Sociala förutsättningar

Det andra temat handlar om de sociala förutsättningarna. Här fokuseras på alla de

förutsättningarna som individen kan tillhandahålla från människor i sin närmiljö, såväl på arbetsplatsen som i privatlivet. Att som polis inneha goda sociala förutsättningar handlar främst om att ha tillgång till ett kollegialt stöd. De sociala förutsättningarna inverkar således på den individuella upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön, vilket i sin tur påverkar hur individen upplever förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv.

5.2.1 Kollegialt stöd

Det kollegiala stödet lyfts fram som en av de största anledningarna till varför man trivs med att arbeta som polis. Nedan förklarar informant 5 hur hen upplever stödet från kollegor som avgörande för att klara av arbetsuppgifterna.

"Den fysiska arbetsmiljön som poliser har utanför polishuset, är ju stissig. Så är det bara. För vi kan mötas av precis vad som helst. Det ingår ju lite i dealen när man blir polis. Men då kan ju jag tycka att det psykosociala och det kollegiala blir ännu viktigare. Att jag känner mig trygg med de som jag faktiskt åker ut för att möta den här skiten med, och vi är måna om varandra, vi är rädda om varandra och jag känner verkligen att vi gör det här tillsammans, är ju också en förutsättning för att vi ska kunna lyckas överhuvudtaget" - Informant 5

Kollegorna stärker och motiverar informanten i arbetet, trots att hen beskriver att den fysiska arbetsmiljön många gånger är “stissig”. Informant 5 lyfter också fram de psykosociala aspekterna som viktiga för att kunna hantera den fysiska arbetsmiljön. Genom att kollegorna skapar en känsla av trygghet, omtänksamhet och gemenskap upplever sig informanten ha tillräckliga förutsättningar för att hantera arbetet. När det kollegiala stödet fungerar, finns också de förutsättningar som krävs för att individen ska uppleva en hög grad KASAM. Stödet från kollegor utgör en viktig resurs för att kunna hantera arbetet. När känslan av sammanhang är påtaglig, och kollegorna finns till för att stödja individen, skapas också förutsättningarna för en hållbar arbetsmiljö. Ytterligare ett exempel på hur det kollegiala stödet används och skapar trygghet i en utsatt miljö beskriver informant 3 nedan.

“I ett sånt läge går man in i sig själv och hittar tryggheten i att jag vet vad jag kan och jag vet vad mina kollegor kan. Jag vet att om vi har bestämt oss för att stå här så kommer ingen av oss backa ifrån” - Informant 3

Att agera och inte backa ifrån i lägen där individen själv utsätts för fara kräver mod och en motivation att delta. Trots en situation som präglades av höga krav och påfrestningar valde

informanten att agera och delta. Utifrån KASAM förstår vi att informanten besitter en stark känsla av meningsfullhet i sin plikt, vilket förstärks av det kollegiala stödet. Detta eftersom meningsfullhet är en förutsättning för att överhuvudtaget investera energi i ett problem (Antonovsky, 2005). Kollegor kan på så sätt fungera som ett sätt att stärka känslan av meningsfullhet i arbetet. Även efter utsatta situationer kan kollegorna vara till hjälp för varandra vad gäller att bearbeta händelser i arbetet, vilket informant 1 förklarar nedan.

“Man kan snacka med den andra personen om allt och inget, högt och lågt. Bearbeta situationer. Det kan ju vara en situation där du kanske inte behöver ett krissamtal på de sättet men det kan vara andra grejer och då kan det vara skönt och ha någon att surra med. Till exempel att lämna dödsbud är inte det roligaste” - Informant 1

Informanten upplever att det är skönt att kunna prata med sin kollega för att på så sätt hantera och bearbeta arbetet på ett avslappnat sätt. Hen poängterar att det inte behöver handla om något krissamtal, utan att samtalen kan handla om andra saker som också kan vara viktiga att ventilera kring. Informanten lyfter fram att hen upplever det som jobbigt att lämna dödsbud, vilket är en typisk sak som man skulle kunna ventilera med sin kollega för att själv må bättre. Antonovsky (2005) menar att generella motståndsresurser (GMR) fungerar som de resurser som individen väljer att använda utifrån sin KASAM för att hantera situationer (Antonovsky, 2005). Utifrån informantens uttalande förstår vi att kollegans stöd fungerar som en generell motståndsresurs (GMR) för att hantera och bearbeta situationer. En annan informant lyfter fram hur de gemensamma yrkeserfarenheterna skapar ett band kollegor emellan.

