både motivationen och deras självförtroende (Greene, Miller, Crowson, Duke och Akey, 2004). En annan studie av Smith (2013) visar att psykosociala faktorer påverkar studenternas prestation, där en upplevd mening och motivation med lärandet utgör två viktiga faktorer vilka avgör hur man upplever den psykosociala miljön (Smith, 2013).
I och med de många faktorer som kan inverka på den psykosociala arbetsmiljön, ställer vi oss frågan vem som bär ansvaret att säkerställa en hälsosam psykosocial arbetsmiljö. Nylén (2017) menar att det i Sverige huvudsakligen ligger på arbetsgivaren att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö. Samtidigt visar studiens resultat att individen har en egen roll i
skapandet av denna arbetsmiljö, vilket indikerar på ett ömsesidigt beroende. En viktig slutsats i studien är att en förutsättning för att ett hållbart arbetsliv ska vara möjlig är att man har just en god psykosocial arbetsmiljö. Det som förutsätter en god psykosocial arbetsmiljö är att den gynnar både organisationen i sig men också de anställda (Nylén, 2017).
2.3 Den psykosociala arbetsmiljön inom polisen
För att skapa en förståelse över hur arbetsmiljön ser ut inom polisen, kommer vi i detta avsnitt redogöra för forskning kring vad som karaktäriserar polisyrket. Dessutom kommer tidigare forskning om polisers upplevelser och hantering av deras psykosociala arbetsmiljö att belysas.
En artikel skriven av Ortega, Brenner & Leather (2007) presenterar polisyrket och dess karaktär. Resultatet i studien visar att polisen utgör ett så kallat hög-stress yrke, vilket kan förklaras av det faktum att de är utsatta för både fysiska och psykosociala utmaningar i sitt
arbete. Polisyrket med dess villkor lyfts fram att vara speciellt då arbetet förväntas bidra till att uppfylla lagen, vilket ställer krav på en god bedömningsförmåga i utsatta situationer.
Upplevelser av en obalans mellan de krav som arbetet ställer och vilka resurser polisen tillhandahålls för att möta de, utgör också en stressor. I studien beskrivs också polisens arbetsmiljö genom att hänvisa till de oförutsägbara arbetsuppgifterna som ofta utgörs av en våldsam karaktär. Som polis utsätts man för en mängd händelser som påverkar individens emotionella välmående såväl som fysiska hälsa (Ortega, Brenner & Leather, 2007). I en brittisk studie av Foley och Massey (2019) undersöktes polisers upplevelse av stress där fokus låg på att identifiera symtom och förebygga PTSD hos poliser. Här visar resultatet att polisarbetet, i jämförelse med andra yrkesgrupper innebär en betydligt högre exponering av många och plötsliga traumatiska händelser. Frekvensen och allvarlighetsgraden av de traumatiska händelser som poliser bevittnar har visat sig öka benägenheten att utveckla mentala hälsoproblem (Foley & Massey, 2019).
Enligt försäkringskassans socialförsäkringsrapport framkommer att poliser utgör en
yrkesgrupp med hög risk för sjukskrivning (Försäkringskassan, 2018:2). I en artikel av Foley
& Massey (2019) visar resultatet att antalet sjukskrivningar av poliser i England har ökat på grund av psykiska sjukdomar under de senaste tre åren. Mentala hälsoproblem utgör en av de vanligaste orsakerna till frånvaro och långtidssjukskrivningen. Det kan finns hinder som gör att poliser inte söker hjälp även om de borde. Poliser är mer benägna än andra grupper i samhället att dölja sina trauman. Hindren kan handla om en oro att framställas som svag eller att man är rädd att göra konfidentialitetsbrott. Det kan också handla om att poliserna tror att deras karriärer kommer försämras om de söker hjälp. Många polisofficerare vill inte tala om de traumatiska händelserna som de dagligen möter med deras familjemedlemmar, trots att det sociala stödet utgör en viktig skyddsfaktor när det gäller återhämtning. Det kan handla om en oro att bli missförstådd eftersom familjemedlemmar inte förstår vad de verkligen varit med om. Dessutom visar resultatet att en del poliser upplever att det råder en machokultur, där man förväntas fortsätta jobba som vanligt utan att behöva ventilera sig (Foley & Massey, 2019). Tidigare forskning visar också att de som jobbar inom polisen har lättast att förstå varandra. Därav blir ett stöd poliser emellan än mer centralt och kan vara en förklaring till varför poliser undviker att berätta om traumatiska händelser för familjemedlemmar (Ortega, Brenner & Leather, 2007).
Resultatet från studien av Ortega et. al (2007) lyfter förutom det kollegiala stödet fram det organisatoriska stödet som en viktig skyddsfaktor för att kunna hantera stress inom polisen.
Ledningen kan fungera som ett stöd och vägledare för de medarbetare som utsatts för
trauman. De kan också arbeta med vilka attityder som bör råda på arbetsplatsen vad gäller hur man hanterar trauman och hur man kan minska stigmat kring att söka hjälp. När en anställd har varit med om något traumatiskt är det viktigt att ledningen uppmärksammar symptom och anpassar individens arbete. Det kan handla om att under en period byta arbetsuppgifter och återhämta sig i en så kallad låg-stress miljö (Foley & Massey, 2019). Studier har även genomförts i syfte att beskriva orsakerna till stress som uppkommer av organisationsfaktorer bland poliser. Resultatet visade att stressfaktorer såsom en stark hierarki och en militärisk kultur var bidragande faktorer till den upplevda stressen (Ortega, Brenner & Leather, 2007).
