3. Metod
4.1 Designutforskningens början
4.2.2 Vad tyckte informanterna? Insikter
4.2.2.3 Informanternas åsikter om de
Samtliga informanterna tyckte om att det fanns en bredd i de olika koncepten och att de angrep arbetets frågeställning på olika sätt. Anteckningarna överfördes och sammanställdes digitalt till Google Keep där varje åsikt färgkodades efter vilket koncept åsikten utrycktes om. Efter intervjuerna sammanställdes anteckningarna från intervjuerna och överfördes digitalt där deltagarnas yttrande färgkodades efter vilket koncept yttrandet relaterade till samt informantensnamn. Detta för att kunna skapa en överblick och se likheter och skillnader mellan informanternas svar. Under intervjuerna var ett återkommande tema vad egentligen syftet med ETS är och hur dess materiella utformning har formats av det analoga materialets egenskaper, vilka designbeslut var pga. det analoga materialet begräsningar? Detta tillät att diskussionerna kunde diskutera om hur användarbehoven istället kan besvaras utifrån digitala materialet egenskaper. Att diskussionerna förflyttade sig till en högre konceptuellnivå kan ses som ett tecken att informanterna hade anammat materialperspektivet som
presenterades i början för dem och inte endast fokuserar på hur skärminteraktion med DigEmergo underlättas.
Ludwig Halvorsen
31 Figur 7 Informanternas åsikter om koncepten. Figuren är oskarp för att bevara informanternas anonymitet.
Designkoncept Enkelt GUI /TUI vid planerandet av övningar: Informanterna tyckte att
interaktionen vid planerandet av övningarna bör endast ske via digital skärminteraktion, att blanda digitalskärminteraktion med fysisk interaktion (dvs via tangiables) skulle göra det rörigare för SI än att underlätta planerandet av övningar. Informanterna gav också förslag på att automatisera sjukhuslayouter efter SI tycke (exempelvis generas efter hur många rum SI vill ha), samt att kunna använda planritningar från existerande sjukhus. Fördelen med att kunna använda existerande planritningar beskrevs av underlätta för deltagarna att sätta sig in i övningen då det redan familjära och kan använda sig av sin existerande kunskap. De gav också förslag att SI ska kunna bestämma sjukvårdsrums innehåll (dvs medicinskutrustning) på kategorisknivå istället för att behöva sitta manuellt och skapa vardera enskilt sjukhusrum och själva behöva placera ut medicinskutrustning. De såg också möjligheten med att erbjuda designande av övningar som en tjänst, ETS Competence Center (dvs. KMC i ETS
sammanhang) kan skapa övningar efter SI behov i utbytet av pengar17. En intressant insikt var att samtliga informanter poängterande fördelen med att SI kan sitta och planera en övning på en dator, inte på de digitala större skärmarna DigEmergo övningarna sedan utförs på. Detta poängterades av samtliga informationer utan att jag inte någon gång explicit frågade detta, vilket kan ge en indikation av vikten av detta utlåtande.
Assisterande SI verktyget: Informanterna såg fördelar med att ha ett verktyg för att stötta SI i
arbetet med att facilitera övningen och tyckte den förslagna funktionaliteten var relevant. En informant påpekade att det är enklare att beräkna uppskattad arbetsbelastning än upplevd arbetsbelastning med den data DigEmergo systemet kan samla in. Två av informanterna
17 Detta koncept utforskades inte vidare då det rör sig mer mot tjänstedesign vilket ligger utanför
Ludwig Halvorsen
32 poängterande att anteckningsfunktion med tidsstämpel var en önskvärd funktionalitet för att underlätta SI arbete efter. En informant gav också förslaget att det kan finnas en bakre SI ledning som är skilt från deltagarna men kan därmed få presenterad alla data för sig och därigenom leda övningen på en högre bakre ledningsnivå18.
Informationsvisualiseringsskärmar: Åsikterna var att det inte ska visas information som
deltagarna inte skulle ha tillgång till i verkligheten, detta för att övningen ska vara realistiskt. De tyckte att kommunicera information via skärm istället för SI muntligt kommunicera information är fördelaktigt då det minskar risken att andra deltagare hör som inte ska ha tillgång till denna information vid tillfället (kommunikation mellan avdelningar är som nämnt en viktigt och att därför är det viktigt att detta simuleras realistiskt).
