Informantgrupper och kategoriseringsprinciper

Utifrån deras språkliga bakgrundsförhållanden har jag delat in informan-terna i fem överordnade grupper (SVE, SVE+, START<6, START≥6 och INLÄRARE; se tabell 4:15 på nästa sida). Gruppen SVE+ har vidare de-lats in i två undergrupper; information om dessa ges i kursiv stil i tabellen. Till gruppen SVE räknar jag de informanter som uppger svenska som sitt enda modersmål. Med några få undantag har de minst en förälder som har svenska som modersmål. 94 informanter i studien hör till denna grupp.

Till gruppen SVE+ räknar jag de informanter som anger svenska och ytterligare minst ett språk som modersmål och som anger en startålder för svenskan före tre års ålder, eftersom treårsåldern i tidigare forskning lyfts fram som en brytpunkt mellan första- och andraspråksinlärning (McLaughlin 1978:99, Håkansson 2003:145, jfr Ortega 2013:5). 30 av informanterna i min studie räknas till denna informantgrupp.5 Eftersom jag antar att mängden svenskspråkig input har betydelse för befästningen av svenskan har gruppen SVE+ delats in i två undergrupper. De flersprå-kiga informanter som har svenska som L1 och som anger att (minst) en av föräldrarna har svenska som L1 räknar jag till gruppen SVE+/S. Detta gäller 15 av informanterna. De flerspråkiga informanter som anger att de har svenska som L1 men att ingen av föräldrarna har svenska som L1 räknar jag till undergruppen SVE+/A, där A står för att föräldrarna har annat/andra modersmål än svenskan. Även denna undergrupp består av 15 informanter. Jag vill undersöka om denna skillnad i språklig bakgrund ger utslag i mitt material (se vidare information om indelningen i avsnitt 4.10.2).

5 Om informanten uppger svenska och ytterligare ett L1 men en startålder för svenskan vid tre år eller senare har jag ändå följt uppgiften om svenska som modersmål om inform-anten har minst en förälder med svenska som modersmål.

Tabell 4:15. Antal informanter, fördelade efter informantgrupp.

Beteckning Informantgrupp n Ålder

Medel (SD) Median (Min; Max)

Angiven startålder för svenskan

Medel (SD) Median (Min; Max) SVE

Svenska = enda L1 ⁹⁴ 18,4 (0,98) 19 (16; 20)

SVE+

Flerspråkig i svenska och ytterligare (minst) ett L1 30 _{18,1 (0,91)} 18 (17; 20) 0,7 (1,19) 0 (0; 4,5) SVE+/S Flerspråkig i svenska och ytterligare (minst) ett L1 samt har (minst) en förälder som har svenska som L1 (15) _{18,3 (1,03)} 19 (17; 20) 0,8 (1,41) 0 (0; 4,5) SVE+/A Flerspråkig i svenska och ytterligare (minst) ett L1. Föräldrarna har andra modersmål än svenska (15) _{17,9 (0,74)} 18 (17; 19) 0,7 (0,96) 0 (0; 2,5) START<6 Flerspråkig med svenska som L2, startålder för svenskan <6 år 34 _{17,9 (0,81)} 18 (16; 19) 2,6 (1,32) 2,75 (0; 5) START≥6 Flerspråkig med svenska som L2, startålder för svenskan ≥6 år, samt minst 4 års erfarenhet av svenska språket 32 _{19,1 (1,23)} 19 (17; 22) 11,6 (3,02) 12 (6; 17) INLÄRARE Flerspråkig med svenska som L2, startålder för svenskan ≥6 år och mindre än 4 års ex-ponering för svenska språket 9 _{18,8 (1,64)} 18 (17; 22) 15,7 (1,48) 16,0 (14,0; 18,5)

Gruppen START<6 består av informanter som uppger ett annat (eller flera andra) modersmål än svenska och som börjat lära sig svenska före sex års ålder. Gränsen mellan tidig och sen startålder för andraspråket har dragits vid sex år dels för att tidigare studier påvisat en (skenbart) kritisk inlärningsperiod för ett andraspråk före 6–7 års ålder (se Abrahamsson & Hyltenstam 2013:245–246), dels för att sexårsåldern sammanfaller med skolstarten i förskoleklass.6 Informanterna i START<6 har därmed fått hela sin skolgång på svenska (förutsatt att de bott i Sverige hela tiden). Till denna informantgrupp hör 34 av studiens informanter.

Informanterna i gruppen START≥6 har annat modersmål än svenska och uppger en startålder sex år eller äldre för svenskan. Gruppen avgrän-sas åt andra hållet av en miniminivå av fyra års exponering för svenskan. Denna minimigräns är satt baserat på tidigare forskningsrön om utveck-lingen av olika färdighetsnivåer i ett andraspråk. Enligt Cummins (2008) kan det i ett andraspråk ta cirka två år att utveckla ett vardagsnära språk, Basic Interpersonal Communication Skills (BICS), med vilket man kan kommunicera om enklare saker. Denna färdighetsnivå skiljer han från Cognitive Academic Language Proficiency (CALP) som står för det mer kognitivt krävande språk som behövs för formellt lärande. Studier visar att det kan ta mellan fyra och tio år att utveckla CALP (se Thomas & Collier 2002, Cummins 2008). Eftersom fokus i min studie ligger på tolkningen av betydelserelationen mellan för- och efterled, är det angeläget att de in-gående ordleden är kända för informanterna, även om sammansättningen som helhet inte är bekant. Merparten av sammansättningarna i min enkät innehåller led som betecknar basala företeelser och egenskaper, såsom

sten och sol, hård och varm. För dessa kan BICS möjligen räcka, men

vissa sammansättningar innehåller abstrakta, svårare led som möjligen kräver CALP, t.ex. politiker och förakt. Min slutsats blir att

avkodning-en av ledavkodning-en kräver avkodning-en färdighetsnivå någonstans mellan BICS och CALP, och jag har därför valt att sätta gränsen för START≥6 vid minst fyra års exponering för svenskan. Gruppen START≥6 består av 32 informanter.

Informanterna med en kortare tids exponering för svenskan än fyra år betraktar och betecknar jag som mer utpräglade ”inlärare” (9 infor-manter). I deras fall kan enkätresultatet ha mer att göra med en kort ex-poneringstid för svenskan och medföljande svårigheter att avkoda leden än en flerspråkighetssituation som medför andra associationer när det gäller relationen mellan för- och efterled. Av detta skäl kommer inlärarnas enkäter inte att vidare behandlas i analysen.

6 Förskoleklass var från 1998–2018 en frivillig skolform som majoriteten av sexåring-arna deltog i (Ackesjö & Persson 2010:142–143). Från och med hösten 2018 är den obliga-torisk (Skolverket 2018).

Att skapa adekvata kategorier för att beskriva informanternas språkli-ga bakgrund är en grannlaspråkli-ga uppgift, eftersom en informants språklispråkli-ga bakgrund alltid är komplex och svårligen låter sig fångas (se t.ex. Fraurud & Boyd 2011). Även tillämpningen av mina kategoriseringsprinciper har i vissa fall varit problematisk eftersom enkätsvar alltid innehåller ett visst mått av oklarheter, utelämningar och tvetydigheter. Några informanters språkliga bakgrundsuppgifter är sådana att informanterna inte självklart låter sig inordnas i någon av kategorierna. I det följande (avsnitt 4.10.2– 4.10.6) diskuteras dessa metodologiska svårigheter: dels övergripande svårigheter vad gäller gränsdragningen mellan kategorier, dels tillämp-ningen av mina kategoriseringsprinciper och svårbedömda informantfall.