En annan studie har genomförts på amerikanska poliser som arbetar nattskift i syfte att undersöka polisyrkets hälsoeffekter. Resultatet visar på att skiftarbete kan leda till en
försämrad sömnkvalitet och dessutom innebära en risk för polisernas egna säkerhet, hälsa och prestation. Sömnbristen ses även som en bidragande faktor till stress och relationsproblem både privat och i arbetet (Charles, Burchfiel, Fekedulegn, Vila, Hartley, Slaven,
Mnatsakanova & Violanti, 2007). Polisyrkets inverkan på privatlivet och dess privata
relationer bekräftas även av Ortega et. al (2007). Författarna menar att det beror på att arbetet i sig har så pass annorlunda arbetsuppgifter att det skapar en svårighet att hitta en balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar på att processen i att hitta en balans mellan arbete och privatliv kan ge upphov till stress. För att hantera denna stress blir coping viktigt, vilket handlar om att minska obalansen mellan de krav som arbetet ställer och den anställdes förmåga att hantera kraven (Ortega, Brenner & Leather, 2007). Som ett sätt att hantera stressen i yrket har Granér (2014) genomfört studier som visar att humorn fungerar som en viktig copingstrategi för poliser. Humorn kan hjälpa till att bearbeta och återhämta sig ifrån den stress och det krävande händelser som polisyrket ger upphov till. Resultatet visar att det råder en mängd krav på hur en bra polis förväntas vara. Förutom att poliser förväntas vara goda samhällsmedborgare som hjälper till att upprätthålla samhällets säkerhet ska de också vara fördomsfria och goda förebilder med social kompetens. För att hantera dessa komplexa förväntningar, blir humorn ett verktyg för att hantera dessa och distansera sig i förhållande till överordnade. Användandet av humor har också visat sig vara effektivt vid bemötandet av människor där humor kan få en avledande verkan vid aggressiva eller stressiga situationer.
Humorns funktion kommer också till uttryck poliser emellan eftersom den hjälper poliserna
att markera sitt ömsesidiga beroende mellan varandra. Slutligen bidrar detta dessutom till upprätthållandet av en god gruppsammanhållning (Granér, 2014).
I en svensk studie av poliser, undersöks förhållandet mellan polisers upplevda autonomi och ansvar i arbetet. Resultatet visade att poliser som upplever sig ha en hög grad autonomi i arbetet, också upplever en lägre stressnivå. Autonomi inom polisyrket har också visat sig öka såväl motivation som energinivå. Resultatet visar också att poliser som upplever mycket ansvar har en högre grad av motivation och energinivå. Man konstaterar även att en hög ansvarskänsla bidrar till ett större personligt engagemang att involvera sig i arbetsuppgifterna (Garcia, Ryberg, Andersson, Archer & Nima, 2017). I en arbetsmiljö som kännetecknas av uppfyllandet av formella regler, riktlinjer och normer, ges inte lika mycket utrymme för eget inflytande av poliserna. Resultatet av studien visar att detta kan leda till en obalans när det gäller polisens vilja att arbeta självständigt och samtidigt behöva följa de formella regler och normer som är styrande (Ortega, Brenner & Leather, 2007).
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Den forskningsöversikt som har presenterats ger oss viktiga kunskaper för att förstå den roll som den psykosociala arbetsmiljön spelar för individen i arbetslivet. Denna sammanfattning följer de två forskningsområdena där det första forskningsområdet handlar om den
psykosociala arbetsmiljöns karaktär samt vilka konsekvenser psykosociala aspekter får för individen. Här framgår att relationer mellan kollegor och utrymme för utveckling och handlingsutrymme lyfts fram som viktiga faktorer för en god psykosocial arbetsmiljö. Även företagskulturen påverkar, där en balans mellan krav och belöning bör finnas för att skapa förutsättningar för en individuell upplevelse av en god psykosocial arbetsmiljö.
Konsekvenserna av en bristande psykosocial arbetsmiljö tycks till stor del orsaka
arbetsrelaterad stress och bristande motivation, energi och arbetsglädje. Vad som utifrån den tidigare forskning har kunnat konstateras är att den psykosociala arbetsmiljön kan innefatta många olika faktorer, som dessutom är individuella. Arbetsgivaren kan därför inte kontrollera sina arbetstagares upplevelser, men det hindrar inte arbetsgivaren från att aktivt arbeta för att skapa förutsättningar för de anställda genom goda arbetsvillkor och ett gott arbetsklimat.
Forskningen visar också att arbetsmiljön spelar en viktig roll för att skapa förutsättningar för lärandemöjligheter. Elevers upplevelse av sin lärandemiljö har visat sig ha betydelse för både motivationsnivå och självförtroende till att lära. Även relationer och motivationsnivå är två exempel på element som inverkar på upplevelsen.
Det sista forskningsområdet behandlar internationell och nationell forskning om psykosocial arbetsmiljö inom polisen. Polisen utgör ett så kallat hög-stress yrke, där förutsättningarna för den psykosociala arbetsmiljön skiljer sig från andra yrkesgrupper. Förutom den höga
exponeringen av traumatiska händelser och våld, är risken för sjukskrivningar till följd av mentala problem hög. Tidigare forskning om polisers arbetsmiljö poängterar vikten av att kunna hantera den stress och de utmaningar arbetet innebär, där balansen mellan krav och tillhandahållna resurser bli avgörande. Skyddsfaktorer har kartlagts, där det sociala stödet från kollegor blir en viktig förutsättning, inte minst vad gäller möjligheten till reflektion och ventilering kring arbetet. Andra faktorer såsom organisationens ledning fungerar också som ett viktigt samordnande stöd i arbetet mot en mer hållbar och god psykosocial arbetsmiljö.
Problem med den psykosociala arbetsmiljön kan leda till sömnbesvär och stress vilket kan påverka både de yrkesmässiga, men också privata relationerna.
Genom att få en överblick av hur tidigare forskning om den psykosociala arbetsmiljön har sett ut, möjliggörs en förståelse av den utifrån olika kontexter. Den forskning som
presenterats kommer att användas för att förstå och analysera vårt resultat. Den tidigare forskningen hjälper oss också att avgränsa vårt egna forskningsfält i förhållande till andra, både nationella och internationella studier. Forskningsöversikten visar att det finns ett utrymme att undersöka hur poliser personligen upplever sig ha de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta ett helt arbetsliv. Genom att studera den psykosociala arbetsmiljön inom polisen kan vi bidra med forskning som breddar förståelsen kring arbetsmiljön och dess påverkan på individen. Eftersom polisen är ett yrke som förändras i takt med
samhällsutvecklingen där nya aspekter kan bli centrala motiveras vi att undersöka
förutsättningarna för just denna yrkesgrupp. På så sätt ser vi att vår studie kommer att bidra med nya kunskaper inom forskningsområdet.
