Informanternas egna upplevelser av integrationen

Ismail i likhet med Khaled kommer att rösta men är inte säker på vilket parti han kommer att stödja. Han berättade även att det är viktigt att visa sina åsikter och värderingar, vilket är anledningen till att han kommer att rösta i valet.

Snart kommer han även att bli medlem i en sportförening som finns i området där han bor och fortsätta med sporten som han har tränat tidigare.

Genom att aktivt delta i samhälleliga och politiska livet kommer individen närmre samhället och därmed ökar dennes chans att integreras i det, vilket framkommer i avsnittet 3.2.

Integrationens beståndsdelar. Detta deltagande är ett kriterium för den medborgliga integrationen som Diaz beskriver. Samtliga informanter uppfyller detta kriterium på olika sätt. Jamal kommer att bli svensk medborgare, dock saknar han ett politiskt intresse. Han har även tagit initiativ och startat två egna föreningar där den ena är fortfarande aktiv.

Khaled är svensk medborgare som kommer att rösta i nästa val, dock är han osäker på vilket parti han kommer att rösta på. I intervjun berättade han om avsaknaden av ett politiskt intresse, dock ger hans egna ord en annan bild. Han berättade att anledningen till hans ambivalens i röstningsfrågan grundar sig i att han inte är påläst än men att han vet vilka idéer som han kommer att stödja. Tidigare i intervjun berättade Khaled även om att han sökte upp lagar och regler som gäller i Sverige när han blev utsatt för orättvis behandling på jobbet (Se avsnitt 5.2. Möjligheter och hinder i Sverige). Genom dessa exempel noterar man att Khaled är intresserad av det politiska livet och rättsordningen i landet även om han kanske inte är medveten om det. Det framkom även att han har varit engagerad i samhälleliga livet eftersom han har varit medlem i en konstnärlig verksamhet tidigare.

Vidare till Ismail som har ansökt om svenskt medborgarskap men inte fått något besked än.

Precis som Khaled vill Ismail rösta men är osäker på vilket parti han vill stödja. Senare kommer han bli medlem i en sportförening i sitt bostadsområde.

5.3.5. Informanternas egna upplevelser av integrationen

Jamal berättade att han känner sig hemma i Sverige och angav följande anledningar till det:

” (Jag) Vad är det som gör att du känner dig hemma här?

(Svar) Att folk är snälla, många är trevliga, jag har träffat många nya kompisar och har träffat en familj här som känns som min familj - en svensk familj.”

Fortsättningsvis berättade han vad man bör göra för att komma in i det nya samhället:

”(Svar) man ska inte tänka på det som man har i bakgrunden, man ska gå vidare, tänka på positiva grejer och inte på det negativa som har hänt. Man ska försöka få fler kontakter med folk och man ska inte tänka på samma sätt som man gjorde tidigare, när man till exempel bodde i hemlandet.

[…]

Man ska komma in i samhället genom att göra hur dem andra gör”

Vidare berättade Jamal att han har ändrat sitt tankesätt och att det var lätt för honom att göra det. Han är väldigt nöjd med sitt liv här och har åstadkommit mycket:

”Allt går bra, jag trivs jättebra att bo i Sverige, jag har många kompisar så…jag trivs jättebra.

[…]

Jag vill inte skryta men jag kan säga så: Allt jag har önskat har jag fått… till exempel tävlingar … jag trivs jättebra”

Khaled berättade att traditioner är annorlunda i Sverige och att man måste lära sig dem för att kunna bli integrerad:

”(Svar) Ja och antingen man lär sig nya traditioner eller blandar med sina egna, tar det bästa från båda. Det är så det måste funka, vissa vill hålla vid sina traditioner helt men det funkar inte exakt här.

(jag) Men hur gör du?

Svar) Jag försöker lära mig de svenska så mycket som möjligt utan att tappa min riktiga identitet. Och jag kan utesluta mina egna traditioner lite här och där men det är inte så att jag glömmer dem helt.