Utvärderingsstödet: Informanterna var positiva till ett utvärderingsstöd vilket också skulle visa
på vikten av utvärdering sessionen och inte endast en aktivitet som görs snabbt i slutet. De poängterande som tidigare presenterad litteratur att en gemensam reflektion efter scenariot utspelat sig är ett mycket viktigt inlärningsmoment i simuleringsbaserade gruppövningar. Det tyckte inte angående förslaget om jämlika interaktionsmöjligheter med representationer var föredraget eftersom SI fortfarande i utvärderingssessionen har facilitatorsrollen. Den insamlade datan som presentera ska vara något att utgå diskussionen ifrån, som två
poängterade kan den insamlade datan inte besvara frågor, utan det är diskussionen som den datan ger upphov till som är det viktiga bidraget. Informationen som presenteras bör som den konceptet förslog inte presentera enskilda station utan fokus bör vara på en systemnivå för att möjliggöra diskussioner om gruppens agerade som helhet. Flaskhalsar i vårdkedjan kan uppmärksammas men ska lyftas upp som ett systemfel och inte utförande på enskilda stationer.
Virtuell AI deltagare: Även om konceptet det inte hade någon poster utryckte informanterna
om att det är en idé att utforska vidare då det har flera fördelar och visar på möjligheterna med digitaliseringen. De tyckte de var fördelaktigt att kunna träna trotts alla stationer inte kan fyllas. Som poängterade informant 1 att detta var en av DigEmergo styrkor innan konceptet hade blivit presenterat för informanten.
ETS + DigEmergo: Detta koncept var som förutspått det mest provokativa och fick mest
ifrågasättande av koncepteten. De var inte övertygade om att konceptet var designriktningen att utforska vidare i detta stadium, utan de andra koncepten låg närmre i tiden och ansåg vara mer relevant att utforska vidare de andra designkoncepten. De såg problematik att data
18 Detta koncept utforskades rudimentärt i efterföljande designutforskning men märkets sedan ligga
utanför arbetets syfte, se vidare forskning och bilaga för vidare beskrivning av idéer till ett sådant koncept.
Ludwig Halvorsen
33 inte kunde samlas in lika från alla stationer utan endast från de stationerna med DigEmergo. Nackdelen med att blanda ETS med DigEmergo är att det eventuellt skulle medföra att i utvärderingssessionen av övningen kunde det bli obalanserat mycket fokuset på DigEmergo stationerna övningen då dessa har mer data.
Intuitiv interaktion: Samtliga informanter instämde i enighet med Rybing (2018) med att det
var viktigt med utveckla och underlätta interaktionen med DigEmergo, genom exempelvis minska antalet interaktionssteg för att utföra en handling. Sjukvårdpersonal är i sitt yrke vana att med att använda händerna i sitt arbete och detta gås om miste i DigEmergo (och
digitalisering överlag). Informanterna hade olika åsikter angående färgpaletts metaforen, informanterna I2 och I3 såg fördelar med konceptet i och med att det bidrog till att reducera antalet skärminteraktionssteg. Det gavs idé att utforska möjligheten om konceptet kan användas av SI vid planeringen av övningar för att underlätta och reducera antalet
interaktionssteg. Men informant I1 gav en intressant insikt, färgpaletten i dess presenterade utformning löser symptomen och inte den underliggande diagnosen. Att deltagarna i ETS övningar måste sätta behandlingsmetods stickers på ETS figurerna är en följd av analoga materialet egenskaper. ETS är för att öva på sjukvårdsledningsnivån dvs öva på
ledningsrollen så om deltagarna istället kan kommendera personalresurserna att utföra uppgifterna exempelvis triagering av traumapatienter är föredraget då det tillåter deltagarna att agera på en sjukvårsledningsnivå. Informanten gav också idén att ge deltagarna
funktionalitet att kunna köa patienter till personal resurser. Idén att ändra på hur deltagarna interagerar med patienterna, från kontextuella drop-down menyer till att strukturera upp behandlings alternativen med andra interaktionsmönster tyckte de var en bra idé. Den förslagna interaktionslösningen swipe-gestmönster kunde vara en lösning med de såg problematik för första gångsanvändare om behandlingsmetoden ligger dolda i för många lager och fördel om allt kan visas direkt, detta tycktes bör utforskas vidare.