3. Teorin
I detta avsnitt redogörs för studiens teoretiska utgångspunkter. Teorin KASAM används för att tolka polisernas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön och hjälper oss att förstå vilka konsekvenser faktorerna kan få för förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. KASAM har tidigare främst använts i sammanhang med kvantitativa metoder, men teorins grundare Aaron Antonovsky lyfter själv fram vikten av att även använda andra metoder, synsätt och perspektiv för att utveckla teorin. Vi analyserar KASAM utifrån ett pedagogiskt fokus, där de olika psykosociala faktorerna blir avgörande för hur man uppfattar och påverkas av sin arbetsmiljö. Dessutom kan vi vinna kunskap om hur dessa faktorer påverkar deras förutsättningar att i framtiden arbeta som polis.
Begreppet KASAM har utvecklats över tid, och var till en början ett kognitivt begrepp. I ett försök att ytterligare operationalisera sin teori genomförde Antonovsky djupintervjuer. Han intervjuade personer som varit med om traumatiska händelser och som ansågs lyckats hantera dessa trauman på ett bra sätt. Genom att ställa frågor om hur de upplevde sina liv kunde han urskilja teman som var gemensamma för den grupp som upplevde hög grad av KASAM. Han kunde också urskilja vilka teman som saknades i den andra gruppen, där graden av KASAM förhöll sig betydligt lägre. Undersökningen resulterade i de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilka ligger till grund för teorin (Antonovsky, 2005).
Känslan av sammanhang, KASAM beror med andra ord på i vilken utsträckning människan upplever sin tillvaro som begriplig, hanterbar och meningsfull. För att ytterligare förstå KASAM som helhet kommer teorins begrepp att presenteras nedan.
Begriplighet handlar om i vilken utsträckning individen upplever sig kunna förstå den information och de yttre och inre intryck som denne ställs inför. Det handlar om att uppleva informationen som tydlig, strukturerad och sammanhängande snarare än som oväntad, kaotisk eller oförklarlig. En individ som har en hög känsla av begriplighet innehar en god förmåga att förstå och bedöma sin verklighet på ett förutsägbart och logiskt sätt. Även vid situationer av misslyckanden och traumatiska händelser kan en individ med hög begriplighet förstå och hantera situationen (Antonovsky, 2005).
Hanterbarhet handlar om huruvida individen upplever sig ha de resurser som krävs för att möta de krav som ställs. Resurserna kan dels vara personliga, sådana resurser som individen
själv kan kontrollera. Det kan också handla om resurser där kontrollen ligger utanför individen, hos någon eller något annat som individen litar på. En hög hanterbarhet handlar om en god förmåga att styra över sitt egna liv, och att inte låta sig bli offer för de
omständigheter och orättvisor som livet medför (Antonovsky, 2005).
Definitionen av begreppet meningsfullhet, var till en början ett komplext begrepp vars innebörd var mer kognitiv än tydlig. Ett genomslag i att tydliggöra meningsfullhet som en komponent av KASAM, gjordes när man gick igenom de intervjuunderlag från personer som upplevt livstrauman. Resultatet visade att de med stark KASAM ofta nämnde livsfaktorer som de ansåg viktiga och centrala i deras liv. Utifrån detta blev det tydligt att meningsfullhet har en stark koppling till motivationen. Det blev tydligt att inte bara den kognitiva aspekten var central utan även den känslomässiga. Med detta som grund har definitionen av begreppet fått en ny innebörd. Numera definieras denna komponent i KASAM med ett mer
känslomässigt fokus. Den syftar till att se hur individen upplever livskvalitén i form av att investera energi i de problem och krav man ställs inför under livets gång. Att man med andra ord känner den starka meningsfullheten i att känslomässigt orka ta sig an det man ställs inför (Antonovsky, 2005).
Begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan ses som tre komponenter som bör förstås i förhållande till varandra. Relationen mellan komponenterna går att förstås genom att diskutera hur graden av varje komponent skapar olika styrkor av KASAM. Ett exempel han tar upp är där avsaknaden av meningsfullhet är stor, men där en hög grad av de andra två komponenterna finns. Trots att det finns en hög grad av både begriplighet och hanterbarhet så kommer avsaknaden av meningsfullhet vara övervägande. Detta eftersom kontrollen och förståelsen sakta men säkert kommer att gå till spillo om man saknar mening med det man gör. Meningsfullheten utgör därför den viktigaste komponenten, eftersom den innefattar motivation. Utan denna komponent får de andra ingen betydelse under en längre period. Engagemanget och motivationen ses därför som viktiga byggstenar för att med tiden stärka begriplighet och hanterbarhet, inte tvärtom. Sammanfattningsvis skapar de tre
komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet en förståelse av de livserfarenheter som leder till KASAM. Begripligheten förutsätter en upplevelse av förutsägbarhet. Hanterbarheten förutsätter en balans mellan krav och resurser.
Meningsfullheten förutsätter slutligen att individen är motiverad och aktivt delaktig i förhållande till resultatet (Antonovsky, 2005).
De generella motståndsresurserna, GMR, är de resurser som individen använder för att hantera stressorer och påfrestningar i livet. Dessa resurser kan utgöra egenskaper, fenomen eller relationer, vilka skapar erfarenheter som gör intryck begripliga. Vad som avgör valet av dessa resurser är individens grad av KASAM. Med andra ord blir GMR ett sätt att hantera påfrestningar och därmed utveckla och upprätthålla en stark KASAM. De generella motståndsresurserna som en individ har, skapar erfarenheter som bidrar till att en stark KASAM utvecklas eller upprätthålls.Att inneha en stark KASAM, betyder inte att den i sig fungerar som en copingmekanism. Det handlar snarare om att en person med stark KASAM har bättre förutsättningar att välja den mest lämpade motståndsresursen för att hantera den påfrestning man står inför (Antonovsky, 2005).
Antonovsky skildrar hur människan skapar livserfarenheter som ett resultat av de ständigt närvarande stressorerna. En liknelse används i syfte att förklara på vilket sätt KASAM blir en förutsättning för att klara av livets påfrestningar. Han menar att livet kan liknas vid en flod som leder till farliga, strida strömmar eller till lugna vattendrag. Människans position i floden bestäms av sociokulturella, historiska och fysiska faktorer och individens KASAM utgör förmågan att simma, alltså förmågan att hantera stressorerna. Antonovsky menar således att människor har olika förutsättningar att kunna hantera de situationer de ställs inför. De ovan nämnda faktorerna har därför ett avgörande inflytande på hur KASAM utvecklas, eftersom det beror på individens livserfarenheter (Antonovsky, 2005).