“Jag tror att inom polisyrket är det lite samma som inom militärtjänst, att det är samma

band till sina kollegor inom dom här yrkena, när man är med om sådana saker som inte hör till det normala liksom, som är lite mer präglat av verkligheten när det gäller våld och hemskheter så får man ett annat band till varandra” - Informant 6

Informant 6 menar att det faktum att poliser tillsammans är med om speciella, ofta riskfyllda händelser, skapar ett särskilt band. Antonovsky (2005) menar att erfarenheter möjliggör utveckling av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet (Antonovsky, 2005). Detta blir synligt då poliserna bygger en relation där delade erfarenheter skapar en upplevelse av meningsfullhet. Dessa delade erfarenheter blir en förutsättning för att göra de utmanande situationerna mer hanterbara. Genom att poliserna tar stöd av sina kollegor, inte minst för att prata igenom händelser, men också när det gäller utsatta situationer, kan de hjälpas åt att hantera och bearbeta sin arbetsmiljö och dess konsekvenser. Att hantera arbetsuppgifterna på ett meningsfullt sätt, är något som i förlängningen skapar goda förutsättningar för att trivas i

arbetet. Detta ser vi är något som ger större möjligheter till att arbeta som polis resten av sitt yrkesliv.

5.2.2 Humor

Tidigare forskning från Granér (2014) visar i likhet med vår studie att humorn är ett vanligt verktyg som används flitigt mellan kollegor (Granér, 2014). Vårt resultat visar att

användandet av humor kan bidra till att traumatiska händelser avdramatiseras och det kollegiala bandet stärkas. Nedan beskriver informant 3 hur humorn fungerar som ett slags skyddsnät.

“Svart-humor är något som vi använder oss väldigt mycket av. Svart-humor använder vi poliser mellan oss poliser bara och det är för att skydda oss” - Informant 3

För att hantera de påfrestningar som man ställs inför, menar Antonovsky (2005) att människan tillämpar olika så kallade generella motståndsresurser (Antonovsky, 2005). Användningen av humor inom polisyrket blir en viktig social förutsättning för att kunna bearbeta och hantera yrket och dess påfrestningar. På så sätt blir humorn en generell motståndsresurs, som har en skyddande effekt. Antonovsky (2005) menar att man behöver förstå de intryck och den information man ställs inför och sortera de på ett strukturerat sätt för att kunna hantera en situation (Antonovsky, 2005). Humor kan därför förstås som ett verktyg för att behandla de intryck man som polis stöter på och på så sätt göra dem mer begripliga. Informanten beskriver att det handlar om svart-humor, vilket förstås som att skämten har en viss typ av prägel. Som poliskollegor verkar man kunna skämta om sådant som andra människor vanligtvis inte skämtar om. Det blir därför viktigt att som polis ha en god bedömningsförmåga vad gäller att avväga när det lämpar sig att använda humor och inte. Förmågan att kunna hantera påfrestningar genom humor möjliggör därmed i förlängningen ett mer hållbart arbetsliv som polis. Humorn kan därför förstås som ett verktyg för att dels hantera situationer men också för att bygga upp en relation till sin kollega.

5.2.3 Privatliv

Ytterligare något som blir unikt inom polisyrket är att faktorer i polisernas privatliv även ligger i kollegornas intresse. Detta eftersom polisernas mentala och fysiska tillstånd kan påverka deras prestationsförmåga. I förlängningen kan det också påverka tryggheten och säkerhet i arbetet. Informant 6 illustrerar hur medvetenheten om kollegans mående blir av stor betydelse för alla.

“När man jobbar som polis och man får åka på larm där man hör att någon kollega ligger i underläge och är i slagsmål och så åker man dit, sen så pratar man om det efteråt, det är svårt att förklara. Men man får en annan typ av förståelse för varandra, bara det här att prata om hur man mår innan ett arbetspass, att man till exempel sover dåligt för någonting har hänt i privatlivet och att man inte är helt med i matchen. Såna saker blir helt plötsligt relevanta för allihopa” - Informant 6

Informanten förklarar att man som kollegor, genom gemensamma erfarenheter, utvecklar en typ av förståelse sinsemellan, någon som kännetecknar den unika relation som skapas. Enligt Antonovsky spelar både inre och yttre resurser en central roll för hur man begriper en

situation (Antonovsky, 2005). Här blir det tydligt att även inre faktorer hos ens kollega spelar roll för den egna säkerheten som polis. Att lägga sitt liv i sin kollegas händer blir här ett exempel på att det som händer i kollegans privatliv avspeglar dennes prestationsförmåga och påverkar i sin tur säkerheten. Det blir därmed viktigt att man som polis har förmågan att bedöma sin verklighet och vara ärlig både mot sig själv men också mot sin kollega. Denna självmedvetenhet blir en viktig social förutsättning, eftersom den möjliggör att kollegor hjälps åt att möta och hantera de arbetssituationer man ställs inför.