4.3
Utforskningsresan fortsätter
Efter att mer kunskap om problemets designrymd vågades det ifrågasättas mer ETS materialets utformning var resultatet av intention eller på grund av analoga materialets begräsningar och därför utforskades det om de kan finnas andra sätt att utforma materialet på som bättre besvarar användarbehoven. Detta perspektiv tillät att utforska nya riktningar i designrymden för att besvara arbetets frågeställning, vilket var viktigt för att kunna ta tillvara av det digitala materialets möjligheter samtidigt som det kollaborativa, flexibla, och
Ludwig Halvorsen
34 Därefter reviderades designkoncept kartan, nya designriktningar och idéer på koncept las till medan andra togs bort. Denna förändring var det som hade strävats eftersom det gav tecken på djupare förståelse om problemets designrymd hade erhållits från den första fasen och analysen av intervjuerna. Att nya koncept hade skapats visade på att de preliminära
designkoncepten hade fungerat som idégenererande verktyg och dessa koncept kan uppfyllt sitt syfte även fast det inte utvecklades vidare.
Koncepten som presenterades förgående fas utvecklades vidare, slogs samman eller togs bort och nya skapades vilket resulterade i att konceptkartan reviderades. De fyra
övergripande koncepten som denna fas resulterade i var (1) Intuitiv Interaktion, (2) Utökade kontrollmöjligheter, (3) Assisterande SI verktyg, och (4) Informationsvisualiseringsskärmar, dessa koncept bestod i sig utav delkoncept som figur 8 visar. Exempelvis hamnade de tidigare konceptet planerande av övningar under intuitiv interaktion konceptet.
Figur 8 Reviderade konceptkarta
4.3.1 Utökade kontrollmöjligheter för deltagare
Efter en informant från förgående fas gav insikten att med det digitala materialet tillåter mer automatisering av simpla manuella upprepade uppgifter än den automation som finns i Rybings (2018) version. Detta skulle frigöra deltagarna från dessa uppgifter och istället fokusera att fatta besluts på en högre sjukvårdsledningsnivå. För att utforska idéer baserat på denna insikt användes kontrollmodell Extented Control Model (ECOM) (Woods & Hollnagel, 2005) för att ge inspiration och idéer hur deltagarna kan under övningarnas genomförande kan komma upp på en högre kontrollnivå19 och på så sätt kan mer effektiv träning ges utan att nödvändigtvis öka deltagarnas arbetsbelastning. Exempelvis kan
19 Denna funktionalitet finns i viss mån i DigEmergo som Rybing (2018) skriver, patienter kan automatiskt få
Ludwig Halvorsen
35 deltagare sätta sjukvårdsresurser (i detta fall ambulanssjukvårdare) på att triagera trauma patienter på skadeplatsen (se figur 9). Resursen är då upptagen medan den triagerar de tilldelade trauma patienterna. Detta funkar så länge inte ett av syftena med övningen eller testet är att lära eller testa verksamhetens triagerings förmåga. Automatisering av att triagera trauma patienter på skadeplatsen är tillåter att tiden för triagering av patienter blir mer
verklighetstroget, för som en informant poängterande kan deltagarnas triagering av patienter på skadeplats ske fortare än tiden det tar att triagera i verkligheten. Följden av detta kan bli att hälso- och sjukvårdsorganisationen riskerar överskatta verksamhetens
katastrofmedicinska förmågekapacitet, vilket kan medföra negativa patientsäkerhets konsekvenser under katastrofmedicinska händelser.
Figur 9 Hur det kan ses ut efter ambulanspersonal resurser har blivit tilldelade att bli triagera samt hur lång tid det kommer att ta.
För de intra-hospitala stationerna (avdelningar på sjukhuset) utforskades det att ge deltagare möjligheten att köa flera olika arbetsuppgifter på en personalresurs, likt en person i
verkligheten kan bli tilldelad en lista med arbetsuppgifter, exempelvis behandla först patient a och därefter behandla patient b. Detta koncept kan vid första anblicken låta rimligt men för att kunna avgöra om det var en bra idé utforskades hur detta kösystem skulle utformas
interaktivt på DigEmergo skärmen. Olika förslag övervägdes (1) köer vid resursen, (2) markeringar vid patienter (3) slingor. De som motiverar (2) markering eller (3) slingor är att representationen av sjukhusavdelningen layouten förblir densamma som i ETS och inte abstraheras. Att ha linjer än att indikera med t ex markeringar vid patienterna hjälper deltagaren att leda blicken (se figur 10). Hur mycket autonomi deltagaren kan tilldela resurserna att omhänderta och behandla patienter beror på vad syftet med övningen för att bevara ETS flexibilitet.