3.1 Sammanfattning
Antonovsky använde ursprungligen denna teori för att förklara varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. I arbetet som polis ställs man inför många påfrestande
situationer, vilket ställer vissa krav på individen att hantera stress. En analys utifrån KASAM möjliggör en förståelse över olika upplevelser och sätt att hantera arbetets påfrestningar.
Teorin kan på så sätt användas för att analysera studiens syfte och frågeställningar på ett tillfredsställande sätt.
En styrka med teorin är att den är enkel att förstå och blir därmed lätt för läsaren att greppa och ta till sig. Genom att använda KASAM kan vi analysera polisernas upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö utifrån på vilket sätt de upplever arbetsmiljön som begriplig, hanterbar och meningsfull. Vi kan också förstå vad som blir viktigt för att poliserna ska
kunna hantera sin arbetsmiljö genom att analysera empirin utifrån tillämpandet av generella motståndsresurser i arbetet.
KASAM som teori kan användas i många olika sammanhang, och precis som Antonovsky uppmuntrar till, har vi valt att tillämpa teorin utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta har vi gjort genom att med hjälp av teorins begrepp analyserat hur individens sätt att uppleva sin psykosociala arbetsmiljö, påverkar denne. För att möjliggöra en pedagogisk analys utifrån KASAM har vi fokuserat på hur individen utvecklar sin KASAM genom att formas av livserfarenheter. Detta går också att koppla till det hållbara arbetslivet, där en hög grad av KASAM ses som en viktig förutsättning för att uppleva sitt arbetsliv som hållbart.
Vad som dock inte blir synligt utifrån KASAM är hur individens personlighet och egenskaper spelar in på hur man hanterar och reagerar på situationer. Vi förstår att personer med en hög KASAM har bättre förutsättningar att klara påfrestningar i livet. Dock säger teorin inget om vilken roll personligheten spelar in, vilket vi ser som en begränsning. Om begreppet
personlighet skulle tillämpas, tror vi att en bredare och djupare förståelse skulle skapas vad gäller individuella förutsättningar.
4. Metod
I detta avsnitt kommer en överblick av de metodval som genomförts lyftas fram och diskuteras. Detta i syfte att ge en större inblick i arbetsprocessens olika steg (Ahrne &
Svensson, 2015). Inledningsvis diskuteras valet av metod följt av en redogörelse för urvalsprocessen. Därefter presenteras hur vi praktiskt gått tillväga vid datainsamling för att sedan redogöra för hur analys av den insamlade datan genomförts. Slutligen redogörs för hur vi tagit hänsyn till forskningsetiska principer i vår studie till följd av en metoddiskussion där studiens kvalitet och pålitlighet diskuteras.
4.1 Metodval
Vid valet av metod utgick vi från vårt syfte och frågeställningar. Eftersom våra
frågeställningar syftar till att undersöka upplevelser och dess konsekvenser blev kvalitativ metod ett givet metodval. Den kvalitativa metoden öppnar upp för mjukdata och gör det möjligt för oss att studera människors upplevelser. Valet blev också enkelt då den alternativa kvantitativa metoden snarare handlar om att mäta sin data än att fokusera på upplevelser (Ahrne & Svensson, 2015). Därefter gjorde vi valet att intervju var en lämplig kvalitativ metod att använda, med utgångspunkt i studiens syfte. Intervjuerna skapar på så sätt förutsättningar för att få tillgång till upplevelser kring olika sociala miljöer och vilka förhållanden som finns inom den miljö man undersöker (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). När det gäller typ av intervju valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer, eftersom vi ville skapa utrymme för informanten att lyfta de upplevelser de ansåg var viktiga.
4.2 Urval
Denna studie utgår ifrån vad Bryman (2015) kallar för ett målinriktat urval. Urvalstekniken grundas på strategiska element och utgår ifrån forskningsfrågorna. Vid urvalet blir det viktigt att hitta informanter som blir relevanta för att besvara studiens frågeställningar (Bryman, 2015). I vår studie blev syftet styrande för urvalet av informanter, eftersom vi ville undersöka polisers upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö och dess påverkan för ett hållbart
arbetsliv.
Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015) förklarar i sin tur att den urvalsprocess som är kopplad till en specifik yrkesgrupp karaktäriseras i olika steg, där det första steget handlar om att fastställa vilken grupp av människor man syftar till att undersöka. Nästa steg är att ta reda på vilka människor i gruppen som ska ingå i urvalet (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). För
inom Polismyndigheten, utan något resultat. Nästa steg blev därför att använda privata kontakter i ett försök att hitta poliser som ville delta i vår studie, vilket är en möjlig lösning i de fall då organisationer inte har möjlighet att delta (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).
Genom en privat kontakt fick vi möjlighet att dela vårt följebrev till en privat Facebook- grupp för poliser runt om i landet. Vi publicerade även följebrevet på våra privata facebook- konton, där information om studiens syfte, deltagande och kontaktuppgifter angavs.
Tillsammans resulterade detta i sex stycken deltagare som samtliga arbetar eller har arbetat som ingripande poliser.
4.3 Bakgrund om informanterna
De informanter som deltagit i denna studie arbetar eller har arbetat som ingripande polis, även om det finns en blandning av erfarenhet inom yrket som polis. Antal år i tjänst varierar mellan 6 månader och 11 år, vilket möjliggör en förståelse över hur upplevelser kan skilja sig åt beroende på yrkeserfarenheter. Informanterna är geografisk utspridda, vilket bidrar med erfarenheter från olika kontexter.
4.4 Datainsamling
För att samla in data från våra informanter genomfördes sex semistrukturerade intervjuer över telefon. De semistrukturerade intervjuerna karaktäriseras av en större möjlighet för
informanterna att tala fritt. Genom att inte låsa sig vid en fullt strukturerad intervju utan istället använda en semistrukturerad öppnas möjligheter för följdfrågor som i sin tur öppnar upp för andra dimensioner och nyanser (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). På så sätt var vi inte bundna till att ställa exakt samma frågor till alla informanter. Samtidigt ansåg vi att en någorlunda struktur behövdes, för att säkerställa att vissa frågeområden behandlades i varje enskild intervju. Därför var det främst informanten som styrde innehållet, och de följdfrågor som ställdes anpassades en del utifrån vad de ansåg som viktigt att ta upp. Till hjälp vid intervjuerna utformades en intervjuguide vilket Bryman (2015) förklarar kan utgöra en någorlunda strukturerad lista över de frågor som ska intervjun ska beröra. Det viktiga är att frågorna gör det möjligt för forskaren att få tillgång till informantens upplevelse och livssyn.
