Sammanfattning resultat & analys

Konflikter i en arbetsgrupp som inte löses upp, visar sig här ha en negativ inverkan på informantens upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö. Här ser vi att informanten trots försök att hantera situationen, bemöttes med ett uteblivet försök att reda ut konflikten från chefens håll. I likhet med detta tar “The ILO Encyclopaedia of Occupational Health and Safety” upp faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress. Där lyfts bland annat faktorer som interpersonella relationer och klimatet på arbetet fram som möjliga orsaker till stress som är relaterade till arbetet (ILO, 2011). Utifrån detta kan vi se att informantens upplevelse av klimatet har påverkats negativt genom att problem har uppstått i en interpersonell relation. Som en reaktion på konflikten sjönk informantens motivation och resulterade i att hen valde att byta avdelning som ett sätt att lösa problemet på egen hand, när inte chefen gjorde det. Även om informanten kan inneha en hög grad av hanterbarhet och begriplighet, så blir motivationen i form av meningsfullhet avgörande för graden av de andra faktorerna (Antonovsky, 2005). Genom att “flytta på sig” kunde informant 5 upprätthålla

meningsfullheten i yrket, och således själv skapa bättre förutsättningar för att hantera arbetet på ett bättre sätt. Dock kvarstod troligen problemen i arbetsgruppen, även efter att

informanten lämnat den. Risken med det är att ingenting görs för att förbättra ledarskapet vilket gör att det kan komma att påverka andra berörda parter. Genom att skapa de organisatoriska förutsättningar som krävs för ett hållbart arbetsliv bör chefen, utifrån informantens upplevelse, uppmärksamma och lösa problem som uppstår direkt.

5.4 Sammanfattning resultat & analys

I detta avsnitt sammanfattas de viktigaste resultaten i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Det övergripande syftet med studien är att bredda förståelsen kring vad som påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Genom att studera polisers upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön har vi fått en förståelse för hur upplevelsen av den påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv.

Vårt resultat indikerar på att de upplevda individuella förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv påverkas mycket av såväl sociala som organisatoriska förutsättningar. Det verkar

dock som att den individuella upplevelsen av meningsfullhet i yrket blir avgörande för att man som polis upplever att förutsättningarna är goda. En upplevelse som framförallt lyfts av de med mindre yrkeserfarenhet som polis är hur viktig kollegans yrkeskompetens är för att uppleva stöd och trygghet i arbetet. Det tenderar även att ge upphov till hur man väljer att agera i utsatta situationer som man som polis kan komma att hamna i. Som en konsekvens av detta lyfts behovet av att utveckla en god kommunikativ förmåga istället för att använda våld när man hanterar hotfulla situationer. Även ett behov av att införa någon typ av reflekterande samtal lyfts fram som en viktig förutsättning för att skapa ett hållbart arbetsliv.

Relationen till kollegor har visat sig spela en avgörande roll för hur poliserna upplever sina sociala förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Kollegans roll fyller många funktioner, vilka på olika sätt bidrar till upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. Kollegors närvaro och kompetens kan ha en trygg inverkan på huruvida poliserna upplever sina förutsättningar att klara av situationer som präglas av utsatthet. Genom att tillsammans bearbeta och samtala om situationer i arbetet, kan kollegor ta stöd av varandra. Detta är något som blir speciellt viktigt i yrket som polis, eftersom poliser utsätts för många påfrestande situationer i sitt arbetsliv. Som en konsekvens av alla de delade yrkeserfarenheterna kan poliserna utveckla en unik relation, som blir till en betydelsefull tillgång. Relationen upplevs vara av djupare karaktär än vad man kan tänka sig i andra yrken, vilket blir tydligt då kollegans privatliv blir centralt för en själv. Informanterna beskriver det som att man lägger sitt liv i sin kollegas händer. På så sätt blir kollegans roll och relationen till denne en viktig faktor för hur man som polis upplever sina förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Humorn utgör också en viktig skyddsfaktor som kollegor använder sinsemellan, och har en inverkan på hur poliserna

upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Effekten av ett fungerande kollegialt stöd blir, förutom en ökad trivsel och känsla av trygghet, också att förutsättningar för att vilja arbeta som polis i resten av arbetslivet förbättras.

