Infrastruktur för forskning

I Mål och strategier för Uppsala universitet anges att Upp-sala universitet ska fortsätta att utveckla goda utbildnings- och forskningsinfrastrukturer för att stödja och bidra till förnyelse av utbildning och forskning. Det ska ske med ett långsiktigt perspektiv som relaterar till de nationella och internationella strategier som finns för utbildnings- och forskningsinfrastrukturer.

Universitetets tre vetenskapsområden arbetar aktivt för att bereda forskarna tillgång till infrastrukturella plattfor-mar av hög kvalitet. Ytterligare resurser kommer från Uni-versitetsbiblioteket som under 2020 etablerat sig som stöd till forskares hantering av forskningsdata (se avsnitt 6.6.1).

Uppsala universitet strävar också efter att tillgängliggöra de omfattande resurserna för studenter och doktorander.

Särskilt framträdande är samarbetet med universitetssjuk-vården vid Akademiska sjukhuset. Andra infrastrukturel-la resurser som systematiskt tillgängliggörs för utbildning och samverkan är exempelvis fältstationer, omfattande föremålssamlingar och instrumentering för framställning och karakterisering av avancerade material.

Uppsala universitet strävar efter att vara ett interna-tionellt framstående forskningsuniversitet och prioriterar därför också deltagande i viktiga nationella och internatio-nella satsningar. Som brett universitet innebär det – utöver åtskilliga lokala plattformar – stora engagemang i nationell och internationell forskningsinfrastruktur. Uppsala uni-versitet uppmuntrar också engagemang i infrastrukturella ledningssammanhang både i Sverige och internationellt.

Det sker via platser i styrelser, beredningsgrupper och rådgivande organ men också i systemstärkande åtgärder som att utveckla modeller för nationella in kind-leveran-ser, bland annat till ESS och via expertuppdrag åt Sveriges regering.

Till stöd för verksamheten vid ESS och Max IV finns vid Uppsala universitet också såväl Ångströmverkstaden som det så kallade FREIA laboratoriet där ny teknologi för storskalig fysik konstrueras och testas. Genom plattfor-men BigScience Sweden är Uppsala universitet nu värd för Sveriges Industrial Liaison Office (ILO) för CERN. Under 2020 har verksamheten förstärkts med ett nytt nationellt tech transfer-uppdrag som ytterligare stärker möjligheter-na till möjligheter-nationell affärsretur.

Under 2020 har resurser för e-infrastruktur och data-driven forskning varit ett prioriterat område. Uppsala universitet har strategiskt satsat på att vara nationellt le-dande inom digitalisering. Universitetet var sedan tidigare värd för Swedish National Infrastructure for Computing 2.0 (SNIC) och under 2020 etablerades värdskap för den svenska noden inom EuroHPC (en så kallad Joint

under-62

ÅRSREDOVISNING 2020 UPPSALA UNIVERSITET

taking inom EU). Det strategiska innovationsprogrammet Internet of Things koordineras också från Uppsala. Inom humaniora och samhällsvetenskap är många infrastruktu-rella resurser datadrivna och har potential att bli allt vikti-gare när olika tillämpningar av AI utvecklas. Ett nationellt infrastrukturkonsortium inom Digital Arkeologi formeras just nu med Uppsala universitet som koordinator. Miljö- och biodiversitetsområdena engagerar också med aktivite-ter på flera områden varav flera är digitala, exempelvis det internationella ”koldioxidobservatoriet” ICOS.

Även inom livsvetenskaperna skapas stora värden i form av ny kunskap som baseras på datadriven forskning och datacentret vid SciLifeLab har i en internationell utvärde-ring identifierats som ett styrkeområde med potential att ta steget ut på världsarenan. Resultatet bekräftades under 2020 genom en stor och långsiktig satsning på AI inom life science från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Upp-sala universitet är också nationell specialistresurs inom hantering av känsliga personuppgifter. Det sker genom ett samarbete mellan SNIC och Svensk Nationell Datatjänst.

Infrastruktur för livsvetenskap med SciLifeLab och biobanker är ett styrkeområde för Uppsala universitet.

Uppsalas kliniska forskningscenter UCR är också en vik-tig resurs inom vilket Uppsala universitet samverkar med

Region Uppsala. Under 2020 har alla dessa verksamheter engagerats med anledning av covid-19-pandemin och med mycket korta ställtider, exempelvis avseende insamling och analys av prover samt kliniska data från patienter som relaterar till covid-19.