Ytterligare lyfter Bryman fram vikten av att intervjuerna rymmer flexibilitet, både när det gäller utformningen av intervjuguiden men också genomförandet av själva intervjun (Bryman, 2015). Vi använde intervjuguiden som ett hjälpmedel för att underlätta och
strukturera upp intervjuerna (Se Bilaga 1). Bryman (2015) lyfter fram att frågeteman kan vara ett bra sätt för att skapa struktur vid utformningen av en intervjuguide (Bryman, 2015). När vi
skulle utforma vår intervjuguide utgick vi ifrån studiens syfte och frågeställningar. Vad vi kan konstatera i efterhand är att intervjuguiden fungerade just som en guide och inte som en strukturerad mall. Varje intervju blev unik, eftersom informanterna valde att lyfta fram olika aspekter av deras psykosociala arbetsmiljö. Trots detta höll vi samma struktur genom att inleda och avsluta på liknande sätt samt att fokus just låg på informantens psykosociala upplevelse av arbetsmiljön. Vid intervjutillfället finns en mängd med viktiga saker att ta i beaktning. Här handlar det bland annat om att inte ställa för ledande frågor, att låta personen prata till punkt och att ställa relevanta följdfrågor (Bryman, 2015). Genom att skapa
övergripande teman med underliggande frågor, kunde vi enkelt ställa följdfrågor om det behövdes.
Bryman (2015) lyfter fram för och nackdelar med att hålla intervjuer via telefon. Förutom att telefonintervjuer är enkelt rent praktiskt, kan det ibland vara lättare att behandla känsliga frågor över telefon, till skillnad från när intervjuare och intervjuperson träffas fysiskt (Bryman, 2015). Vi upplevde att informanterna kunde prata fritt kring sitt yrke, och även delge oss känslomässiga erfarenheter vilket var till stor hjälp för att behandla studiens frågeställningar. Det är dock svårt att säga om resultatet hade sett annorlunda ut om
intervjuerna genomfördes ansikte mot ansikte. Det finns dock forskning som visar att det inte finns någon märkbar skillnad vad gäller de svar man får över telefon jämfört med de som ges vid en direkt intervju (Bryman, 2015). Därför anser vi att valet att genomföra
telefonintervjuer vara legitimt, inte minst med tanke på de restriktioner om social distansering som givits ut med anledning av covid-19. En viktig faktor som dock går förlorad vid
telefonintervjuer är intervjupersonens kroppsspråk. Genom att uppfatta gester och minspel kan man få information om informantens upplevelser på ett bättre sätt. Man kan till exempel urskilja förvirring eller obehag hos informanten, vilket inte blir lika tydligt över telefon (Bryman, 2015). Eftersom vi inte kunde se hur våra informanter reagerade på de frågor som ställdes hade vi inte samma kontroll över hur vi kunde anpassa intervjun. Om vi skulle kunna avläsa informanternas kroppsspråk och ansiktsuttryck skulle vi troligen kunna tolka
informanterna på ett mer korrekt och analyserande sätt. Till en början lämnade vi det frivilligt för informanterna att delta via kommunikationsverktyget Zoom, vilket skulle möjliggöra att vi såg varandra trots att vi inte träffades. Det slutade ändå med att alla informanter valde att ta intervjuerna över telefon, vilket fungerade utmärkt. Med en av informanterna bokades till en början ett möte över Zoom in. Dock uppstod tekniska svårigheter, vilket Bryman lyfter fram
som ytterligare ett av de problem som kan undgås genom att träffas fysiskt (Bryman, 2015).
Med anledning av de tekniska problemen hölls även denna intervju över telefon.
4.5 Analysmetod
För att möjliggöra en analys av det empiriska materialet har vi använt oss av en tematisk analysmetod. Fokus har därför legat på att identifiera teman utifrån det empiriska materialet.
Det som kännetecknar en tematisk analys är att man bearbetar materialet och identifierar ett antal teman som är återkommande i empirin. Fokus i denna analysmetod ligger även på vad som sägs snarare än hur det sägs (Bryman, 2015). Denna analysmetod valdes då
tematiseringen gör det möjligt att skapa en överskådlig förståelse över resultatet. Eftersom vi dessutom var ute efter upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön och förutsättningarna för det hållbara arbetslivet, användes den tematiska analysen för att göra materialet mer överskådligt och därmed enklare att behandla.
I vår studie påbörjades den tematiska analysen redan under intervjuerna. Under varje intervju tog vi anteckningar utifrån vad informanten lyfte fram. Utifrån anteckningarna från de sex intervjuerna kunde vi redan i ett tidigt stadie urskilja ett antal återkommande faktorer som var centrala. Vi såg till exempel att samtliga informanter lyfte fram faktorer såsom
personalbristen och det kollegiala stödet. Nästa steg var att transkribera samtliga intervjuer.
Med hjälp av transkriberingen kunde vi urskilja ytterligare faktorer av betydelse för informanternas upplevelse av sina förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Exempel på sådana faktorer som var mer underliggande och inte lika återkommande hos informanterna var faktorerna rättssystemet och myndighet. Genom att kartlägga de olika faktorerna kunde vi reducera sådant i empirin som var överflödigt och därmed inte aktuellt att lyfta fram och analysera. Vid reduceringen använde vi endast empiri som på något sätt skulle hjälpa oss att behandla syftet och frågeställningarna. Därför valde vi till exempel att inte beakta vissa detaljerade återberättelser av olika händelser, då vi ansåg att det skulle bli överflödigt.
Eftersom vi var ute efter upplevelser om den psykosociala arbetsmiljön och förutsättningar för det hållbara arbetslivet, gjorde denna reducering att materialet blev mer överskådligt och enklare att behandla.