Personalbristen kan utifrån vårt resultat ses som en organisatorisk och samhällelig

förutsättning som har en stor inverkan på hur poliserna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Personalbristen kommer till uttryck på olika sätt hos poliserna, där antal yrkesverksamma, samt storleken på staden de arbetar i spelar in. Majoriteten av informanterna vittnar om att personalbristen påverkar såväl deras stressnivå som motivation. Något som informanterna menar är centralt i upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön är den effekt som skapas av schemat och de rådande arbetstiderna. Många arbetspass i rad med obekväma arbetstider

resulterar i en bristande återhämtning där främst privata relationer blir lidande. Vårt resultat visar att den bristande återhämtningen leder till att man får ta av sitt privatliv för att skapa utrymme för återhämtning då schemat inte gör det. I längden ser vi att detta är något som kan bidra till psykisk utmattning och en försämrad stresshantering, vilket skapar sämre

förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Den personliga motivationen och passionen för yrket är det som gör att man trots arbetsbelastningen och dess konsekvenser skapar ett eget

utrymme i att återhämta sig.

Även lagstiftningen med dess låga påföljder orsakar en frustration och hopplöshet av att polisens ansträngningar i sitt arbete inte får önskade effekter. Ytterligare en konsekvens av lagstiftningen och de låga påföljderna, blir att en “vi-mot-dom” känsla mellan de kriminella och poliserna skapas. Det faktum att poliserna arbetar för en myndighet har visat sig försvåra genomförandet av förändringar, eftersom mycket bestäms av politiken och besluten behöver fattas uppifrån. Dessa faktorer har visat sig påverka poliser i tjänst, men resultatet indikerar även på att chefer, som i försök att förändra och skapa bättre förutsättningar för poliserna, begränsas. Konsekvensen av begränsade påverkansmöjligheter i kombination med en vilja att förändra bidrar till ett bristande engagemang och kan på lång sikt leda till utbrändhet.

Det rådande ledarskapet utgör en central faktor för hur poliserna upplever sin psykosociala arbetsmiljö och sina förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Ett gott ledarskap kan

kompensera för den höga arbetsbelastningen som polisarbetet innebär, eftersom att den fungerar motiverande och inger en vilja att göra sitt bästa. Ett oengagerat ledarskap, där konflikter inte löses upp har istället visat sig ha en negativ inverkan på individens mående och upplevda sociala stöd. Organisatoriska och samhälleliga förutsättningar inverkar på så sätt på förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv.

5.5 Avslutning

Studiens första frågeställning är: Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön av poliser? Vårt resultat visar att poliserna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som varierande och som central för deras mående och prestation.

Studiens andra frågeställning är: Vilka faktorer upplever poliser som mest centrala i deras

psykosociala arbetsmiljö? Här har vi kunnat identifiera en mängd olika faktorer som påverkar

till varandra men att de går att urskilja i tre övergripande teman. Där individuella förutsättningar inbegriper faktorer som mental trötthet, kommunikativ kompetens och yrkeserfarenheter. Det andra temat behandlar sociala förutsättningar där faktorer som kollegialt stöd, humor och privatliv blir centrala. Det tredje och sista temat behandlar samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. Här synliggörs faktorerna personalbrist, arbetsbelastning, autonomi, utvecklingsmöjligheter, schema, arbetstider, rättssystem, myndighet och ledarskap.