(jag) Så du känner att du blandar traditioner?

(Svar) Ja, men inte riktigt… har mest svenska […]

(Svar) Man kan inte hålla sig till sin kultur till 100% här, det går inte hålla sig vid traditioner och kultur som man har haft innan. Åtminstone blanda.”

Fortsättningsvis berättade Khaled om svårigheterna med integrationen under den första tiden i Sverige. Han kände sig inte accepterad, vilket han inte var i hans hemland heller – berättade han.

” (Svar) det kändes som att jag inte kunde kommunicera med dem, med svenskar.

Vi har inte riktigt gemensamma saker så det tog tid … jag var tvungen att kasta mig ut till andra och vara med och försöka även om jag var kanske tyst hela tiden i gruppen. Jag försökte lyssna och se hur de pratar, hur de skojar med varandra.”

Khaled berättade att han var osocial under sin uppväxt, både i Syrien och i Sverige och trots att han för det mesta var tyst försökte han ändå delta i umgänget med andra personer. Att inte kunna kommunicera var svårt för honom men han hoppades att det skulle bli bättre.

”(Svar) Jag skämdes att jag inte pratade när jag var med i en grupp men jag tänkte ´någon gång kommer det att lösa sig´.”

Nu några år efter är han nöjd med sitt liv i Sverige och valen han har gjort:

”(Svar) men nu känner jag att jag är bekväm, jag har gjort mitt bästa och jag är bekväm med mina val, med min utbildning och livet helt enkelt.

(Jag) Så nu är du nöjd?

(Svar) ja, jag är stolt över mig själv ja”

Ismail berättade tidigare i kapitlet, 5.1. Presentation av informanter, att flytten till Sverige har varit svår för honom eftersom han var tvungen att lämna sin familj. Han berättade även att familjerelationer i hans hemland skiljer sig från de svenska (Se avsnitt 5.2. Möjligheter och hinder i Sverige). Enligt honom träffar man släkten mer sällan här än vad man gör i Syrien vilket han inte trivs med. Samtidigt känner han att familjens närvaro här hade gjort honom lyckligare. Men trots denna omständighet är han nöjd med livet i Sverige och känner sig integrerad:

” (Svar) för att jag har en familj här, jag har mitt barn, jag har byggt upp ett nytt liv så jag vill känna mig som hemma.”

[…]

(jag) Känner du dig integrerad?

(svar) Ja, jag känner mig som en bra del av samhället.”

Enligt Diaz är individens egna upplevelser av integrationen viktiga för den faktiska

integrationen (Se avsnitt 3.2. Integrationens beståndsdelar). Beskrivningar av hinder och dess bekämpning, upplevelser av livet och gemenskapen är viktiga faktorer för den så kallade Subjektiva integrationen (Se avsnitt 3.2. Integrationens beståndsdelar). Alla tre informanter är nöjda med livet i Sverige och det de har åstadkommit här. Vid flytten till Sverige kom även en del förändringar och svårigheter som informanterna var tvungna att ta ställning till exempelvis en ny kultur, nytt levnadssätt och annorlunda familjerelationer. Men trots det har de gått vidare och är nu tillfredsställda med sina liv i det nya samhället.

Jamal fick ändra sitt tankesätt och lära sig av ”andra” hur man skulle bete sig samt nya sociala koder. Detta tankesätt är likt informanternas från studien Raka spår, sidospår, stopp som beskrivs i avsnittet 2.1.1. Skola som en väg in i samhället. Där skriver författaren att informanterna i studien strävade efter att lära sig nya landets normer och regler för att inte känna sig annorlunda och i syfte att passa in. Även Khaled fick delvis ändra sitt beteende och lära sig mer om den nya kulturen och traditionerna.

Samtliga informanter strävar efter att bli är en del av samhället och utformar sina liv på ett sätt så att de känner sig hemma här.