Efter en djupare genomgång av intervjumaterialet kunde vi med hjälp av teorin KASAM tolka och analysera empirin utifrån nya perspektiv, något som kännetecknar en induktiv teorianvändning (Bryman, 2015). Vi började med att skriva upp centrala begrepp inom teorin,
vilka vi sedan satt i relation till de faktorer som vi kunnat identifiera i empirin. Ett exempel är att vi använde begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet när vi analyserade polisernas upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö. Begreppet generella motståndsresurser blev inte lika framträdande, men användes för att analysera hur faktorerna kan förstås utifrån hur de bidrar eller inte bidrar till att hantera yrkets påfrestningar. Genom en noggrann
bearbetning och läsning av empirin kunde vi sammantaget se att de faktorer vi till en början identifierat föll inom ramarna för tre övergripande teman. Det blev tydligt att vissa faktorer var mer kopplade till individens egna förutsättningar medans andra faktorer var mer tydligt kopplat till förutsättningar som ligger utanför individen. De tre teman utgjordes av;
individuella förutsättningar, sociala förutsättningar, samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. Dessa analyseras sedan utifrån hur de enskilt, och tillsammans påverkar hållbarheten i arbetslivet. Ett exempel är faktorn mental trötthet som i vår studie förstås som en individuell förutsättning. Upplevelsen av den mentala tröttheten är dock en faktor som också kan förstås såväl i förhållande till de sociala, organisatoriska och samhälleliga förutsättningarna som råder. Faktorn rättssystemet utgör i vår studie en samhällelig och organisatorisk förutsättning som sätter grund för polisernas arbete men som också får effekter på de individuella förutsättningarna. Även de sociala förutsättningarna i form av stöd från kollegor kan påverka hur individen upplever den mentala tröttheten. Likväl som att ett fungerande rättssystem kan påverka de individuella förutsättningarna. På så sätt kan vi förstå faktorerna både enskilt men också hur de tillsammans påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv.
4.6 Forskningsetiska principer
När man gör forskning som inkluderar andra individer finns det en del forskningsetiska principer att beakta. Syftet bakom dessa principer som Vetenskapsrådet tagit fram är att skydda integriteten hos den individ som deltar i studien (Berg, 2015).
De krav och principer som Vetenskapsrådet (2002) fastställt är: informationskrav,
samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. För att uppnå informationskravet som ställer krav på att informationen som går ut till deltagarna är sanningsenlig och tydlig
(Vetenskapsrådet, 2002). Till en början skapades ett följebrev där informanten fick ta del av studiens syfte och annan relevant information kring studien (Se Bilaga 2). Vi var också noggranna med att i början av varje intervju återigen redogöra för studiens syfte samt ge utrymme för individen att ställa eventuella frågor.
Vi valde även att belysa att deltagandet är frivilligt, samt att informanterna när som helst kan välja att avbryta sitt deltagande. På detta vis har vi också tagit hänsyn till samtyckeskravet, där vikt läggs vid att uppnå ett samtycke från deltagarnas sida (Vetenskapsrådet, 2002). På grund av omständigheterna med covid-19 möjliggjordes inget skriftligt samtycke utan istället skedde samtycket muntligt över telefon.
För att undvika att publicera känsliga detaljer eller annan information som skulle kunna hänvisa resultatet till studiedeltagarna, ser vi att konfidentialitetskravet blir av särskild vikt i denna studie. Konfidentialitetskravet handlar om att skydda deltagarnas integritet och säkerställa att den information som deltagarna delger kommer att behandlas konfidentiellt (Vetenskapsrådet, 2002). I följebrevet informerade vi därför om att alla personliga uppgifter kommer att anonymiseras för att inte göra det möjligt att identifiera studiens deltagare. Detta gjorde vi genom att anonymisera namnet och inte ha med några andra uppgifter såsom aktuell polisstation, ålder, kön eller liknande. Den sista principen som vi tagit hänsyn till i denna studie är nyttjandekravet. Detta krav handlar om att vara tydlig med att datan som samlas in, endast kommer att användas i studiesyfte och inte nyttjas i andra sammanhang
(Vetenskapsrådet, 2002). Vi har därför informerat våra informanter om att innehållet i intervjuerna endast kommer att användas i studiesyfte. Avslutningsvis valde vi att tydliggöra att studien kommer att publiceras på Diva-portalen, men att dessa etiska principer åtagits i syfte att skydda informanten. Vi valde också att avsluta intervjusamtalet med att fråga informanterna om de var intresserade av att ta del av slutresultatet av vår studie, vilket samtliga var.
4.7 Metoddiskussion
Vi valde att använda oss av intervjuer, eftersom vi ville ta reda på hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön ger eller inte ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Det är viktigt att vara medveten om att det metodval som görs bestämmer vilken typ av analys som blir möjlig (Bryman, 2015). En annan intressant datainsamlingsmetod hade varit
observationer där vi praktiskt skulle kunna se hur poliser agerar i sin arbetsmiljö. Genom observationer skulle till exempel en analys av hur poliserna hanterar sin arbetsmiljö möjliggöras. Men att få tag på upplevelser och tankar kring den psykosociala arbetsmiljön och dess konsekvenser för förutsättningarna till ett hållbart arbetsliv skulle vara betydligt svårare med hjälp av observation. Ett alternativt tillvägagångssätt skulle därför kunna vara att genomföra en kombination av metoder där man både observerar och intervjuar poliserna. Vad
som styr metodvalet påverkas också av vilka resurser som finns tillgängliga (Eriksson- Zetterquist & Ahrne, 2015). Med hänsyn till vårt syfte samt de resurser som vi förfogat för detta arbete ansåg vi att intervjuer bäst bidrar till att behandla studiens syfte.
När det gäller intervjuer finns risken att informanterna skönmålar deras svar, för att de vill framställa sig på ett visst sätt. Informanterna kan också välja att inte dela med sig av upplevelser som de ser som känsliga, och därmed utelämna information av intresse
(Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Med tanke på att poliser har sekretess kring att uttala sig om vissa saker skulle detta kunna vara något som påverkade vad de valde att dela med sig av och inte. Det skulle också kunna handla om en vilja att framställa sig på ett visst sätt för att upprätthålla en professionell hållning i förhållande till sin yrkesroll.