Uppsala universitets står också som värd för de nationel-la forskningsinfrastrukturerna Biobank Sverige (BIS) och SIMPLER (Swedish Infrastructure for Medical Population-based Life-course and Environment). Här har BIS med stöd av medel från Vetenskapsrådet drivit ett nationellt pro-jekt för att samordna provtagning av patienter med covid-19-infektion.

Under 2020 har covid-19-pandemin på olika sätt fått konsekvenser för forskningen och tillgången till infra-strukturer. Internationella utbyten har stannat av och vissa typer av projekt har pausats vilket har drabbat både forskare och doktorander. Internationella forskningsan-läggningar, som exempelvis CERN, har periodvis varit stängda. Restriktionerna begränsade också resor inom Sverige, vilket exempelvis gjorde att forskare från Upp-sala universitet inte kunde vistas vid MAX IV. Samtidigt, med omställningen som drivkraft, har även större forsk-ningsanläggningar utvecklat arbetssätt som fungerar på distans.

FRAMTIDENS UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSMILJÖ

En av flera viktiga förutsättningar för universitetets utveckling är den fysiska miljön inom de lokaler och markområden som universitetet disponerar och dess samspel med den omgivande stadsmiljön. I slutet av året slutfördes Utvecklingsplan 2050 som är en översiktlig plan för universitetets rumsliga struktur och fysiska gestaltning under de kommande decennierna.

Utgångspunkt för planen är att våra akademiska miljöer ska vara en mötesplats för excellent forskning och utbildning, bidra till att attrahera de främsta forskarna och studenterna och vara ett kreativt nav för lokal, regional och global utveckling.

FOTO: STEWEN QUIGLEY

6.1. Kompetens och karriär

6.1.1. Anställda

Medelantalet anställda vid universitetet var 7 387 per-soner 2020. Antalet årsarbetskrafter var 6 403, varav 52 procent var kvinnor och 48 procent män (tabell 6.1). I års-arbetskrafterna inkluderas timanställdas arbetade tid och övertid som tagits ut i pengar. Den totala ökningen var 152 årsarbetskrafter jämfört med 2019 och om timanställdas tid och övertid exkluderas var ökningen 88 årsarbetskraf-ter. Den senare ökningen var något mindre än föregående år. Timanställdas timmar var ungefär dubbelt så många 2020 som 2019. Antalet timanställda kan emellertid va-riera mycket mellan åren. Det verkar inte ha skett någon allmän nedgång i antalet anställningar som följd av covid-19-pandemin.

Huvudgruppen lärare har ökat med 14 procent sedan 2016. Det senaste året har professorer ökat med 12 års-arbetskrafter, universitetslektorer med 17 årsarbetskrafter och universitetsadjunkter med 10 årsarbetskrafter. Meri-teringsanställningarna har sammantaget minskat med 32 årsarbetskrafter. Forskarassistenterna håller på att fasas ut och har fortsatt minska under 2020. Postdoktorerna har minskat med 30 årsarbetskrafter, vilket är ett trendbrott då denna anställningsform har i princip ökat kontinuerligt sedan införandet 2008. Biträdande universitetslektorer har ökat med 5 årsarbetskrafter.

I gruppen annan undervisande och forskande personal har anställningskategorin forskare minskat under några år men 2020 vände utvecklingen och kategorin ökade med 42 årsarbetskrafter. Ökningen har främst skett vid veten-skapsområdet för medicin och farmaci. De doktorandan-ställda var lika många som 2019. Kategorin övrigt har ökat med 20 årsarbetskrafter. För doktorander finns även andra finansieringsformer än doktorandanställning (se avsnitt 1.3.1).

Den administrativa personalen har ökat med 104 årsar-betskrafter jämfört med 2019 och den tekniska personalen har minskat med 82 årsarbetskrafter. Dessa förändringar beror till stor del på att befattningskategori har bytts för vissa befattningar eller personer under året. Till exempel har kategorin för alla projektledare bytts från teknisk till administrativ personal.⁵ Bibliotekspersonalen har minskat med 3 årsarbetskrafter.

Inom många anställningskategorier har könsfördel-ningen, på aggregerad nivå, legat inom eller på gränsen till jämställdhetsintervallet (40–60 procent) de senaste fem åren. Bland professorer har andelen kvinnor legat under intervallet hela perioden, men andelen har ökat från 28 procent 2016 till 32 procent 2020. I regleringsbrevet för universitet och högskolor finns ett uppdrag att verka för

5 Dessa förändringar har gjorts för att befattningskategorin bätt-re ska stämma övebätt-rens med arbetsinnehållet i befattningarna.