Den tredje och sista frågeställningen är: Vilka konsekvenser får faktorer i den psykosociala

arbetsmiljön på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv? Informanterna väljer att

lyfta fram olika aspekter i sin psykosociala arbetsmiljö som viktiga för hur de upplever förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Vissa av informanterna lyfter fram de sociala förutsättningarna som viktigast medans andra upplever att de organisatoriska och samhälleliga faktorerna har en större inverkan. Vi kan dock konstatera att det råder en samstämmighet i att man trots de sämre förutsättningarna ändå inte ser de som ett hinder för att i fortsättningen arbeta som polis. Slutligen kan det hållbara arbetslivet ses som en lång process där individen formas och utvecklas utifrån den psykosociala arbetsmiljön, vilken har en stor inverkan på hur individen upplever sina förutsättningar.

6. Diskussion

Vi kommer i detta avsnitt att diskutera hur resultatet kan förstås ytterligare genom att diskutera och problematisera resultatet i förhållande till tidigare forskning.

Studiens syfte handlar om att få kunskaper om polisernas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön och se vad dessa faktorer får för konsekvenser på ett hållbart arbetsliv. Vårt resultat visar på faktorer som poliserna upplever som centrala i deras psykosociala

arbetsmiljö. Då faktorerna är ett resultat av upplevelser får dom olika konsekvenser för varje individ. Något som dock var intressant med vår studie var att vi trots detta fann stora likheter mellan poliserna i deras upplevelser. Smith (2013) menar att mening och motivation är faktorer som blir avgörande för hur man upplever den psykosociala arbetsmiljön (Smith, 2013). Samtliga informanter tog upp många negativa aspekter i deras psykosociala

arbetsmiljö, men trots detta upplevde nästan samtliga att de aldrig tvivlat på deras yrkesval. Detta kan tänkas bero på att motivationen och meningen med arbetet blir extra påtagligt hos poliser, just eftersom de arbetar i en utsatt miljö. Vi förstår utifrån Smith (2013) att polisernas upplevelse av att den psykosociala arbetsmiljön överlag är god, bottnar i att de upplever en stark inre motivation och meningsfullhet med sitt yrke. På så sätt kan vi förstå att individens motivation till arbetet har en avgörande inverkan på hur denne upplever sina förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Det går också att förstå det som att individen formats av sin

psykosociala arbetsmiljö och därmed utvecklat en attityd som accepterar de negativa aspekter som yrket innebär.

Samtidigt visar tidigare forskning och statistik från Försäkringskassan (2018) och Lindell & Nilsson (2015) att polisyrket med dess psykosociala arbetsmiljö innebär en hög risk för sjukskrivning (Försäkringskassan, 2018, Lindell & Nilsson, 2015). I likhet med detta lyfter även Foley & Massey (2019) att det vanligaste orsakerna bakom sjukskrivning hos poliser är på grund av mentala hälsoproblem. De menar att anledningen till detta kan bero på att det finns förväntningar från samhället att klara av alla de påfrestningar som yrket innebär och att man därmed inte vill framställa sig som svag (Foley & Massey, 2019). Den mentala

tröttheten kan göra så att poliserna går under en lång tid utan att söka hjälp, och att de

sjukskrivs när de till slut inte orkar mer. En annan möjlig förklaring till varför yrket som polis innebär en risk för mental trötthet och en hög risk för sjukskrivning lyfts med hjälp av Ortega et.al (2007). Författarna framhåller att man som polis förväntas uppfylla lagen och ställs inför många psykosociala utmaningar i sitt arbete. Vidare menar de att en central stressor utgörs av

upplevelsen att det råder en obalans mellan de krav som ställs och de resurser som finns för att möta kraven. Även det faktum att arbetsuppgifterna präglas av en oförutsägbarhet kan i sin tur ge upphov till en mental stress (Ortega, Brenner & Leather, 2007). Detta i

kombination med en upplevd hög arbetsbelastning tror vi kan vara grunden till att en mental trötthet skapas hos poliser. Utifrån detta förstås att den mentala tröttheten i förlängningen kan skapa en upplevelse av social avtrubbning och bristande motivation i arbetet. En möjlig konsekvens av detta kan vara att risken för att poliserna felbedömer situationer ökar, vilket överlag skulle påverka säkerheten. Å andra sidan ser vi att andra faktorer än hotfulla och känslomässigt påfrestande situationer som exempelvis schema och arbetstider också kan bidra till att man drabbas av en mental trötthet. Därmed förstås på vilket sätt poliserna utgör en riskgrupp när det gäller att utveckla negativa hälsoeffekter på grund av sitt arbete, vilket i sin tur utgör en försämrad förutsättning för det hållbara arbetslivet.