Den semistrukturerade intervjuns utformning tillåter till skillnad från en strukturerad intervju att ställa följdfrågor och anpassa frågorna efter informanten (Eriksson-Zetterquis & Ahrne, 2015). I rollen som intervjuare blir det därför viktigt att vara medveten om hur det egna agerandet kan komma att styra vilken typ av svar informanten kommer att ge. Genom att vara medveten om det egna agerandet som intervjuare kan man möjliggöra att skapa en trygg atmosfär som i sin tur uppmuntrar informanten till att tala öppet. En risk vi ser med att använda en helt strukturerad intervju är att informanten kan uppleva att den som intervjuar är opersonlig, eftersom man helt och hållet måste förhålla sig till redan framtagna frågor. En fördel med detta är dock att man kan säkerställa att alla informanter har svarat på exakt samma frågor vilket gör att informanternas svar enklare går att jämföra med varandra. Dock upplever vi att fördelen med att bygga upp en tryggare atmosfär där informanten till följd av detta öppnar upp sig blir mer värdefullt i förhållande till vår studie då vi vill nå upplevelser.
Genom att använda en tematisk analysmetod har vi kunnat kategorisera faktorerna utifrån teman vilket har hjälpt oss att bringa en ordning i mångfalden av faktorerna. På så sätt hjälper de oss att lyfta vårt resultat och se de olika delarna ur ett helhetsperspektiv. Tillsammans kan dessa teman hjälpa oss att förstå på vilket sätt faktorerna hänger ihop, vilket bidrar med en ökad förståelse över hur den psykosociala arbetsmiljön får konsekvenser för ett hållbart arbetsliv som polis. Att skapa teman möjliggör också kunskaper i vilka områden som kan bli aktuella att sätta in eventuella åtgärder i arbetet mot att skapa goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. En möjlig metod för att analysera hade varit att använda oss av en narrativ analysmetod där informanternas livsberättelser hamnar i fokus (Bryman, 2015). Genom en
händelser de möter i arbetet på ett djupare och mer personligt plan. Med hänsyn till vårt syfte och frågeställningar ser vi dock att den tematiska analysmetoden skapar bättre förutsättningar att göra resultatet mer konkret.
När det gäller studiens kvalitet är begreppen reliabilitet och validitet de vanligaste begreppen att diskutera. När det däremot handlar om kvalitativ forskning om upplevelser blir det mer aktuellt att reflektera över studiens innehåll i förhållande till begrepp som trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet. Trovärdigheten syftar till att reflektera kring hur trovärdigt studiens resultat är. När det gäller överförbarhet tittar man på om studiens resultat skulle kunna appliceras i andra kontexter än i den undersökta. Slutligen handlar begreppet pålitlighet om hur pass väl man kan lita på att studiens resultat skulle vara likadant om studien upprepas (Bryman, 2015). Genom att använda dessa begrepp kan en kritisk reflektion kring studiens kvalitet göras möjlig.
Vår studies resultat visar på hur poliser upplever deras psykosociala arbetsmiljö och vad som är centralt i den, samt vad de får för konsekvenser för hur man upplever förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Genom att vi har intervjuat just poliser om deras upplevelser ser vi vårt resultat som trovärdigt då det är de vårt syfte behandlar. Något som dock kan komma att sänka trovärdigheten är antal poliser vi har intervjuat. Om vi hade intervjuat fler poliser skulle möjligheten att generalisera ökat i förhållande till yrkesgruppen. Vid urvalet av informanter till denna studie var det till en början svårt att få tag på informanter. Detta löstes genom personliga kontakter via Facebook. Något som skulle kunna tänkas påverka
trovärdigheten handlar om huruvida de informanter vi intervjuat faktiskt är poliser som de utger sig för att vara. Eftersom vi inte kunde mötas och inte heller fick något intyg, skulle det rent praktiskt kunna vara så att vi inte fått tag på trovärdiga informanter. Ytterligare något som kan påverka trovärdigheten av vår studie är informanternas yrkeserfarenhet, där upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön kan påverkas av hur länge man arbetat som polis. Dock tyder allt på att informanterna i denna studie är trovärdiga, varför vi överlag anser att studiens resultat är pålitligt.
Ett annat sätt att se på överförbarheten av studiens resultat är att reflektera kring hur resultatet kan fungera även i andra kontexter än den undersökta. Eftersom den undersökta kontexten utgörs av polisyrket menar vi att vårt resultat möjligen kan överföras till andra yrken av liknande karaktär såsom räddningstjänst eller dylikt. Detta då samtliga informanter hade
liknande upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön trots att arbetsort och så vidare skiljde sig åt. Därför tolkar vi det som att pålitligheten i denna studie är relativt hög. Att
informanterna hade mycket liknande upplevelser gör det möjligt att generalisera resultatet inom polisyrket. Dock är vi medvetna om att upplevelser är högst personliga och att det med säkerhet finns faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som denna studie inte tagit upp.
5. Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras studiens resultat och syftar till att bidra med kunskap om vad som påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv inom polisen.
Resultatet visar på en mängd olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar
förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Dessa faktorer kommer att belysas med hjälp av utvalda intervjucitat samt diskuteras i förhållande till teorin och den tidigare forskningen.
Faktorerna behöver i sin tur förstås både i förhållande till varandra, men också som enskilda i den mening att de bidrar till förståelsen av hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar individens upplevda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Faktorerna analyseras utifrån på vilka sätt de inverkar på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.
För att bringa en tydlighet kring hur förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv som polis ser ut, har tre centrala teman kunnat urskiljas. Dessa tre teman utgörs av; individuella
förutsättningar, sociala förutsättningar, samhälleliga och organisatoriska förutsättningar.
Genom tematiseringen skapas också en överskådlig förståelse för vilket område som kan bli aktuellt att sätta in eventuella åtgärder i arbetet mot att skapa goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. I slutet återfinns en sammanfattning där de viktigaste resultaten sammanställs i förhållande till studiens syfte och frågeställningar.
5.1 Individuella förutsättningar
Det första temat har vi valt att benämna som de individuella förutsättningarna. Här innefattas individens yrkeserfarenhet och personliga färdigheter. Den egna inställningen och totala upplevelsen av arbetet har en avgörande inverkan på hur individen bedömer och bemöter sin arbetssituation.
5.1.1 Mental trötthet
Informant 3 förklarar att en konsekvens av polisyrkets karaktär är en upplevd känsla av mental trötthet. Hen menar att denna känsla uppstår som en konsekvens av en hög arbetsbelastning och en arbetsmiljö där man ser många människor i utsatthet.