Ludwig Halvorsen
36 Figur 10 Två av de alternativen som övervägdes hur köandet av arbetsuppgifter kan visas på stationsskärmen. Med tesen att ETS utformning är en följd av analoga materialets utformning betyder det att de stationer (whiteboard tavlor) som finns i ETS inte nödvändigtvis behöver vara detsamma som används i DigEmergo övningar. Automatiserade av arbetsuppgifter minskar behovet av antalet stationer och ytor det krävs för att visa information, vilket kan minska mängden av tekniska utrustning som krävs för att genomföra en DigEmergo övning. Flertalet av ETS stationerna är för att hålla koll på tiderna, men detta behov kommer inte vara lika stort då DigEmergo automatiserar tidtagningen. Dessa stationers yta kan vara mer kompakta eller kanske helt tas bort utan att ha implikationer för deltagarnas kunskapsbild.
För att hitta stöd för denna tes utforskades det därför möjligheten att interagera förstahjälpen stationen och transportstationen vid skadeplatsen till en gemensam stationsskärm (se figur 11). Dessa valdes då stationer är relaterade och interagerar mycket med varandra under ETS övningar och det är inte ovanligt att samma deltagare blir tilldelade ansvaret över båda dessa stationer. Detta minskar också behovet av att behöva röra sig fram och tillbaka vilket därmed minskar risken att oavsiktligt tillgängliggöra information för deltagare på andra stationer.
Ludwig Halvorsen
37 Figur 11 Exempel på hur ETS stationstavlor kan sammanföras för att minska antalet skärmar.
4.3.2 Virtuella AI deltagare
Virtuella AI deltagare (VAD) konceptet utforskades vidare i mer detalj, den vidare
designutforskning visade på att VAD:s agerande bör utföras i realtid så att deras agerande blir interaktivt med deltagarnas handlingar likt det motspel SI står för under en ETS övning. VAD motspel underlättar inte endast SI arbetsbelastning utan det kan också göras med detaljrikt. Det minskar också antalet SI som behövs för att genomföra en övning.
Figur 12 Visualisering hur VAD kan användas för att täcka upp de stationerna där det inte finns deltagare för och på så sätt kan få en hel vårdkedja.
Användandet av VAD är för att kompensera brist på deltagare men ändå kunna simulera hela vårdkedjan se figur 12. Därför bör inte VAD:s handlande vara helt optimalt utan bör eftersträvar att likna det ofullständiga handlandet som finns hos mänskliga deltagare som de är tänkta att ersätta. För en potentiell risk med användningen av VAD: är att deltagarna använder de för avlasta sin egna arbetsbelastning då de är medvetna att VAD kan hantera
Ludwig Halvorsen
38 ytterligare arbetsbelastning, vilket skulle göra övningen blir mindre realistisk. SI skulle i planeringsfasen kunna justera delar av hur VAD kommer under övningen att agera, exempelvis vilken kompetensnivå VAD agerande ska representera exempelvis hur många års erfarenhet. Något som kan utforskas vidare är om VAD:s modellen kan lär sig av deltagarens agerande på respektive station då varje handling loggas som nämnt av DigEmergo. Denna data kan fungera som träningsdatan för öva upp VAD modellen, vilket gör att VAD handlande över tid blir allt mer likt mänskliga deltagare handlande. Nackdelen med att använda digitala ersättare är att kommunikationen mellan mänskliga deltagare och VAD kommer förmodligen vara mer begränsad jämfört med mänskliga deltagare med dagens teknologi och något som behövs undersökas vidare.
4.3.3 Assisterande SI verktyg
Kontrollmodellen ECOM användes också i det vidare utforskande av utformningen av det assisterande SI verktyget. Modellen gav perspektivet att en ETS övning kan ses som flera nivåer av sammansatta kognitiva system. Deltagarna vid en station kan ses som ett sammansatt kognitivt system (nivå 1), vilket i sin tur kan ses utgöras en del av ett större sammansatt kognitivt system bestående av flera ETS stationer som interagerar med varandra (nivå 2). Denna systemnivå 2 kan i sin tur ses som ytterligare ett sammansatt kognitivt system (nivå 3) som SI måste övervaka och kontrollera så denna systemnivås variation går i rätt riktning och inte rör sig utanför ramen av övningens syfte (se figur 13). Hornwall m.fl. (2018)) poängterar att det inte kan förutsättas att en SI inte kan helt förutse deltagarna kan komma att handla under övningen. En identifierad utmaning är att hitta en balans mellan SI:s kontrollmöjligheter samtidigt som deltagarna ska tillåtas att kunna vara flexibla i sitt handlande. Att ge SI för mycket kontrollmöjligheter över deltagarnas handlande kan leda till att deras handlande blir allt för scenario specifikt och får därför inte öva upp en generell problemlösningsförmåga vilket som tidigare nämnt är viktigt inom denna domän. Balansen kan hittas genom att bevara de kontrollmöjligheter SI har med ETS, men att stödja SI i skapandet och uppdaterandet av dennes situationsförståelse. Som nämnt tillåter att DigEmergo automatiserade av SI arbetsuppgifter samt informationssammanställning tillåter det SI att i större utsträckning kunna befinna sig och agera på de högre ECOM kontrollnivå. Vilket innebär att SI kan planera med en längre tidshorisont och därmed kan ha en ett mer proaktivt agerande jämfört med ETS där informationsinhämtningen är mer begränsad till nuet.