Tillgången till ett socialt utbyte kollegor emellan ser Bakker et.al (2007) som en förutsättning för att uppnå hållbarhet i arbetslivet (Bakker, Hakanen, Demerouti & Xanthopoulou, 2007). För att ytterligare förstå den unika relationen till kollegan som vårt resultat visar ser vi till den tidigare forskningen som lyfter att polisyrket har en tendens att inverka på privatlivet (Ortega, Brenner & Leather, 2007). Genom det förstår vi det som att en slags distans kan skapas mellan polisen och dess familjemedlemmar. I och med att poliserna inte alltid kan dela sina erfarenheter, och därmed få svårt att uppleva sig förstådda, skulle distansen kunna skapa problem i privata relationer. Privata relationer kan också påverkas av att arbetet ibland går utöver privatlivet, framförallt när det gäller att poliserna behöver arbeta övertid och att de ofta kan ha ett stort behov av återhämtning efter traumatiska händelser.

Ytterligare en faktor som blir central i vår studies resultat är den kommunikativa

kompetensen. Den förstås som viktig när det kommer till att hantera arbetet, särskilt vid mötet av människor som är psykiskt sjuka. Tidigare forskning av (Cicognani et.al, 2009) lyfter att förmågan att kommunicera är något som bidrar till en god livskvalité i arbetet (Cicognani, Pietrantoni, Palestini & Prati, 2009). Kopplat till den viktiga roll som kollegan har kan man tänka sig att upplevelsen av livskvalité i arbetet påverkas av i vilken

utsträckning kollegorna har en god kommunikativ kompetens. Vi menar att det sätt på vilket man läser av och kommunicerar, inte minst i utsatta situationer, kan ha en stor inverkan på hur poliserna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Genom en god kommunikativ

sig för att hantera en situation. Genom en god kommunikation kan onödiga konflikter minska och därmed utgör denna kompetens ett viktigt underliggande bidrag i förståelsen av det hållbara arbetslivet. Man kan också fråga sig hur den kommunikativa kompetensen påverkas av andra faktorer i den psykosociala arbetsmiljön. Weman-Josefsson & Berggren (2013) hävdar att den kommunikativa kompetensen bör förstås i förhållande till den psykosociala arbetsmiljön som en helhet (Weman-Josefsson & Berggren, 2013). På så sätt förstår vi det som att hur den kommunikativa kompetensen kommer till uttryck i arbetet blir beroende av hur resterande faktorer i den psykosociala arbetsmiljön ser ut. Är det bristfälliga faktorer i arbetsmiljön kan det med andra ord påverka hur man i den situationen använder sin

kommunikativa kompetens. Om vi tar personalbristen som exempel förstår vi att denna faktor skulle kunna orsaka en hög stress som i sin tur kan bidra till en begränsad förmåga att

kommunicera på det bästa och mest fördelaktiga sättet. Genom att se till helheten och vikten av den kommunikativa kompetensen för livskvalitén i arbetet förstår vi det som att faktorn humor kan vara en slags kommunikativ kompetens. Statistik från den statistiska centralbyrån visar att de med psykiskt ansträngande jobb upplever sig ha fått mer inflytande i jobbet, vilket i sin tur påverkar hälsan positivt (SCB, 2018). Utifrån det kan vi förstå att den