“Det är väldigt lätt att bli utbränd i själen, att man blir socialt avtrubbad. När du går ut på gatan och tittar runt omkring dig, du som inte är polis ser en massa människor medans jag ser missbrukare överallt, man stänger aldrig av. Som polis är nerverna på 24/7” - Informant 3
I likhet med tidigare forskning lyfts risken för att utveckla mentala hälsoproblem upp som hög hos poliser i och med de traumatiska påfrestningar yrket innebär (Foley & Massey, 2019). Informant 3 belyser snarare svårigheten i att koppla bort yrket när man inte arbetar
som en orsak till mentala hälsoproblem. Resultatet indikerar därmed på att den
arbetsrelaterade stressen inverkar på individens psykosociala mående även utanför arbetstid.
Hen beskriver hur den höga arbetsbelastningen kan orsaka en utbrändhet, som liknas vid en slags distansering till den sociala verkligheten. Utifrån KASAM är meningsfullheten den mest avgörande komponenten för att överhuvudtaget uppleva den psykosociala arbetsmiljön som god. Meningsfullheten blir också styrande för hur utvecklingen av de andra
komponenterna i KASAM, hanterbarhet och begriplighet fortgår (Antonovsky, 2005). Den höga arbetsbelastningen har således en negativ inverkan på informantens upplevelse av meningsfullhet i arbetet. Känslan av att ständigt vara på nerverna och inte riktigt kunna stänga av, blir ytterligare en långsiktig konsekvens i att effektiviteten och uppmärksamheten försämras. Detta förstärks av Antonovsky (2005) som menar att en utebliven känsla av meningsfullhet och motivation kan få negativa konsekvenser, eftersom den också påverkar ens sätt att begripa och hantera situationer (Antonovsky, 2005). Om informanten känner sig motiverad och ser sitt arbete som meningsfullt, kommer detta påverka hur situationer
hanteras. Om individen istället upplever sig omotiverad, utbränd och socialt distanserad finns risken att man hanterar situationer på ett mindre engagerat sätt. Konsekvenserna av att
hantera situationer mindre engagerat kan då bli att individens upplevelse av att utvecklas och lära i arbetet avtar. Som citatet illustrerar blir därmed också de individuella förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv således sämre om upplevelsen av motivation är för låg.
5.1.2 Kommunikativ kompetens
Informant 2 upplever att hotfulla situationer i arbetet ställer krav på individen att anpassa tillvägagångssättet för att kunna hantera situationerna.
“Har vi säg en 4-5 personer som är i slagsmål, då kan vi inte bara springa ut och bunta ihop allihop eftersom vi bara är 2 poliser. Då måste vi få en överblick och se hur vi kan hantera situationen och se på vilket sätt vi kan göra istället för att springa fram och bunta ihop som man kanske skulle vilja göra för att få slut på det” - Informant 2
Informant 2 beskriver hur hen behöver vara extra uppmärksam vid bemötandet av människor i hotfulla situationer. Utifrån Antonovsky (2005) ser vi att informanten har en förståelse av situationen och dess risker, något som tyder på en hög grad av begriplighet (Antonovsky, 2005). Dock blir det tydligt att de resurser som borde finnas, i form av personal, inte är tillräckliga för att möta de krav som situationen ställer. Informanten menar själv att situationen skulle kunna lösas bättre på ett mer offensivt sätt, något som talar för en
begränsad upplevelse av hanterbarhet. Informant 2 menar vidare att det ställs andra krav när färre poliser arbetar, eftersom de riskerar att hamna i underläge om de går för offensivt fram.
“Som ny polis är du väldigt ivrig att liksom göra ditt jobb. Det är väldigt ofta som dom bara springer ur bilen och har ingen uppfattning om vad det är för situation och det kan ju ställa till det. Antingen så åker man på stryk själv eller så händer något ännu värre så ja jag tycker att det ställer krav på en kommunikationsförmåga som inte alla har” - Informant 2
Ett säkrare tillvägagångssätt blir att försöka kommunicera med de inblandade personerna.
Detta menar informanten är en insikt som poliser med mindre erfarenhet till en början ofta saknar, vilket kan innebära en risk för de inblandade. I tidigare forskning tydliggörs att en viktig psykosocial kompetens för en god livskvalité på arbetet är förmågan att kommunicera (Cicognani, Pietrantoni, Palestini & Prati, 2009). I hotfulla situationer blir den
kommunikativa kompetens viktig, inte minst när det handlar om att bedöma risker och tillvägagångssätt. En kommunikativ kompetens kan därför bli en viktig individuell förutsättning för att uppleva den psykosociala arbetsmiljön som hållbar.
Av Antonovsky (2005) förstår vi att en individs KASAM utvecklas genom livserfarenheter, och kännetecknas av en god förmåga att välja mellan olika copingstrategier (Antonovsky, 2005). Vi ser att informanten, som själv har en lång erfarenhet av att arbeta som polis, kan uppleva viss problematik med yngre kollegors tillvägagångssätt. Den erfarne informanten har en hög grad av begriplighet, eftersom hen är medveten om de risker som vissa situationer utgör. Informant 2 har också, genom sina erfarenheter av liknande situationer, utvecklat en hög grad av hanterbarhet, där hen är medveten om att säkerheten är det viktigaste. Däremot menar hen att de yngre kollegorna kan tendera att övervärdera sina förmågor att hantera situationer, vilket innebär en risk, både för de själva, men också för andra. Således får de mer erfarna kollegorna en viktig roll i att bidra med kunskaper om hur situationer bör hanteras.
Detta visar på att individens egna sätt att bedöma och värdera arbetet blir viktiga i skapandet för goda förutsättningar för ett hållbart och säkert arbetsliv.
5.1.3 Yrkeserfarenhet
Hanteringen och förståelsen av arbetet kan påverkas av hur lång erfarenhet man har i yrket.
Informant 2 beskriver att nyare poliser i större utsträckning tar till våld i situationer där det inte skulle behövas.
“Vi har haft väldigt många av våra nya poliser som har hamnat i underläge och behövt använda batong och jag har på mina 9 år aldrig dragit min batong. Det tog 4 eller 5 år innan jag ens använde sprayen för
