Metoddiskussion

Zimmerman, Evenson och Forlizzi (2009) skriver som nämnt i metodteoriavsnittet att de kvalitéer som signifierar bra RTD studier är (1) frågeställningen är motiverad, (2)

designprocessen går att följa, (3) forskningsbidraget är innovativt och (4) resultat kan användas av andra inom fältet. Designprocessen beskrevs i genomförandet, där de designbeslut som bedömdes ha påverkat resultat återgavs, relevansen av arbetets

frågeställning motiverades i inledning och teorikapitlet. Kunskapsbidraget är innovativt i den mening att det inte tidigare har gjorts mycket studier på hur det digitala materialet bör utformas i denna fält arbetet har bedrivits inom. Resultat är inte endast användbart för detta arbetes uppdragsgivare, Katastrofmedicinsk Centrum, utan också för andra aktörer som utvecklar liknande sjukvårdsledningssimuleringsverktyg. Arbetets kunskapsbidrag kan också ses vara att motivera användandet av interaktionsdesignperspektivet i utveckling av

människocentrade kollaborativa simuleringsverktyg.

6.7.1 Metodvalen påverkar

I arbetet användes forskning genom design (RTD) som metod för att besvara

frågeställningen med motiveringen att forskningsproblemet var ett s.k Wicked Problem. Andra metoder skulle kunna ha använts i arbetet utan att behöva förändra syfte och frågeställningen drastiskt. En mindre omformulering kunde gjort att andra metoder varit lämpade vilket hade sannolikt lett till en annan form av resultat. Frågan intressant att

diskutera är om detta resultat hade gett ett bättre kunskapsbidrag till forskningsfältet arbetet gjordes i? Exempelvis skulle det vara rimligt att fokusera mer på att genomföra flera

intervjuer och enkäter till personer som jobbar med ETS eller med

katastrofmedicinsksjukvårdsledning för att sedan sammanställa och analysera datan och ta fram en behov- och kravlista. Hade detta varit mer föredraget resultat, m.a.o. hade det gett en bättre grund för andra att bygga vidare ifrån? Jag tror inte att svaret är ett helt enkelt ja eller nej svar då det finns för- och nackdelar med en sådan intervjustudie. Styrkan med att en genomföra intervju- och enkätstudie skulle en kunna hävda är att det hade givit ett större underlag att göra designutforskning ifrån. Svagheten med en enkät- och intervjustudie hade varit att intressenterna svar hade färgats av deras kunskap och erfarenhet av teknologi vilket påverkar vilka behov de ser digitala simuleringsbehov kan besvara. Detta arbetets första koncept presenterades för studiens informanter efter de hade uttryckt vilka styrkor och svagheter de såg med DigEmergo. Det fanns överlapp mellan deras svar och de koncept som därefter presenterades för dem, vilket kan ses som jag och dem delade lika

kunskapsbild av det digitala materialets möjligheter i denna kontext, men det som inte överlappade men som informanterna tyckte var värdefullt att utforska vidare kan ses som kunskap som annars inte hade uppdagas. Återigen kan Tohidi, Buxton, Baecker, och Sellen

Ludwig Halvorsen

74 (2006) tes är inte alla designerns och en kan inte begära att alla kan utrycka sin kunskap och behov verbalt. Sanders och Stappers (2012) tes att designers uppgift är att facillitera och bygga ramarna för intressenter att kunna utrycka sina kunskaper och erfarenheter. Därav kan framtagandet av konceptuella motiverade designförslag ses som att bygga dessa ramar för att ge möjligheten att enklare kunna utrycka sin kunskap.

6.7.2 Utgångspunktens påverkan

Replikerbarheten i RTD studier är som Zimmerman, Evenson och Forlizzi (2009) och Löwgren (2015) nästintill obefintligt, resultatet av olika forskare designforskningsprocesser ser annorlunda trotts de utgår från samma frågeställning. Vilket bland annat beror på att det som tidigare nämnt att det inte finns ett givet tillvägagångsätt att lösa ett s.k. Wicked Problem (Rittel & Weber, 1973) som designproblem karaktäriseras av. Även om forskare använder samma beprövad designmetodiker blir resultat annorlunda för att mängden av designbeslut som fattas under designprocessen är stor och vardera av dessa beslut påverkar riktningen i designrymden. Enskilda designbeslut är nödvändigtvis inte stor men tillsammans kulmineras dessa vilket leder i slutändan till olika resultat.

Validiteten i designbesluten fås genom designerns designkunskap och erfarenhet av metoderna, trotts detta skiljer sig vilka designbeslut som tas. För alla har inte samma

designerfarenheter men delar också inte samma erfarenheter från andra delar av livet, dessa erfarenheter kommer också spela en roll bakom designbesluten, därför kan en argumentera för att designutforskningens startpunkt sällan är densamma för två individer. Anledningen till att detta tas upp är för att jag tycker att min startpunkt i detta arbete är mycket påverkad av mina tidigare erfarenheter av ETS, dessa har med största sannolikhet också färgat mina designbeslut. Mitt sätt att tänka om katastrofmedicinska simuleringsverktyg formats av ETS sätt att lära och testa katastrofmedicinsksjukvårdsledning och att DigEmergo är baserat på ETS motverkade förmodligen inte detta. Detsamma gäller inte endast mig utan detsamma gäller också för studiens informanter, de har erfarenhet av att arbetat med ETS och vilket därmed har påverkat på deras åsikter och tankar samt vilka designförslag de tyckte var intressanta att undersöka vidare. Därför hade det varit intressant att också involvera informanter med erfarenhet och kunskap med andra liknande verktyg för att få ett bredare perspektiv i designprocessen och inte varit inlåst med ett ETS perspektiv. Att utgå från ett existerande verktyg bör dock inte ses som en nackdel, sett från ett RTD metodteoretiskt perspektiv går detta i enighet med det Zimmerman m.fl. (2009) och Löwgren (2015) menar är god RTD, att bygga vidare från existerande kunskap för att föra fältet framåt. Det kan vara intressant att spekulera i vad valet av ett annat simuleringsverktyg att utgå ifrån hade haft för påverkan på designutforskningen och dess resultat. Exempelvis om det tidigare nämnda digitala simuleringsverktyget RIMSIM (Campell, Schroder, & Weaver, 2010) hade använts

Ludwig Halvorsen

75 som utgångspunkt hade jag i designutforskningen möjligtvis inte ägnat lika stort fokus på den fysiska närvaron i deltagarnas samarbetar utan det kan tänkas att det hade riktas mer fokus på underlätta den digitala kommunikationen och därmed utforskat andra riktningar i

designrymden. Huruvida detta designbeslut hade varit mer gynnsamt för arbetet är svårare att spekulera i, det som talar för valet av DigEmergo framför RIMSIM är att DigEmergo är baserat på ETS som är ett mer använt och utvecklat simuleringsverktyg.