kommunikativa kompetensen kan fungera som en förutsättning för att bygga upp en högre grad av inflytande i arbetet. Genom att kommunicera på ett effektivt sätt kan polisernas förutsättningar förbättras, inte minst när det gäller att hantera uppkomna problem och

utmaningar i arbetet. Detta med stöd i forskning av Garcia et.al, (2017) som visar att ju högre upplevd autonomi man har i yrket desto lägre stressnivå (Garcia, Ryberg, Andersson, Archer & Nima, 2017). Genom att självständigt ta ansvar för sin kommunikation och kommunicera tydligt till de individer poliserna möter, kan de skapa förutsättningar för att minska

upplevelsen av stress. Detta blir också viktigt vad gäller upplevelsen av polisyrket som hållbart.

Poliserna lyfter faktorer såsom rättssystemet, myndigheten och ledarskapet vilka spelar in på hur poliserna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Nylén (2017) lyfter i sin forskning att det finns ett ömsesidigt beroende i vems ansvar det är att arbetsmiljön som råder ger goda

förutsättningar för välmående. I forskningen framgår att det enligt lag är arbetsgivarens ansvar att skapa dessa förutsättningar (Nylén, 2017). När det gäller vårt resultat förstås att det å andra sidan är arbetsgivarens ansvar, här polismyndigheten. Men att det å andra sidan är ett ömsesidigt beroende i att både myndighet och medarbetare jobbar tillsammans för en god psykosocial arbetsmiljö. Utifrån den tematisering som gjordes i analysavsnittet blir det här

tydligt att förutsättningarna är beroende av varandra. Även om det finns organisatoriska och samhälleliga förutsättningar så krävs likväl individuella förutsättningar för att arbetsmiljön ska upplevas som fungerande och hållbar. Det varierande polisarbetet gör det dock svårt att förutsäga vad som kommer att påverka individen i dennes psykosociala arbetsmiljö. Yttre faktorer kan således påverka den inre upplevelsen, vilket är omöjligt för arbetsgivare att påverka. Därför ligger mycket av ansvaret hos varje enskild polis att dels ta hjälp av de verktyg som arbetsgivaren erbjuder och dels skapa egna verktyg för att kunna hantera arbetsmiljön på ett hälsosamt sätt.

Ortega et. al (2007) presenterar i sin forskning att byråkratiska organisationer kan påverka organisationens förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö (Ortega, Brenner & Leather, 2007). Myndigheten påverkas av en mängd faktorer, där politiska beslut och rättssystemet spelar in. Därav kan vi se att processen att skapa goda samhälleliga förutsättningar för ett hållbart arbetsliv är lång. Det faktum att vårt resultat vittnar om ett bristande ledarskap kan bero på att det handlar om en myndighet, där cheferna, trots en vilja, kan ha svårt att påverka och förändra rådande förhållanden.

Alla förutsättningar i form av individuella, sociala och organisatoriska är beroende av

varandra. Även om de organisatoriska förutsättningarna i form av ett ledningsstöd och ett gott ledarskap som främjar utveckling, ligger ansvaret också på individen att skapa egna

förutsättningar för att arbetslivet ska upplevas som hållbart. Detta görs först och främst genom att känna en personlig meningsfullhet i sitt arbete. Individen har också en central roll vad gäller att skapa och bidra till den sociala arbetsmiljön, vilket innefattar de sociala förutsättningarna. Avslutningsvis kan vi konstatera att den individuella upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkar ens upplevelse av att ha förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Som vi inledningsvis nämnde innebär det hållbara arbetslivet att det ska vara uppbyggt för att möjliggöra för individen att arbeta ett helt arbetsliv. Det sker genom att skapa goda arbetsmiljöförhållanden där det finns möjlighet för poliserna att utvecklas och där man arbetar för att minska risker för ohälsa i arbetet. På så vis ser vi att den psykosociala arbetsmiljön och upplevelsen av den får en avgörande betydelse för hur man som individ upplever sina förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.