Ludwig Halvorsen
39 Figur 13 Genom introduktionen av assisterande verktyg förändras SI uppfattning och förståelse över situationen
både kvaltiativt och kvantitativt.
Den tänkta funktionaliteten som föreslogs och som utforskade rudimentärt i föregående fas för att se vad informanterna tyckte utforskades här vidare. Dessa funktioner delades upp i ju olika funktionsvyer, vilka var följande:
(1) Arbetsbelastnings vy, (2) Stationsvy (3) Fördelningsvy (4) Progressionsvy (5) Triggerhändelsevy (6) Anteckningsvy (1) Utvärderingsvy Arbetsbelastningsvyn
Designutforskningen kring arbetsbelastningsvyn gav insikten att det är en bra idé att inte endast visa stationernas aktuella arbetsbelastning utan också visa historiskt samt visa en prognos av framtida arbetsbelastning20 för varje station. Detta för att det inte endast är den nuvarande arbetsbelastningen i sig som är intressant utan förändringen av arbetsbelastning,
20 Prognoser skulle kunna beräknas tack vare att DigEmergo har koll på alla patienters tider både på stationen
och mellan stationer, exempelvis kommer arbetsbelastning att vara hög om alla patienter blir färdig behandlande samtidigt.
Ludwig Halvorsen
40 för som tidigare studier har visat leder allt för stora arbetsbelastningsförändringar under övningar till att deltagarnas upplevda arbetsbelastning negativt21. Med denna tes utforskades det olika sätt på hur detta kan förmedlas till SI för att enkelt ska kunna identifiera dessa förändringar. Användandet av linjediagram är fördelaktigt då det tillåter att se förändringar och dess storlek över tid (se figur 14). Det skulle också kunna ges notifieringar för att uppmärksamma större skiftningar när SI är i andra vyer i verktyget för att motverka att behöver SI aktivt gå tillbaka till vyn för att se (vilket skulle vara kontraproduktivt då det skulle öka SI arbetsbelastning).
Figur 14 Exempel på arbetsbelastningsvyn
Stationsvyn
I utforskningen av stationsvyn försökte frågan besvaras vad för information och hur den ska förmedlas för att kunna ge SI en bra lägesbild av en station av intresse. Därför i stationsvyn sammanställs information som visas i de andra av vyer men här endast information
beträffande den aktuellt valda stationen. All information som deltagarna vid stationen har tillgång till visas i vyn. Användandet av samma representationer i vyn som de på DigEmergo skärmen minskar den kognitiva arbetsbelastning när SI byter från verktygets stationsvy till att studera deltagarnas interagerande med stationens DigEmergo skärm. Att SI ge tillgång till en stationsvy underlättar för SI att skapa sig en lägesbild och kan istället ägna mer fokus åt att
Ludwig Halvorsen
41 studera samarbetet mellan deltagarna. SI behöver inte blicka över deltagarnas axlar för att skapa sig uppfattning över situationen på stationen (se figur 15).
Figur 15 Exempel på stationsvyn
Triggervyn
Trigger händelser används som en del av motspelet av SI i ETS övningar för att göra
övningen mer dynamiskt och få deltagarna att behöva planera om sitt handlande, likt det som inträffar under riktiga katastrofmedicinska situationer. Typer av triggerhändelser kan antigen vara tillskott av resurser eller nya traumapatienter tillkommer22. Som nämnt kan dessa händelser exempelvis vara inplanerade att ske efter en viss tid eller om SI märker att deltagarna behöver mer utmaning. Eftersom SI har tillgång till stationeras olika
arbetsbelastning kan SI bättre använda sig av trigger händelser och på så sätt kan få en